Marja

Den långa resan.

Mamma, pappa, barn.

Av , , 6 kommentarer 1

I morgon inleds Stockholm Pride-veckan, som pågår i dagarna sju. En av invigningstalarna är Thomas Beatie, mannen som blev gravid och födde barn. Han intervjuades i Nyhetsmorgon i TV 4 i morse.

Thomas Beatie föddes som kvinna, opererade sig till man, men behöll sina kvinnliga fortplantningsorgan. Nu har han fött tre små flickor.

Det var en trevlig intervju. Thomas Beatie tyckte att vi i Sverige är så ’öppna och toleranta’. Hmmm… kanske om vi jämför med USA. Å andra sidan sa han att han fått mycket stöd i sin egen omgivning och inte direkt råkat ut för några trakasserier, utom då på internet, där de anonyma fegisarna håller till.
På frågan om han märkte någon skillnad i hur han blev bemött som kvinna resp. man, svarade han (inte helt oväntat) att han som man märkte att han direkt fick respekt, även när han inte förtjänat det.
Han påminde oss även om att när det gäller genustänket är ingenting svart eller vitt, utan det finns ett helt spektrum av variationer. Det viktiga är att vara ‘true to oneself’, det är enligt honom ‘ the definition of humanity’. (Ursäkta min engelska, men det blev så töntigt när jag försökte översätta.)

Jag tänker att Thomas Beatie verkligen har gjort sitt bästa för att skapa det liv han trivs bäst med, oavsett samhällets normer och vad andra tänker, och därmed tror jag att han är en lycklig människa.

Ha en trevlig söndagskväll <3

6 kommentarer

Häxornas sommarutmaning.

Av , , 8 kommentarer 1

Nu är jag klar med Häxornas sommarutmaning. Vi fick följande bild som inspiration, samt att vi skulle använda minst fyra olika färger.

(Omslaget till skivan “The Distance To Here” med bandet Live.)

Jag har inspirerats av de olika formerna och möstrena på bilden, samt även i viss mån färgerna.
Jag har gjort en layout: “dream… Vad drömde du om då?”, med ett svartvitt foto på en sjuttonårig Johanna.

Ett gratulationskort.

Och så WC-skylten, som jag blev mycket nöjd med. Den är 10 x 10 cm.

Dagens ord i Vk:
“Det är i motgång en människa lättast lär känna sig själv, fri från beundrare som hon då är.”
(Samuel Johnson)

Ha en fin lördagskväll <3

P.S. Den stora Gråbon vid busshållplatsen är nu borta! En stor kram till den som grävde upp den! D.S.

 

8 kommentarer

Ur askan i elden.

Av , , 8 kommentarer 2

I morse var jag så allergipåverkad både i ögonen och luftrören, att jag bestämde mig för att ta bussen i stället för cykeln till kompisens lägenhet.
När jag kom ut till busshållplatsen, skrek jag till så att grannen som stod där hoppade högt. “Jäklar, där är den”, skrek jag. “Det är ju en Gråbo, och jag som skulle ta bussen för att undvika den”. Det var inget litet exemplar heller, utan en stor buske lika hög som busshållplatsen.

Jag har inte åkt så mycket buss i sommar, men jag har sett busken och funderat över varför jag inte sett den tidigare. En buske växer ju inte upp så där helt oförmärkt.
Min granne är också allergisk, så hon skulle skicka sin man på ett uppdrag: att gräva upp eländet.

Kompisens Orchidé var supervacker i dag och det var fler knoppar på gång. Jag är så lycklig att jag lyckades rädda den. Jag hade scrappat en fin WC-skylt åt henne, som jag hängde upp. Jag ska lägga ut den i bloggen snart med det andra jag gjort till en utmaning.

Jag är en riktig liten hustomte, som älskar att sköta om andras blommor och post. Jag eftersänder post eller öppnar kuvert med räkningar och mailar OCR-nummer m.m. Jag kan till och med betala räkningar, förutsatt att jag först får pengarna på mitt konto. Jag skulle kanske erbjuda mina tjänster, bli husvakt och bo hemma hos folk när de är borta och sköta om hus och trädgård. Hålla inbrottstjuvar borta.

