Hypnotisören.

» Till bloggens startsida

Sysselsättning: Pensionär

Födelsedag: 20 mars. Typisk fisk.

Familj: Min dotter Johanna och barnbarnet Ronja.

Bor: I en liten tvåa på Älvans väg, Tomtebo.

Bil: Nej, har inte ens körkort.

Husdjur: Nej, är tyvärr allergisk mot alla djur med päls.

Lyssnar på: Finsk tango och evergreens.

Ser på TV: För mycket ibland.

Favoritmat: Fisk och skaldjur.

Intressen: Människor, att läsa och skriva, scrapbooking, akvarellmålning.

Bästa egenskaper: Tålmodig; vågar ta konflikter.

Sämsta egenskaper: En hopplös nattuggla; kanske för utlämnande ibland.

Irriterar mig på: Jantelagen och översittare.

Motton: Amor vincit omnia;
Lite civil olydnad kan ibland vara bra.

Okänd talang: Jag har varit en hejare på att dansa grekiska folkdanser.

Övrigt: Under kategorin 'Den långa resan' har jag skrivit ner min berättelse om mina år som finskt krigsbarn i Fåglum, Västergötland. Gå gärna in och läs den.

'Den långa resan' ligger också i sin helhet på www.poeter.se/marja, där jag även publicerat dikter jag skrivit. Dikterna ligger under fliken 'Läs gärna'.

Mail:
marja.granqvist@gmail.com

Av Marja Granqvist, måndag 09 juli 2012 klockan 19:15,

Jag har precis läst ut Lars Keplers bok Hypnotisören. Jag läser sällan deckare, för jag gillar inte mord och blodiga beskrivningar, men den här boken var jag nyfiken på. Den är spännande och välskriven. Jag kan förstå att den filmatiserats, för texten är detaljrik som ett manuskript, både vad gäller handling och beskrivningar. Lite obehaglig tyckte jag ändå att boken var… blodiga, bestialiska dåd och det värsta av allt att det var barn/ungdomar inblandade. Jo, det finns ett viktigt socialt budskap också. Helt klart läsvärd och jag vill se filmen.

Hypnotisören är första delen i en planerad serie av författarparet Alexandra Coelho Ahndoril och Aleander Ahndoril, som skriver under pseudonymen Lars Kepler.

Titta så färggranna bänkar man satt ut i Kungspassagen.

Man få verkligen lust att provsitta dem. En liten flicka i rosa prinsessklänning blev fotograferad av sin mamma. ‘Vilket härligt kort att scrappa‘, tänkte jag förstås.

Bitarna låg inte kant i kant i ändarna och det var fler än en person som försökte rätta till dem. Men det gick inte, för de skall tydligen vara så.

Ha en trevlig måndagskväll <3

Kategorier: Allmänt Böcker/tidningar Konst, kultur

4 Kommentarer

+ Skriv kommentar

Maria Lundmark Hällsten säger:

Hej Marja! Läser igenom vad du skrivit, har inte riktigt haft tid att vara seriös i mitt läsande, men ser ju att du har det bra och gör både cykelturer och pubrundor :) ha det bra //Kram

tisdag 10 juli 2012 klockan 00:18