Marja

Den långa resan.

Men hallå…

Av , , 4 kommentarer 3
Kronprinsessan Viktoria ska ju snart föda sitt barn och tidningarna blir alltmer galna. Det måste vara rena paniken på de svenska ‘relationstidningarnas’ redaktioner nu. 

Jag har blivit en sån där som står och smygläser tidningar i affären, för jag blir inte klok på vissa rubriker. Jag vill kunna knäcka koden… precis som när man löser korsord. Tyvärr är det så att tidningarna inte kör med några logiska koder, utan orimligheterna staplas på varandra.
 
Först spekulerade Svensk Damtidning i att Viktoria nog skulle få tvillingar, eftersom hon var så tjock. Sen skrev Hänt Extra (tror jag det var) på sin förstasida att Viktoria var så ’lycklig över tvillingarna’, som sedan visade sig vara små apor som Viktoria var beskyddare för. Verkligen schysst att anspela på apor, eller hur? Hur tänkte de där?

‘Relationstidningen’ Se & Hör skrev i veckan att Viktoria ’förts i ilfart till sjukhuset’ och att ett läkarteam stått beredd att möta henne. I verkligheten var Viktoria försenad till ett uppdrag på ett sjukhus, hade bråttom dit och den sjukvårdspersonal hon skulle träffa fick stå och vänta på henne.
 
I dag läste jag på Hänt Extra att Viktoria ska få en flicka, men jag tittade inte i tidningen, för det rör mig inte vilket kön barnet har.
Däremot gjorde Svensk Damtidning mig lite fundersam och nästan orolig. De skriver att ‘nedräkningen har börjat’ och att de har ’allt du behöver veta inför förlossningen’. Va? Vad b.e.h.ö.v.e.r. jag veta? Det låter som jag har ansvaret för något.
Jag vågade inte ens titta i tidningen, för jag ville inte veta vad jag b.e.h.ö.v.e.r. veta. Kände mig som en mycket oansvarig medborgare när jag smög iväg från tidningshyllan. Hela vägen hem tänkte jag på detta och när jag tog det andra steget upp för min trappa hade jag bestämt mig: Jag överlåter åt Viktorias läkare att ansvara för vad man b.e.h.ö.v.e.r. veta. Jisses, så bortkollrad man kan bli.

Och så ett kvinnocitat:

“Bränd kvinna skyr inte elden.”
(Anna-Lena Brundin)

Ha en trevlig tisdagskväll <3 
 
 
  

 

Måndagsblandning.

Av , , 4 kommentarer 7
Måndag idag och en ny vecka att se fram emot.

# I går träffade jag Lotta, som också bloggar här på Vk, på Apoteket i Ersboda. Alltid trevligt att träffa bloggare irl. Jag gick fram till henne och presenterade mig, men sen hann vi inte prata så mycket mer för det blev hennes tur vid disken. 

# Jag börjar vänja mig vid mitt röda hår. Jag tror jag har tvättat bort överskottsfärgen, så nu är det mera kastanjefärgat, fast fortfarande mer rött än brunt. 
Jag trodde ju att folk skulle haja till när de såg mig, vet inte riktigt hur jag tänkte, för det är ju knappt någon som ens tittar på mig när jag är ute bland folk.

# Min halsduk är snart lika lång som mitt vardagsrumsgolv. Jag mätte upp 4,16 m… ett snitt på 2 m i veckan.
 
Visst kommer jag att kunna sticka 1 km i alla fall innan september 2014? Kunde inte låta bli att vira den runt halsen och så här nöjd är jag med mig själv. 

Jag satte en säkerhetsnål vid 4 m, så jag kan mäta därifrån nästa gång. 
Jag är så himla tacksam att jag kom i kontakt med det här projektet, för annars hade jag gått resten av mitt liv och trott att jag inte kunde sticka mer med min stelopererade tumme. Visst är det förunderligt hur saker och ting ibland kommer i ens väg, som om det var meningen?

# Jag har plockat ihop ett paket med fina papper och annat smått och gott till Johanna och Ronja att scrappa  med. Jag har ju samlat på mig en hel del, så det kändes skönt att kunna dela med sig.

# På Kupan är det rea. De säljer alla kläder, textilier och skor för 20,- styck. Jag hittade ett helt nytt snyggt påslakan, en svart-grå-randig slinkig halsduk och en liten bok som heter “Bok för stygga flickor” och innehåller citat av kända och okända kvinnor.
Här är ett jag valt på måfå:

“Det som viskas i ens öra har man lättast att tro på.
(Simone de Beauvoir)

Ha en fin måndagskväll <3 

 

Är det där jag?