Nästa lördag ska Häxorna träffas och pyssla hela dagen. I dag köpte jag en engelsk scraptidning och i den fanns precis vad jag behövde, en present med papper och dekorationer med sjörövartema. Vilken överraskning! Nu ska jag planera några layouter åt Ronja med Pirates of the Caribbean-tema.

Utblommad Allium kan också vara vacker.

Ha en mysig fredagskväll <3

8 kommentarer

Got you!

Av , , 4 kommentarer 3

Nu har jag identifierat den, min mest allergiframkallande fiende: Gråbon.

För flera år sedan gjorde jag ett allergitest och fick reda på att förutom häst, hund, katt och björk, var jag allra mest allergisk mot Gråbo. Jag fick veta att det är ett oansenligt ogräs, som blommar i juli. Visst stämmer det att jag får mest besvär så här mitt i sommaren, men jag har aldrig sett själva växten.
Ett ogräs som heter Gråbo har jag tänkt mig som något som växer nära marken inne i gräset, litet och grått. Som en elak liten tistel.

För ett par veckor sedan träffade jag en kvinna från vattengympan på Coop och hon nämnde att hon sett att Gråbon börjat blomma. Hon kände också besvär från den. Då tänkte jag att jag måste ju ta reda på hur den ser ut och tittade i min Flora. Hoppsan, ett högt gräs med små röda blommor.

I dag såg jag ju den och den växer överallt bredvid cykelvägarna. Den blandar sig med de höga grässorterna och blommorna är pyttesmå. Absolut ingen fotogenisk växt.

Tänk att en så liten blomma kan ge många människor så stora besvär.

Läs gärna Marcus Birros starka krönika i gårdagens Expressen.
http://www.expressen.se/kronikorer/marcusbirro/1.2511019/marcus-birro-jag-tycker-massmordaren-fortjanar-att-do

Ha en trevlig torsdagskväll <3

4 kommentarer

Drömmer mardrömmar.

Av , , 8 kommentarer 2

I går sov jag nästan hela dagen. Lördagens stora trötthet visade sig vara en begynnande urinvägsinfektion. För min del 10 år sedan sist, så jag är lyckligt lottad jämfört med många andra kvinnor.

måndag kväll ringde jag till Sjukvårdsupplysningen för att kolla var jag kunde få hjälp. Sköterskan jag pratade med upplyste mig om att om jag inte har feber anses det inte vara akut om man bara… och så nämnde hon mina besvär i mycket nedlåtande ordalag. Som om hon visste hur besvärligt jag hade det!

I går morse ringde jag då min Vårdcentral och fick komma nästan direkt och till min egen doktor till och med. Ett akutbesök på Vårdcentralen betyder max 10 minuter och inget snack om något annat än det akuta man söker för. Min doktor är alltid vänlig, men jag vet när hon är stressad, för då ler hon inte. Jag har fått för mig att hon tänker att om hon ler, så lockar hon mig att prata mer. På tre minuter ställde jag själv min diagnos, hon tog mitt blodtryck, vilket var perfekt och skrev sedan ut medicin. Tack och adjö. När jag kom hem tog jag min medicin och kröp ner i sängen igen och sov.

Jag vet inte om det är medicinen eller händelserna i Norge som väckt djupa rädslor, men i natt drömde jag alla återkommande mardrömmar på en gång. Jag hamnade på en resa med okänt mål … jag hittade ingen användbar toalett …när jag till slut hittade en, kom det en massa människor in i rummet och störde mig… och det värsta av allt: jag blev bestulen på både handväska och handbagage, vilket betydde inget ID-kort! Jag har haft mycket att tänka på idag.

Den stora tröttheten finns kvar, men jag mår mycket bättre nu.


Ha en fin onsdagskväll <3

8 kommentarer

Fågelbad i storstaden.

