’Ta en sup och var som folk’... fast nu gäller det kakor. Ni har väl sett reklamen där Anders tvingas ta en kaka? Gänget sitter runt fikabordet och en kakburk går runt. Anders säger ’nej tack’ och det irriterar de andra. Efter lite trugande startar en tjej en talkör… Anders, Anders… de andra faller in och till slut tar Anders en kaka. ”Ta en kaka och var som folk”, säger någon.

Jag vet inte ens vad denna reklam handlar om, för jag blir alltid lika illa berörd och slutar lyssna. Detta är ju ren vuxenmobbning. Anders har säkert goda skäl att tacka nej till en kaka. Han har kanske diabetes. Eller är nötallergiker. Eller kanske helt enkelt inte tycker om kakor. Han har all rätt att tacka nej utan att bli ifrågasatt.

Är det så att reklamen reflekterar vårt samhälle, den tid vi lever i? Är kravet att vara likformig, att inte avvika från mängden? Att den som avviker gör de andra oroliga och tvingas in i likformigheten?

Äh, det är ju bara på skoj, säger någon då till mig. JAG TYCKER INTE DET ÄR ROLIGT. Det är mobbning och den som inte ser det har verkligen blivit avtrubbad. Om jag var i Anders’ situation, skulle jag stiga upp och gå ut.

En annan reklam jag inte fattar är den där en kvinnoröst berättar att hon vunnit något på ett spel. ’Jag blev så glad så jag sket på mig’, säger hon. Men hallå, är det roligt? Vem hittar på en sådan reklam? Vem/vilka godkänner den?

Att skita på sig är tydligen den nya humorn. Jag råkade se två repriser efter varandra på de senaste svenska humorprogrammen en dag när jag låg sjuk. I båda programmen var det någon som sket på sig. Humor på hög nivå. Not. JAG TYCKER INTE DET ÄR ROLIGT. Finns det verkligen inget annat att roa oss TV-tittare med?

Den ena reklamfilmen liknar den andra. I en deklameras Sveriges nationalsång, medan nästa citerar en dikt av Karin Boye. Vad blir det härnäst? Shakespeare på originalspråket?

Jag har ett förslag till nästa slogan. ”Var som folk och skit på dig, vettja! Vi har baara varandra, vi har baaAra varandra…”

Ha en mysig fredagskväll <3