Ibland känner man sig liten och maktlös som människa. Ett mycket kort telefonsamtal i går fick mig att tänka. Jag blev glad och ledsen, men kände ändå ingenting. Visste inte vad jag skulle säga, för ingenting passade. Försökte vara positiv utan att vara överdrivet hurtig. Inte ens efteråt kom jag på vad jag skulle ha sagt… fast man ju oftast gör det. Fan, fan, fan.

I dag gick jag ner till sjön, pulsade i snön till snögumman, ställde mig bredvid henne och fångade in hennes frusna skrik som studsade tillbaka från andra sidan. Skickade dem vidare ut över hela världen. Ingen är förskonad från livet.

”Ja visst kan det tänkas finnas en bättre värld, men det är denna som finns.”
(Artur Lundkvist)

Ha en skön tisdagskväll <3