Av , , 10 kommentarer 4

Varje gång jag ser mig i spegeln hajar jag till, för jag känner inte igen mig själv. Jag har blivit alldeles rödhårig.

Sedan flera, flera år tillbaka färgar jag håret med Henna. Jag har alltid använt färgen ’kastanjebrun’, men för ca tre år sedan tog den färgen slut i alla hälsokostbutiker. Jag blev då rekommenderad ett annat märke, Santé, också ’kastanjebrun’ och baserat på växtfärg. Den tog också slut och då hittade jag ett märke som heter Logona hos Meretes. Färgen är fortfarande ’kastanjebrun’ och jag har varit mycket nöjd med den. Eftersom jag är lite ojämnt gråhårig, blir färgen mer som slingor i håret och det ser ganska naturligt ut.

Häromdagen var jag inne i en hälsokostaffär och såg att min gamla Henna återigen fanns på hyllan och föll för frestelsen att prova den igen.
Det skulle jag aldrig ha gjort. Antingen har man ändrat på färgsammansättningen, eller så har mitt hår blivit gråare sen sist, för resultatet blev inte det minsta kastanjebrunt, snarare mycket kastanjerött. Jag blev lite, lite förtvivlad när jag drog handduken av huvudet och såg resultatet. ”Vad har jag gjort…  vad har jag gjort…?” tänkte jag. ”Nu kan jag inte gå ut på minst fyra veckor”. Henna sitter nämligen som berget och det är ingen idé att lägga på ny färg innan man tvättat håret ett antal gånger. Helst ska Hennan växa ur håret… eller håret växa ur Hennan… hur man nu ser det.
Så nu är det bara att gilla läget. Jag frågade tjejerna i dag om jag faktiskt var så här rödhårig när det begav sig och de sa unisont ’nej’, men de tyckte inte att det var så väldigt illa. På akvarellen i onsdags var det bara en som uppmärksammade min hårfärg och hon tyckte faktiskt att den var fin.
I dag har jag alltså varit på tjejträff och det var trevligt som vanligt. Vad skulle man göra utan sina goda vänner? Eftersom vi har träffats i över 20 år, har gruppen blivit nästan som en terapigrupp dit man kan gå med sina sorger och glädjeämnen.
 
Vi blev bjudna på kantarellsoppa, hembakat bröd och goda ostar. Till kaffet fick vi hallon-något jag just nu glömt namnet på (inte sorbé, inte mousse, utan frusen massa av hallon och grädde…), färska hallon och hembakade mandelflarn. Det var många fina smakupplevelser i den middagen.
”En vän är den som vet allt om en och ändå fortfarande tycker om en.”
(F W Hubbard)
Ha en fortsatt trevlig lördagskväll<3

Problemet fixat.

Av , , 4 kommentarer 4

Skam den som ger sig. Jag lyckades till slut fixa tangentbordet själv. Fråga mig inte hur, kanske var det så enkelt att jag tryckte ctrl­-shift eller alt-shift. 

Jag fick en kommentar från Maria i går att det var då tur att jag skrev att jag mår bra, för annars hade man ju kunnat tro något annat när man såg mitt inlägg. Jag tyckte det var lite kul att skriva ’hemligspråk’, men förstår att det kanske inte var så lätt att läsa.
Nu ska jag bekanta mig med de nya programmen och föra över bilder och dokument från den gamla datorn.
Dagens bild får bli en lek med våra monogram som vi gjorde på akvarellen i onsdags.
Jag gillar ju det grafiska, men de andra gjorde konstfulla bokstäver som slingrade sig in i varandra. Det blev nästan som mönstret på vikingasmycken eller Kalevalasmycken.
I morgon ska jag träffa tjejgruppen hela eftermiddagen.
"Det säkraste sättet att inte misslyckas är att bestämma sig för att lyckas."
(Richard Sheridan)
Ha en mysig fredagskväll <3

Testing, testing.

Av , , 4 kommentarer 3

I dag har jag ’ntligen k;rt i g[ng den nya datorn. Den har den senaste Windows/versionen och en massa andra fina program, men som n i ser ’r keyborden inte synkad med de svenska bokst’verna. Jag har varit inne och f;rs;kt ’ndra i inst’llningarna, men inte lyckats. Vet n[gon p[ direkten hur jag ska g;ra… annars ringer jag efter hj’lp i morgon.

Ska f;rs;ka l’gga in en bild.

Jaa, det gick ju bra.
Var p[ akvarellm[lningen i g[r och vi fick tillbaka de alster vi l’mnade kvar f;r adventsf;nstret. H’r har vi kladdat med f’rg p[ pappret och sedan rivit ut bitar f;r att g;ra ett kollage med ljus.
Visst blev det l’ckert_

Vi k;r med en bild till. Ljusen jag m[lade.

