Marja

Den långa resan.

Mer om helgen.

Av , , 4 kommentarer 8

Jag är lite trött i dag trots en god natts sömn. Jag har fått kliande utslag på kroppen och har funderat över om jag ätit något ovanligt. Googlade till och med på skabb, men de symptomen stämmer inte. Eventuellt har jag reagerat mot tvättmedlet lakanen och handdukarna på Medlefors tvättas i. Jag är väldigt känslig mot sådant och tar därför oftast med mig egna lakan när jag ska övernatta hos någon.

Jag var alltså på Medlefors med Mag- och tarmförbundet, som jag är medlem i och ILCO, som är de stomiopererades organisation. Vi var inte så många, så jag hann faktiskt bli bekant med alla. Saknade dock min ’magkompis’ som jag brukar åka dit med, men som nu inte kunde komma.

Föreläsarna var lärare på skolan och vi fick bl.a. lära oss om föreningsverksamhet och organisation och diskuterade hur vi skulle kunna samarbeta mera.

En hel eftermiddag sysslade vi med hälsofrågor. Vi funderade över vad som påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande, vem som har ansvar för vad och framför allt vad vi själva kan göra för att ta hand om oss på bästa sätt.

Sedan valde föreläsaren, som är fysioterapeut (den nya benämningen för sjukgymnast), att prata om artros och vi fick göra olika övningar som på ett enkelt sätt stärker muskler och ökar rörligheten. Det var ett väldigt omtyckt inslag. Medelåldern bland deltagarna var ganska hög och de som inte hade ledbesvär förstod att det är bra att röra på sig för att eventuellt undvika dem i framtiden. Jag kände igen vissa inslag från artrosskolan, men lärde mig en hel del nya saker. Bl.a. hade han med sig modeller på ryggkotor och under en av pauserna fick jag förklarat för mig varför det knakar så mycket i min nacke ibland. Det är tydligen ett vakum som bildas i det förstörda brosket som smäller. Ungeför som när man drar i eller knäpper med fingrarna så det knakar… det är luftbubblor i brosket. Absolut inget farligt, alltså.

Söndag morgon var det friskvård. Vi kunde välja mellan vattengympa och stavgång. Det var ju himla kallt, så jag gick som sagt en liten runda med kameran. Glömde stavarna, men det gjorde inget.

Maten på Medlefors är den allra bästa. Lunchens salladsbuffé är den bästa jag sett. Fräscha sallader och röror och ett par varmrätter att välja mellan. Det var på Medlefors jag första gången såg polkabetor, marinerade polkabetor i en sallad. Vackert och gott. Nu saknade jag dem faktiskt.

Lördag kväll åt vi en god gemensam middag. Entrecote med rödvinssås, potatisrulltårta med västerbottensost och olika sallader. Som vanligt har jag inte fotograferat maten… men efterrätten tog jag en bild på. Chokladrulltårta med en kärna av en mousse med hallon-lakrits smak. Himmelskt gott.

efterratten

Innan man går in i matsalen får man sprita händerna. Det började man med den vintern svininfluensan grasserade. Jag gillar det. I förbifarten sticker man in ena handen under behållaren och får en klick spritgele. Tar bara en sekund.

hygienisk3

Jag gillar också toaletterna utanför matsalarna. Där står korgar med små hopvikta frottéhanddukar. Man torkar händerna och kastar dem sedan i en tvättkorg på golvet. Så lyxigt. Det måste väl ändå vara mer miljövänligt att tvätta dem än att framställa engångshanddukar i papper. Undrar bara vem som har tid att sitta och vika dem så fint.

hygieniskt
På den ena toaletten finns denna tavla. Jag skulle så gärna vilja veta vad det står. Någon som kan tyda budskapet?

hygieniskt2

 

Ha en skön måndagskväll <3

Hej mitt vinterland…

Av , , 4 kommentarer 8

medlefors

Hemma igen efter ett besök i ett magiskt vinterlandskap. I Skellefteå var det mycket mera snö än här i Umeå och hela vägen dit kantades av de vackraste vyer med snötyngd skog. Jag satt och suckade hela vägen dit i fredags och lovade att inte göra det på hemvägen i dag för att inte tråka ut mina medpassagerare i bilen, men hemvägen var om ännu vackrare, så en och annan suck hördes nog i dag med. Nu har jag fått mitt lystmäte av julkortsvinterlandskap.

