Killen som bor ovanför mig har många kompisar och ibland festar de om ordentligt. Hittills har det inte stört mig så mycket, eftersom de brukar gå ut senare, men i går funderade jag verkligen vad de höll på med. Musiken störde mig inte, men de dansade eller hoppade/stampade så jag trodde de skulle komma farandes genom taket. Jag började titta på den nya brittiska serien i SVT1 och tänkte att jag skulle titta färdigt och sen gå upp och säga till.

Men så hörde jag att de var ute på balkongen, så jag tänkte att jag går ut och pratar med dem. Det är alltså balkongen ovanför min, så jag fick luta mig ut och ropa ’hallå, hallå’. Tänkte för ett ögonblick att det kanske inte var så lyckat att stå på balkongen och ropa ’hallå’ ut i mörka natten. Någon där nere på marken skulle kanske tro att jag var i nöd. Men jag fortsatte ropa och till slut fick jag ett ’hallå’ till svar och killen som bor där lutade sig ut. Jag bad snällt att de skulle sluta hoppa på mitt tak. ’Javisst, jag ska säga åt dem’, sa han och sen blev det tyst.

När jag får tillfälle ska jag prata med honom, för jag tror inte att han vet hur mycket det låter. Sen är det väl inte så lätt att hålla reda på ystra gäster heller. Men så länge det räcker med att säga till/ påminna dem, så är det ok för mig. Ungdomarna måste väl få roa sig.

I dag är jag mycket piggare och i morgon ska jag fara till sjukgymnasten och fixa resten av mitt träningsprogram. Jag har haft ont i muskelfästena i axlarna, så vi får anpassa oss efter det.

Mina tulpaner tror visst att de är rosor. De har slagit ut ordentligt och är väldigt speciella. Absolut inte försynta som de ljusgula.

Ha en god måndagsnatt <3