Sysselsättning:  Pensionär

Födelsedag: 20 mars. Typisk fisk.

Familj: Min dotter Johanna och barnbarnet Ronja.

Bor: I en liten tvåa på Älvans väg, Tomtebo.

Bil: Nej, har inte ens körkort.

Husdjur: Nej, är tyvärr allergisk mot alla djur med päls.

Lyssnar på: Finsk tango och evergreens.

Ser på TV: För mycket ibland.

Favoritmat: Fisk och skaldjur.

Intressen: Människor, att läsa och skriva, scrapbooking, akvarellmålning.

Bästa egenskaper: Tålmodig; vågar ta konflikter.

Sämsta egenskaper: En hopplös nattuggla; kanske för utlämnande ibland.

Irriterar mig på: Jantelagen och översittare.

Motton: Amor vincit omnia;
Lite civil olydnad kan ibland vara bra.

Okänd talang: Jag har varit en hejare på att dansa grekiska folkdanser.

Övrigt: Under kategorin 'Den långa resan' har jag skrivit ner min berättelse om mina år som finskt krigsbarn i Fåglum, Västergötland. Gå gärna in och läs den.

'Den långa resan' ligger också i sin helhet på www.poeter.se/marja, där jag även publicerat dikter jag skrivit. Dikterna ligger under fliken 'Läs gärna'.

Mail:
marja.granqvist@gmail.com

A scream in the night.

Min badrumsdörr höll på att skrämma slag på mig i natt. Den skrek till när jag öppnade den som jag aldrig hört en dörr gnissla förut i mitt liv. Det lät nästan som en katt fått sin tass eller svans i kläm. Scary, scary. Jag skyndade mig att tända ljuset och tittade noga att jag inte hade något sargat djur i min lägenhet. Nej, det var dörren och med några droppar symaskinsolja på gångjärnen kunde jag tysta den.

Jag vaknade egentligen för att jag hade sträckt muskeln vid sidan av halsen när vi stretchade på vattengympan i går. Jag tog väl i för mycket. Jag hittade en liten yllesjal som jag virade runt halsen och sov med hela natten. Det var varmt och gott och fick muskeln att slappna av.

För övrigt var det underbart härligt på vattengympan. Jag har sagt det förut, men den lyckorusch som fyller kroppen när man går ner i det varma vattnet överträffar all annan berusning jag varit med om. Hjärnan blir proppfull med lyckohormoner. Jag kan inte låta bli att fundera över om det inte är ett cellminne från tiden i det varma fostervattnet.
Vi hade ny ledare, en ny tjej som hade satt ihop ett riktigt bra program till kul musik.   

Nu ska jag försöka hitta min vetekudde, så jag kan värma den och lägga runt halsen. Jag kom att tänka på att förr hade jag en elektisk värmedyna, som jag oftast band fast med en lång halsduk runt korsryggen. Den skulle ju pluggas in i uttaget i väggen och jag använde en skarvsladd, så jag kunde röra mig från soffan till köket. I bildterapin målade jag en gång en bild av mig själv lite tilltufsad sittande på soffan med en sjal virad runt halsen upp till öronen och värmedynan knuten runt höfterna med en lång sladd ringlande till uttaget. Jag skulle illustrera hur jag mådde. De flesta av de målningarna kastade jag i samband med flytten. De behövs inte längre.
 

Mina grissockar är nytvättade och glada.

Ha en mysig fredagskväll <3

 


Uppdaterad: fredag 28 september 2012 klockan 18:53

Kommentarer

+ Skriv kommentar Skriv kommentar

Skriv kommentar

Prenumerera på kommentarer via RSS