Helgen har varit mycket trevlig. Skriver mer om den i morgon, för nu är jag omåttligt trött. Sov knappast något i natt, för dels hade jag ont i magen och dels hängde fullmånen utanför fönstret till mitt rum på sjätte våningen. Jag låg i månskenet halva natten. Magiskt det också.

I morse var det -24 grader och jag gick ut på en kort promenad i soluppgången ca 09.15. Det är så vackert runt skolan. Isen lät, sprakade och knallade, på den lilla bäcken med forsarna och här och där bröt sig vattnet forsande underifrån istäcket med ett dovt kluckande läte.

Några bilder.

 

medlefors2

 

medlefors5

 

medlefors3

 

medlefors4

 

medlefors6

 

forsen2

 

forsen4

 

hundlatrin

Ha en skön söndagskväll <3

Packa Marjas kappsäck…

Av , , 10 kommentarer 8

Jag ska åka bort i helgen och gick upp i förrådet efter min minsta resväska. Jag har haft den länge, men det är faktiskt första gången jag använder den. Började titta på inredningen och blev plötsligt väldigt nyfiken på hur den personen tänkte som designade väskan med fack och fickor. Vad tänkte sig hen att jag skulle packa ner i de olika utrymmena? Ja, jag vet att jag får packa hur jag vill, men jag skulle faktiskt vilja veta hur andra tänker.

packar

Själva väskan är ju som den är med de där dikena som blir av det utdragbara handtaget. Fina resårband att spänna över det man packat. Det tycker jag är viktigt så att innehållet inte skvalpar omkring.

packar2

Den andra delen funderar jag över. Här finns ett rymligt fack under ett ’lock’ med dragkedja. Här finns inga resårband, så det man lägger där kommer att hasa ner om man inte packar knökfullt. Hmm. Sen de små facken? Ett med nät och dragkedja och två öppna bälgfickor. Ska jag lägga mina inneskor i bälgfickorna? En sko i varje fack? Vad ska jag ha för viktiga saker i nätfickan? Något som ska ligga luftigt eller synligt/överskådligt? Kanske pocketboken jag tänker ta med mig?

Nästa tanke är ju förstås hur JAG skulle inreda en väska så att den skulle vara så ändamålsenlig som möjligt. Fast då skulle förstås någon annan sitta och fundera över hur JAG tänkte.

I morgon ska jag alltså åka på Må bra-helg till Medlefors folkhögskola i Skellefteå tillsammans med Mag- och Tarmförbundet. Det är faktiskt hela tre år sedan jag var där senast, så jag ser verkligen fram emot en helg i långsamhetens tecken, med god mat och förhoppningsvis trevliga aktiviteter. Det handlar dels om hälsa, dels om föreningsarbete. Jag ska packa ner täckbyxorna och broddarna så jag kan gå ut på stavgång i de vackra omgivningarna. Lillkameran och mobilen följer med, för övrigt blir det en paus från alla sociala medier. Jag känner ett behov att fokusera inåt.

Så mina vänner, vi ses igen på söndag kväll.

Puss på er <3

puss2

Skitungarna.

Av , , Bli först att kommentera 6

Via en blogg jag ibland läser, har jag kommit i kontakt med bloggen om ’skitungarna’

http://skitungarna2011.blogspot.se/ 

Två mycket unga svenska tjejer driver ett hem för ett antal före detta gatubarn i Uganda.

Vill ni veta hur det hela började, kan ni läsa det allra första inlägget från februari 2010.

Jag lovar att ni blir imponerade över de här tjejernas idealism, styrka och mod. Inte ens i min ungdom hade jag vågat göra det de gjorde.

 

Ha en trevlig onsdagskväll <3

I kroppen min.

Av , , 4 kommentarer 8

kristian2”När stunden kommer ska jag hitta en plats i skogen, i mörkret. Lågorna ska stiga från mina händer. Fingrarnas glöd. Min eld ska brinna. När flammorna slocknat ska jag vända mig om. Fortsätta in i dunklet. Till allt som väntar oss som går före de andra. Och i slutet av natten ska jag sträcka mig mot åskans dunder. Där finns ingen plats för rädsla kvar. 

Tröttheten nu.

    Friden då.” 

Så beskrev Kristian Gidlund sitt avsked till livet efter en dröm han haft en natt.

