Ljusslingan hamnade på spegeln i hallen. Det blir så trevligt att komma hem och mötas av ljus när man öppnar dörren.

På ICA hade personalen fått nya arbetskläder, rosa skjortor, som bars med rosett eller slips. Väldigt tjusigt måste jag säga. En kille hade rosa t-shirt, ett nummer för liten tyvärr, men annars väldigt söt. Vi går ju in i oktober, den rosa månaden då vi förväntas köpa band och andra rosa varor för att stödja Cancerfonden.

Jag är så trött, så trött och vill egentligen bara sova. På eftermiddagen tog jag mig i kragen, krängde på mig arbetsbyxorna och fixade balkongen inför vintern. Jag tog upp de två yttersta raderna med plattor, borstade av dem och staplade dem närmast väggen med en liten presenning över sig. I vinter ska jag hålla efter snön, borsta bort den eller skotta med den lilla leksaksspaden (för bilar) jag skaffade förra vintern.
Blommorna jag tagit in tidigare trivs bra på i mitt köksfönster och jag ser att de har många knoppar.

Sen letade jag efter ljusslingan till balkonräcket. Det börjar bli så mörkt nu att det skulle vara fint med en slinga som lyser upp. För inte så länge sedan stod jag med påsen i handen där den ligger, men i dag kunde jag inte hitta den. Jag hade inte ens en aning var den kunde vara. Så typiskt. Jag minns att jag hade någon hos mig och jag letade efter något och fick påsen i handen. Nu får jag sätta mig ner och tänka… vem var det… och vad letade jag efter? I värsta fall får jag åka till Rusta och köpa en ny.

I morgon börjar höstens akvarellkurs. Yääj!

”Att vi tycker synd om oss själva utesluter inte att det kan vara det.”
(Carl Hammarén)

Ha en skön tisdagskväll <3