I dag blev det en promenad i det underbara vårvintervädret. Solen sken, skuggorna var långa och ute på sjön åkte folk skidor och promenerade.

Jag höll mig till min sedvanliga stig vid kanten. Nere vid äventyrslekplatsen hade en femåring tydligen haft kalas. De rosa hjärtformade ballongerna hängde kvar runt ett träd. Hmm… när luften gått ur dem ser de ut som något helt annat underifrån.

Och sen är det ju det här med hundskiten. Ett vanligt samtalsämne så här års. Det finns sådana här soptunnor på flera ställen, men tror ni att de används?

Nej, en meter från den här låg en skithög och de ligger tätt på båda sidorna om promenadvägen. Inne i skogen ligger det stora korvar. Tänk vad bekvämt att låta hunden gå dit och sedan skylla på att man inte själv kan ta sig dit på grund av all snö.
Jag fattar inte hur hundägare tänker. Fattar de inte att skiten ligger kvar när snön smälter? Gillar de själva att få illaluktande gegga under skorna som är nästan omöjlig att få bort?

Nere runt sjön finns det många promenadstigar och cykelstråk. Familjer brukar fara ut på piknik sommar som vinter. Naturligtvis är det ett idealiskt område att gå på långpromenad med sin hund. Naturvårdsföreningen har skyltat alla stråk fint och satt upp holkar för fåglar. Kommunen har placerat ut tunnor för hundskit ganska tätt.

Meningen är att alla ska ha tillgång till, samsas och trivas i den fina naturen. Jag blir så arg över att en grupp sabbar för andra genom att vara nonchalant på ett egoistiskt sätt. Ja, ja, många hundägare sköter sig och plockar upp skiten efter sina hundar, men av spåren att döma är det MÅNGA som inte gör det. Det resulterar ju tyvärr i att ALLA hundägare misstänkliggörs och tittas snett på.

Hur ska vi komma till rätta med det här problemet?

Nu ska jag stryka några plagg och sedan börja packa lite. I morgon kväll bär det i väg.

Ha en skön lördag<3