Just nu pågår en utställning på Alva Kultur på Norrlands Universitetssjukhus med några av Emma Svenssons fina svart-vita foton av Kristian. Redan för tio år sedan började Emma fotografera Kristian och hans vänner i bandet Sugarplum Fairy. När Kristian blev sjuk var hon med och dokumenterade hans liv in i det sista.

Jag har ju alla foton i utställningen och många fler i den fina boken jag köpte, men ville förstås även se bilderna i original och i större format.

Det är något visst med svart-vita foton. Det blir så avskalat, känslorna störs inte av färgerna. Ögat vilar och hjärnan orkar ta in mycket mer. Jag gick tre varv runt det lilla utställningsrummet och tårarna brände bakom ögonlocken. Den svåraste bilden var fotot av mamman och pappan i deras mysiga kök hemma i Kvarnsveden. De står där leende, mitt i livet, men med vetskapen om att de snart skall förlora ett av sina barn. Jag kan inte ens tänka tanken…

Andra fina bilder är…

En spelning med Sugarplum Fairy. (Ett ofrivilligt fan avspeglas i glaset.)

kristian3

Vy från det vackra Kvarnsveden.

kristian7

Den kala miljön i sjukhussalen, som förstärks av den ensamma adventsstaken i fönstret.

kristian

Torso.

kristian5

De sista bilderna har lite färg. Suddiga skogsbilder i dimmiga, jordnära färger.

kristian6

Farväl Kristian. Du har det säkert bra där du är. Dina kloka ord kommer att leva kvar länge, länge och ge dina läsare lärdom och tröst.

Utställningen pågår till den 4 februari.

Kristians blogg: www.ikroppenmin.blogspot.se

Emmas hemsida: www.rockfotoemma.se

Ha en skön tisdagskväll <3

Dessa telefonförsäljare…

Av , , 12 kommentarer 23

IMG_4788

Min finaste dotter kommer att skicka ett nytt objektiv till min kamera. Vi har ju likadana kameror och jag kom att tänka på att hon sa i julas att de hade ett par extra objektiv, ifall jag var intresserad. Mycket riktigt… jag får till och med välja mellan tre olika objektiv. Lucky me!

Nu kan man märka att vi går mot ljusare tider. I dag tittade solen fram och det var så ljust och fint ute. Jag for till Anders för att bli fin i håret och tanka lite av hans positiva energi. Sen promenerade jag in till centrum i snålblåsten, men det var bara skönt.

Så ringde Postkodlotteriet och förstörde mitt goda humör. Jag har haft en lott i flera år, vunnit ett par hundra en gång (precis efter det att jag hotat avsluta mitt deltagande), funderat på att gå ur efter alla skriverier, men hängt kvar eftersom jag vet att ex Reumatikerföreningen och Amnesty får ganska stora bidrag.

I dag ringde alltså en snubbe, en sån där som talar fort och insmickrande och skrattar åt sina egna ’lustigheter’ med jämna mellanrum. Han började med att gratulera mig till vinsten, jag hade tydligen vunnit 160.- i går.  Man kan ju misstänka att de här småvinsterna är arrangerade på något sätt så att de ingår i kampanjen att få en att köpa fler lotter. Okej, han pratade på att jag ju varit med i lotteriet i flera år och inte vunnit något, MEN år 2014 kommer de att ha många stora vinster, så mina chanser att vinna kommer förstås också att öka, så därför hade han lagt undan två tillsvidarelotter till mig inför de närmaste veckornas prisregn. Bra va?

Just i det här skedet har många blivit lurade och jag förstår att speciellt äldre människor som kanske inte hör så bra eller hänger med i ordsvadan har medgett att det låter bra.

’Op,op,op’, sa jag, ’vad menar du med tillsvidarelotter?’

Ja, att du får två extra lotter och ökar dina vinstchanser … och sedan kan du när som helst bestämma att du inte längre vill ha dem… och meddela oss.’

Och jag betalar för dem tills jag säger upp dem?’

Ja, du har ju autogiro, så det dras på ditt konto.

Så du menar att utan att jag har bett om det, så tänker ni dra pengar på mitt konto för lotter som jag inte beställt och som jag så småningom ska komma underfund med att jag måste avbeställa… och hur lång är uppsägningstiden… och hur ska jag kontakta er då? Det fattar du väl att jag inte går med på.’

