Jag har trampat på en glasbit. Det var mitt eget fel, för jag orkade inte ta fram dammsugaren när ett av mina fina Iittala-glas hade kraschat i golvet. Jag sopade o.r.d.e.n.t.l.i.g.t., trodde jag.

Det var andra gången under en vecka som jag hade glassplitter på golvet. Jag vet inte hur mina armar och händer far när jag diskar, men jag stöter ofta ner saker i golvet från diskstället. En diskmaskin skulle kanske vara något?

I går hade jag städat hela lägenheten och därför orkade jag inte ta fram dammsugaren igen. Eftersom jag har lite nedsatt känsel i fötterna, trodde jag först att jag hade fått en brödsmula under foten och försökte skrapa bort den mot mattan. Det gjorde ju det hela värre, för det var en vass liten glasbit som skar upp såret lite till. Med rosfebern i färskt minne, nojade jag till en kort sekund och tvättade och spritade och torkade och plåstrade och sedan haltade jag till tvättstugan med en socka i sandalen på ena foten. Bara för att demonstrera hur sargad jag var.
Nu verkar det inte vara så farligt, men jag fick mig en läxa. Dammsug alltid, alltid upp allt glassplitter!

I dag är det de vilda blommornas dag. Jag skulle fara ut och fotografera ängarna runt Coop som är så vackert fulla med Smörblommor, Midsommarblomster och Hundfloka, men precis innan jag for iväg fick jag ett telefonsamtal och ett sms, som fick mig lite ur balans, så jag glömde stanna och ta ett foto.

Då får det bli lite skåpmat. Vacker Klockljung från Västergötland:

Och lysande gul Renfana från i fjol:

Ha en lugn söndagskväll <3