Jag har alltid trott att jag är en optimist. Jag tror på människors egen förmåga, att problem går att lösa, att det finns fler lösningar på problemet ifall det första inte fungerar.
Men det kanske i själva verket är så att jag är en pessimist. I så fall en lycklig pessimist.

Jag har precis beställt en nyutkommen bok för att ta reda på hur det förhåller sig. Den heter: Den lyckliga pessimisten, skriven av umeborna Jan Bylund och Mattias Lundberg. I lördagens Vk Weekend/porträttet fanns en intervju med Mattias Lundberg, psykolog och docent i psykologi vid Umeå Universitet. Han menar att det finns inget självklart samband mellan att var lycklig och optimist eller olycklig och pessimist. Själv kallar han sig en ’lycklig pessimist’. ”- Pessimisten är oftast väldigt långsiktig, medan optimisten är mer kortsiktig i och med att han vill ha snabba resultat. Vi lyckliga pessimister får längre tid där vi bygger upp vår lycka”,säger han.

Mattias’ motto är: ”Någon måste lösa det”. I stället för optimistens ”Det löser sig”.

Jag är lite konfunderad och inte helt övertygad, men ser fram emot att läsa boken och återkommer med en recension.

Ha en skön måndag <3