Av , , 6 kommentarer 1

Fototriss: En lycklig duva badar efter regnet.

Bilderna är tagna mitt i Stockholm, på Adolf Fredriks kyrkogata.

Ha en skön tisdagskväll <3

6 kommentarer

Jag ber om ursäkt.

Av , , 6 kommentarer 4

 

Jag ångrar att jag kallade det här konstverket för bajskorvar och ber så mycket om ursäkt! Lite mer stil ska man kanske ha när man blivit så här vuxen som jag är.
Jag såg inget namn någonstans, som kan hjälpa en att associera … nu tänker jag snarare på schackpjäser eller små Michelingummor. Jag ska nog åka ‘vilse’ på torsdag igen och titta lite närmare.

I dag tog jag mig ner på stan. På apoteket hade receptarien en lapp på sitt bord som skulle påminna henne om en tyst minut kl 12.00 för Norge. Själv stod jag på busshållplatsen och höll en tyst minut för mig själv.
Jag har precis ringt en väninna vars dotter bor i Oslo, inte alls långt ifrån den byggnad där bomben detonerade. Allt är väl med henne och hon hade skickat ett sms ganska snart efter händelsen att hon var välbehållen.
Vi pratade en god stund om det som hänt och plötsligt kom jag att tänka på gärningsmannens mamma. Hur mår hon månntro i denna stund?

På stan höll jag på att missa en arbetskamrat när jag försökte undvika ett par verkligt ettriga unga män som hade riggat upp ett stånd för ett bredbandsbolag mitt på gågatan. Net 1, tror jag det hette.
En av killarna var riktigt oförskämd. Han tog tag i folk och frågade vad de hade för bredband. “Hej grabben, visst har du bredband?”, sa han till en äldre herre och tog tag i hans rockärm. Mannen slet sig lös och knuffade ifrån sig killen, som såg såå förvånad ut. Det var nog den fräckaste försäljningsmetoden jag sett.

På Vasaplan hade en yngling bokstavligen vänt ut och in på sina fickor. Hans kavajfickor hängde tomma utanför kavajen. Ett nytt mode kanske?

Vad tror ni att den här bilden föreställer?

Ha en trevlig måndagskväll <3

6 kommentarer

Trög i hjärnan?

Av , , 8 kommentarer 1

Det verkar ta lång tid för min hjärna att fatta att jag är hemma igen. Kökskranen i Stockholm är den enda kranen jag träffat på som man vrider till vänster för kallvatten. Nu får jag ständigt varmt vatten i mitt glas. Jag lyfter fötterna högt var gång jag går över badrumströskeln. Jag ryggar tillbaka när jag öppnar min hemmalaptop, för jag tycker texten är så stor jämfört med min lilla notebook. Jag har fortfarande inte fattat att delete knappen finns nere till höger i stället för uppe till höger.
Varför vande jag mig vid det ovana fortare än jag kommer tillbaka till det invanda? Det förbryllar mig och oroar också lite grann.

Äntligen kom då regnet till oss. Det skvätte lite och mullrade i omgångar i går kväll, men inte förrän i morse släppte det loss på allvar. Då öppnade sig himlen helt. Jag gick ut på balkongen i nattlinnet för att plocka in krukorna som står/hänger längst ut mot kanten. Grannen mitt emot stod ute under ett jätteparaply med barnbarnet i famnen. Det måste ha varit en häftig upplevelse för den lille pojken.
Rännan över vardagsrumsfönstret svämmade över och vattnet for i kaskader mot rutan, ner på fönsterblecket och studsade sedan upp i luften likt en fontän.

Regndropparna glittrar vackert på Daggkåpans blad.

Tistlarna står meterhöga vid cykelvägarna.

De runda blombollarna är så vackra på nära håll.

Nu skiner solen igen.

Ha en skön söndagskväll <3

8 kommentarer

Den stora tröttheten.

