Marja

Den långa resan.

Efter många om och men…

Av , , 2 kommentarer 15

Nu har jag installerat mig här i Stockholm. Flygresan gick bra, men sen blev det knöligt. Flygbussen som vanligtvis tar bara 20 minuter från Bromma, fastnade i rusningstrafiken och det tog oss en hel timme att komma till Centralstationen.

Sen skulle jag ta tunnelbanan till Skanstull på Söder. Det är bara några stationer, men nu hamnade jag mitt i rusningen och så var det fotboll på Globen. Vi stod som packade sillar och jag hade ju dessutom min resväska. Hade jag varit klok, hade jag väntat en timme, gått och ätit eller så.

På Medborgarplatsen var det fullt med poliser på plattformen. Tre stycken hoppade in i vår vagn och ställde sig vid dörren. Riktigt stöddiga var de. En bar på en brandsläckare, en annan hade rödfärgade glas i glasögonen och en ung tjej stod bredbent med all utrustning hängande i uniformen. Sen satte tåget i gång och mellan Medborgarplatsen och Skanstull, där jag skulle stiga av, gick det ett par meter och stannade med ett knyck, gick och stannade. Hur kul är det i en överfull vagn i en tunnel under jorden? Folk började ta fram sina mobiler och ringa till dem de skulle träffa och meddela att de blir försenade. Jag stod och kämpade med paniken. Till slut kom ett meddelande från föraren att det var något fel på tåget. Ja, det hade vi ju förstått.
Vid Skanstull kom ett nytt meddelande att alla måste av tåget, för det kunde inte gå vidare. Jag skulle ju liks av där och det var så mycket folk på perrongen att jag blev tvungen att gå ut genom en annan utgång än vanligt.

Men jag kom fram till slut och är så lycklig över att vara här. I morgon får jag träffa mina älsklingar och så tänkte jag ta mig till Kungsträdgården och fotografera de blommande körsbärsträden. Sen blir det kanske en kryssning i helgen… till Helsingfors hoppas jag.

Nu ska jag se om jag får i gång TV:n. Det är visst en sådan där Tivo nu.

Ha en bra torsdagsnatt <3

Mina änglavingar.

Av , , 4 kommentarer 11

Träning i dag, men innan det skulle jag träffa en ny sjukgymnast. Jag frågade om han visste något om fibromyalgi. Absolut, svarade han. Då kände jag att vi inte behövde prata mer om det, utan att vi båda visste hur det var. Han ville förstås veta vad jag tyckte om träningen, hur den har påverkat mig och om det var ytterligare något han kunde hjälpa mig med.

Jag har ingenting emot att fortsätta träna på vårdcentralen en gång i veckan. Jag tycker det är småtrevligt och jag känner mig oftast ’upplivad’ efteråt, sa jag, så vi bokade in tider fram till juni.

Sen gick vi ut i träningssalen för att gå igenom de övningar jag gör. Jag var lite osäker på om jag gjorde en övning rätt, för den kändes så lätt och sen tog jag upp en sak jag funderat över. Jag kanske har en felställning i skelettet, för mina skulderblad står ut lite och gör att muskeln som går tvärs över fastnar till innan den glider över. Den förra sjukgymnasten sa bara ’oj då’ när jag visade henne, så nu skulle jag ju förstås testa den här. Han sa genast att jag kan förstärka musklerna som ligger under skulderbladen, så att de dras in. En ganska enkel övning när jag kom på den, så vi la till den. Den kan jag göra hemma också.

När jag gått igenom mitt program och så där lagom avslappnad och ’upplivad’ gick till bussen, kände jag mammas händer på mina skulderblad. Mamma sydde alla mina kläder när jag var barn och hon var alltid så irriterad på mina utstående skulderblad som gjorde att hon inte tyckte att hon fick mina klänningar att sitta fint i ryggen. ’Dra in dina änglavingar’, brukade hon säga och putta på mina skulderblad.

I dag kände jag att hon kupade sina händer mjukt om skulderbladen som en hälsning att jag ska vara rädd om mina änglavingar.

Och där uppe på kylskåpet sitter en av mina kära änglar och håller om sin skadade vinge. I dag fick hon lite extra uppmärksamhet av mig.

daruppesitterhon

 

Nu skall jag packa min väska, för i morgon flyger jag till Stockholm.

Ha en trevlig tisdagskväll <3

2 x hagelskur.

Av , , 8 kommentarer 10

hagel2

Hej på er! I dag lyckades jag pricka in två hagelskurar.

Jag for iväg till Strömpilen och hoppade av vid Returbutiken, för jag hade läst på halsduksbloggen att Ritva fått in garn. Ritva var inte på sitt jobb på Viva Resurs, men jag fick lov att gå in i Returbutiken och plocka åt mig garn ur lådan där. Så nu kan jag fortsätta sticka. Halsduken hänger så färggrann i hela butiken och rullarna är imponerande.

halsduksdelar

halsduksrullar

I återbrukshörnan stod två väldigt fint målade stolar.

malat

Sen skulle jag gå en bit längs vägen till ICA-Maxi. När jag kom ut såg himlen hotfullt grå ut och jag hann bara ta några steg så började det hagla. Små hagelkorn som smälte direkt och både jag och min dra-maten var dyngblöta när vi kom fram. Och då slutade det förstås hagla/regna.

morkhimmel

dramaten

I vänstra hörnet syns en sko. Någon hade lämnat några påsar med skor innanför dörren. Kanske var det skor som skulle till skoinsamlingen som hjälporganisationen Vaggan anordnat till barnhem i Riga och Litauen.
http://www.vk.se/plus/1172431/skoinsamling-har-startats-i-umea
Jag skulle också lämna ett par skor, men kom då på att jag hade glömt dem hemma. Typiskt! Nåja, jag hinner, insamlingen pågår till 27 april.
Lådorna, där man kan lämna skorna finns i Gallerian i gamla sliperiet… antagligen hade de här skorna inte hittat rätt.

På hemvägen hoppade jag av bussen som vanligt på Carlslid för att promenera hem. Precis när jag kom av bussen började det hagla igen, så jag blev våt en andra gång samma dag. Hur ofta händer det?

Ha en trevlig måndagskväll <3

 

 

Optimisterna.

Av , , 2 kommentarer 10

images (2)

Tjejträff i dag, som vi inledde med att gå på Folkets Bio och se den underbara filmen Optimisterna.

Det är en riktig feel-good film om ett gäng äldre norska damer, den äldsta är faktiskt 98 år, som spelar i ett handbollslag. De åker till Sollentuna för att spela mot ett lag seniorherrar.
En film gjord med mycket kärlek och humor och som visar att ingenting är omöjligt, så länge man älskar livet och stöttar varandra. Alla duger, för alla gör sitt bästa. Det blev mycket skratt, men även andra känslor.

 

Sen åkte vi hem till en av tjejerna, satt och pratade en stund och åt en mycket god broccolisoppa med gryére-ost.

På väg hem fastnade jag för trädens siluetter i halvdunklet. Så spöklikt och snurrigt.

dagenstradbild2

Oj då, jag måste skynda mig, kompisarna är ju redan framme vid bilen.

dagenstradbild

God natt mina vänner <3