Nej, nej, nej, så är det inte… det är så alla tror att det är... blablabla (jag slutade lyssna)’

’Det är precis så det är! Nu har jag en lott tills vidare, men vi får se hur länge, för det här är fult.

Då sa han hej då och kastade på luren. Och nu går jag ur Postkodlotteriet. Personligen vinner jag ju på att sätta pengarna för en lott på sparkontot varje månad och ta ut ’vinsten’ en gång om året.  Min altruistiska sida får stå ut med att jag inte kan hjälpa alla.

Härom dagen ringde en kille från Telia och ville sälja en ny telefon till mig. Jag skulle få en surfplatta också och allt till ett mycket förmånligt pris eftersom jag varit kund hos Telia länge, länge. Jag har en antik Nokia, som fungerar alldeles utmärkt, men är faktiskt lite sugen på en sån där telefon som man får peta på skärmen, men jag vill ju titta på telefonen i verkliga livet, väga i handen och känna om vi kommer överens innan jag bestämmer mig. Vi ska ju umgås en hel del. Jag skulle också gärna vilja ha en surfplatta, men inte en sådan där liten som det var frågan om i det här fallet.
Jag sa till killen att jag antar erbjudandet om jag 1) får gå till Telias butik och välja telefon, 2) får en normalstor surfplatta. Det gick ju förstås inte för sig (och det hade jag ju inte räknat med heller), så då gick jag miste om ett toppenerbjudande. Eller? Jag brydde mig inte ens om att fråga hur länge det fina erbjudandet skulle gälla… jag antar att efter ett år skulle villkoren ändras radikalt. Det brukar vara så.

Ha en skön måndagskväll <3

 

 

Med ett asgarv.

Av , , 2 kommentarer 10

I morse vaknade jag med ett asgarv. Jag hade drömt världens roligaste dröm. Jag var med en person som jag faktiskt tänkte på i går kväll… det var som ombytta roller och jag gjorde hela tiden bort mig inför proffset. Till slut blev det så tokigt att vi båda började asgarva, i drömmen alltså, och då vaknade jag. Jag hade kunnat fortsätta drömmen, för den var så tydlig och vansinnigt rolig.

Jag förstår ju nu. Gårdagens inlägg blev alldeles för deppigt och negativt och jag glömde bort att jag ju hade haft en mycket trevlig eftermiddag med min granne. Jag är så glad att vi har fått kontakt och börjat umgås och det känns tryggt att ha någon i huset jag vet att jag kan vända mig till om jag skulle behöva hjälp. Vi kommer nog att ha ett och annat trevligt projekt på gång framöver. Decoupage, redigering av fotografier…

Okej, jag får vara klumpig och göra bort mig, att tappa kameran i golvet är bara världsliga saker. ’Ingen har blivit allvarligt skadad, ingen har dött’, sa en arbetskompis till mig ibland när jag oroade mig över att jag gjort bort mig.

Jag tog fina bilder inomhus i dag med den ’trasiga kameran’, men vågade inte ta ut den i kylan. Det kommer att ordna sig.

Nu ska jag sluta gnälla om att det inte är någon riktig vinter, för nu har vi -12 grader och snö. Jag tog en skön promenad i det nya landskapet. Snålblåsten nöp i kinderna, världen var vacker, kroppen var smärtfri och själen var lätt. Stigarna var redan upptrampade nere vid sjön och jag gick en hel timme och bara njöt.

12januari

12januari7

12januari3

Det här är mitt favoritmotiv och mitt favoritträd. Har snart liknande bilder från alla årstider.

12januari2

Tekniska nämnden i kommunen sparar genom att ta bort hundlatriner, Gator- och parker har sagt att de kommer att spara genom att dra in på snöröjning och sandning. Tur för dem att vi inte har behövt någon snöröjning och knappast någon sandning hittills i vinter.
Jag vet inte, men hur ska vi kunna nå till vår brevlåda när det plogas så här.

12januari4

Och den enda gästparkeringen på vår gård verkar vara bortrationaliserad.

12januari6

Till min glädje har vi unga raska män i huset som sopar upp framför entren och gör gångar till sopnedkasten… moluckerna. Tack för det. Det brukar dröja innan vaktmästaren ’hinner’.

Dagens selfie:

12januari9

 

Ha en skön söndag <3