Av , , 8 kommentarer 2

Den stora tröttheten slog till i dag. Det är +34 grader i skuggan på min balkong och jag har inte orkat gå ut. Jag har lyssnat på Babben Larssons sommarprogram i P1 och påbörjat en scraputmaning. Babben ville först inte att hennes förinspelade program skulle sändas i dag, med hänsyn till händelserna i Norge, men blev övertalad av produktionsteamet.

Sen har TV:n stått på med kontinuerliga rapporter från de förlamande, ofattbara terrordåden i Norge. Jag förmår mig inte att stänga av den. Mina tankar går till de döda ungdomarna, de skadade på sjukhusen, de chockade på gator och torg, de anhöriga till dödade och skadade och framför allt till de föräldrar som mist sina barn på ett så grymt sätt. Jag vet inte hur jag själv skulle klara av en sådan sorg. Tårarna rinner vid blotta tanken.

"Minns att vad EN extremist gör, väldigt ofta används av andra extremister ", säger Reinfeldt i sitt uttalande. Javisst, vi får ALDRIG luta oss tillbaka och känna oss säkra. Vi får ALDRIG ge upp kampen för det vi tror på.

Ha en trevlig lördagskväll <3

8 kommentarer

Bajskorvar…

Av , , 6 kommentarer 1

… tänkte jag när jag såg det här rostiga konstverket på Universitetets Campus i går. Riktigt prydliga s.k.i.t.h.ö.g.a.r!

I vanliga fall är jag inte alls så där vulgär, men nu hade jag cyklat vilse och irrat omkring och var trött, hungrig och irriterad.

Jag har världens sämsta lokalsinne, vilket yttrar sig i att jag ofta far åt motsatta hållet än det jag ska till. I går skulle jag åka in till Ålidhems centrum och handla lite mat efter det att jag hade kollat min kompis lägenhet. Jag cyklade iväg åt vad jag tyckte var rätt håll, men hamnade efter en stund vid Värmeverket, som ligger åt motsatta hållet. Okej, tänkte jag, då får det bli ICA på Axtorpsvägen på Berghem i stället. Eftersom de gräver och bygger vid sjukhuset, aktade jag mig för att hamna på framsidan av sjukhuset och tänkte att jag kunde kryssa mellan de olika byggnaderna och komma ut på andra sidan. Jag hamnade först på psyket i en återvändsgränd. Personalen satt ute på sin lunchrast och tittade på när jag gjorde en elegant U-sväng. Sen såg jag en pil som sa ‘Bårtransport’ och borde ju ha förstått att där inte fanns någon genomfart. Det är ju en tydlig slutstation. Och det var det ju, så det blev en ny U-sväng. Försökte en annan väg och kom återigen till psyket. Samma personer fick bevittna ytterligare en U-sväng från mig. Nu beslöt jag mig för att följa efter en annan cyklist, en ung man som först for rakt över en gräsmatta och sedan plöjde genom en lekpark, uppför en trottoar och över en gata och DÅ var vi på Campus. Tack för lotsningen snälla du!

I Stockholm har jag karta, försöker gå i räta vinklar och är väldigt duktig på att fråga folk om jag går åt rätt håll. Det är värst när jag har varit inne i en affär och kommer ut på gatan igen. Då går jag nästan alltid åt fel håll. Nu senast frågade Ronja mig finkänsligt om jag var säker på att vi gick åt rätt håll på Götgatan.
“Jag tror det”, sa jag.
“Men mormor, eftersom du alltid går åt fel håll, så ska vi kanske gå åt andra hållet i stället?”, sa hon och hon hade ju rätt.

Jag glömde ju att berätta att sångaren i The Poodles, Jakob Samuel, kom med samma flygplan som jag till Umeå. The Poodles spelade nämligen på Sommaren i City på onsdagskvällen.
Vi stod och knuffades när vi tog ner våra handbagage från bagagehyllan och han bad så artigt om ursäkt. När man ser artister man sett på TV, så tycker man alltid att de är så små och smala och därför var jag osäker om det var han tills jag såg i Vk att The Poodles hade spelat i Umeå.

Ha en mysig fredagskväll <3

 

6 kommentarer