Den här veckan har Anders kommit tillbaka från semestern, så jag passade på att gå och klippa mig i dag.  Han övertalade mig att låta det grå håret växa ut, eftersom han tycker det är fint. Ja, Henna blir inte längre fint när de naturliga färgpigmenten försvinner och den kastanjebruna växtfärgen jag använt hittills vill inte täcka det gråa. Okej… jag ska låta mig själv bli gråhårig. *ryser* Jag är naturligt mörk, men har under många år varit hennaröd/brun. Just nu känner jag inte riktigt igen mig själv… tycker jag är för ljus och färglös i håret. Men jag lovade Anders att jag skulle gå på hans linje, eftersom jag litar på hans omdöme. Jag har lite färgpigment kvar i badrumsskåpet ifall jag skulle få panik. Jag fick en kram för det.

Eftersom jag var ute i god tid, åkte jag en hållplats för långt och gick genom den lilla parken som kallas Döbelnsplan. Där finns en fontän som det var ordentligt sprutt i. De som cyklade förbi, duckade vant för duschen på ena sidan.

När jag var klar promenerade jag in till stan med mitt onda knä. Det går ganska bra att gå om man bara inte vrider på knät. Jag har kommit på att jag kan göra Tai Chi när jag ska vända mig … jag sätter hälen i golvet och snurrar på den. Då vänder hela benet och kroppen på en gång och knät hålls rakt.

I kväll satt ett litet husdjur på min kökslucka. En spindel, eller hur? Den fick inte stanna kvar hos mig.

Ha en trevlig tisdagskväll <3