I dag blev det en promenad ner till sjön. Gatorna är alldeles torra, men jag tog på mig broddarna och tur var väl det, för nere vid stranden var det isigt. Smältvattnet rinner ner från skogen och bildar svallis, så jag vågade inte gå hela mitt promenadstråk då stigen var alldeles överisad.

Ingen snö och det gör att det var full aktivitet ute på isen. Barn och ungdomar spelade ishockey, folk åkte skridskor med eller utan stavar, en mamma skrinnade med barnvagnen framför sig och hundarna slirade omkring i glädjeyra.

En man for fram med spark och en kvinna sprang bredvid… se mitt föregående inlägg där jag lagt ut ett par mobilbilder.
Jag vågade inte ens gå ut på isen. Jag saknar min spark som blev stulen ur förrådet där jag bodde förut. Jag behöver en hopfällbar, så den får plats i mitt nuvarande förråd. Fast å andra sidan är det inte så många dagar på året man har användning för en. Förr, när vintrarna var snörika, tog jag sparken överallt. När jag ställde in cykeln tog jag fram sparken och den användes nästan dagligen. När jag bodde i Haparanda, tog jag sparken till skolan och for över bron till Finska sidan och handlade mat. Tänk så mycket motion jag fick. Men även en trasig menisk på knät till benet jag stod och styrde i kurvorna med.

Sen kokade jag en stor gryta ratatouille och råkade få i alldeles för mycket chilipulver. Men en kesoklick på neutraliserar den starka smaken lite.

Sen har jag snöat in på ’Ice Road Truckers’ igen. Varför?

Ha en lugn tisdagskväll <3