Det blev en dag jag inte vill räkna med. Jag har mått så bra i ett par veckor nu, förkylningen har gett med sig och magen har skött sig. Livet har ordnat upp sig på många plan och då kommer så klart ett bakslag.

Jag hade svårt att sova i natt och drömde hela tiden om hur jag skulle sätta upp vindskyddet på balkongen. Vilken sida jag skulle ha utåt och vilken inåt. Den randiga eller den vita. Hur jag skulle knyta fast det i öljetterna och om jag skulle trä det mellan pinnarna eller låta det hänga fritt.
Vad triggade detta vindskydd i gång? Jag antar att det är min klaustrofobi, att jag inte vill stänga in mig. Men jag måste skydda mig, för det blåser så mycket där ute.

Jag var uppe några gånger, kände mig yr och skakig och hade ont i magen. På dagen skulle jag till tandläkaren, men ringde tidigt och avbokade besöket. Det var bara min årliga kontroll och jag fick en ny tid om ett par veckor.

Sen har jag bara sovit, försökt äta lite, men blev tvungen att skippa vattengympan i kväll. Var nere en sväng med soporna och efter posten och träffade min granne. Hon tyckte jag såg blek ut.

Jag blir så less.

I går ringde en sköterska från Idrottsmedicin. Jag var ju med i en undersökning där för sex månader sedan och nu ville hon bara veta om jag fallit under de senaste sex månaderna. Bara det.
Innan hon hann säga sitt ärende hann jag ju tänka att nu har de hittat något ’farligt’ i blodproven de tog eller något liknande. Vad konstigt hur snabbt katastroftankarna kommer.

Jag längtar till Stockholm, där körsbärsträden blommar i Kungsträdgården…

Natten mot söndag går vi över till sommartid. Eftersom sommaren ligger framför oss, ställer vi fram klockan en timme. Jag brukar tänka så, eftersom mina möbler står framme året om.

Ha en fin torsdagskväll <3