I kv’ll har jag varit p[ vattengympan. Jag m[r bra nu.

God natt mina v’nner 3

 

 

Kroppen startar om.

Av , , 6 kommentarer 3
I dag har Vk bytt system till WordPress. Hur blir det då med bloggen? Det har inte kommit ut någon information och ingen förändring märks ännu, förutom att det går väldigt långsamt och det beror nog säkert på min dator.

Själv går jag också långsamt i gång med mitt system. Kroppen måste starta om. Jag äter hela tiden lite grann. Hinner jag bli hungrig, får jag ont i magen… äter jag för mycket, får jag också ont i magen, så det är lagom och ofta som gäller just nu.

Jag hann i alla fall ut i dag innan solen försvann. Jag tror vi hade den finaste vinterdagen hittills i dag. Snön är fortfarande ren och vit och solen sken som sagt. Jag undrar dock hur mycket ljus min hjärna får, då mina fotokromatiska uteglasögon blir alldeles svarta av den bländande snön. Hur som helst var det skönt med en rask promenad i den friska luften.

I kväll har jag pratat länge med Stockholm. Både Johanna och Ronja har börjat scrappa sen de var här i julas, så nu ska jag dela med mig och plocka ihop ett paket till dem av allt material jag samlat på mig. Så kul!

Dagens vinterbilder:
 
 
Ha en fin tisdagskväll <3
 
 

 

Systemet pajade.

Av , , 8 kommentarer 6
Gårdagen blev inte som jag hade planerat. Jag vaknade med fruktansvärda kramper i magen och fick sedan tillbringa några timmar på toaletten. Inte kräksjuka, utan min IBS-mage som av någon anledning pajade. Den gör det ibland, lyckligtvis ganska sällan nu för tiden… förra gången var i somras när jag var i Stockholm. Däremot känner jag av den nästan dagligen, men det är jag van vid.
Jag vet att det går över, men just när jag är mitt i det värsta skovet känns det som rena helvetet och jag tror alltid att jag ska dö. Jag sprang ner och låste upp dörren, så att den som jag eventuellt skulle bli tvungen att ringa skulle kunna komma in och rädda mig. 
 
Lyckligtvis behövdes inte det. Så småningom orkade jag upp ur sängen, duschade och fick i mig lite havregrynsgröt och en stor kopp grönt te med citron och ingefära. Sen låg jag på soffan och såg på film eller sov resten av dagen. 

I dag känns det ganska bra. Jag var så pigg i morse att jag ringde och bokade en klipptid hos Anders på eftermiddagen. Det är alltid lika uppiggande att träffa honom och ännu mer upplyftande när håret blir fixat. Jag blir alltid nöjd.
 
I morgon ska jag ta det lugnt och på onsdag börjar akvarellmålningen. Det ska bli spännande att få veta vad vår lärare har planerat inför den långa vårterminen.

Dagens vinterbild, tagen på gågatan i centrum.

Ha en skön måndagskväll <3 
 
 
 

 

Fototriss: ”Ränderna går aldrig ur”.

Av , , 22 kommentarer 11
Nu är Fototriss i gång igen och veckans tema är "Ränderna går aldrig ur".
Jag väljer en mycket konkret tolkning av det här talesättet.

De här ränderna hoppas jag kommer att finnas för evigt dokumenterade i en eller annan form. De ska ingå i ett rekord att sticka en 1 mil lång halsduk. Åtminstone ska det nuvarande rekordet på 7,55 kilometer slås.

Idén föddes på ett stickkafé i Umeå och jag kom i kontakt med den via en blogg här på Vk, http://blogg.vk.se/Velilasstickblogg/.
I tisdags började jag sticka upp mina restgarner och i dag mäter min stump redan 2,18 m. Deadline är inte förrän hösten 2014, så jag kommer garanterat att sticka några meter till. 
 
Rätstickning på stickor nr 5… idealiskt att hålla fingrarna i styr med framför TV:n, eller bara rensa tankarna med en stund innan man går och lägger sig.
Just nu stickar jag upp min påse med gamla restgarner från en tid då jag stickade mönstrade koftor. Det är tunt yllegarn (Florica) och med så tjocka stickor blir halsduken luftig och lätt att rulla ihop. 
 
När mina rester tar slut ska jag tigga andras restgarner. Nu ska alla restgarner i Umeå stickas upp till en halsduk med ränder som aldrig kommer att "gå ur".
 
Fler ränder hittar du här.

Ha en fin söndagskväll <3