Den här vackra glasmosaiken hänger på en av altandörrarna till Kyrkstugan vid Nydalasjön. Den väcker känslor hos mig. Fram till 10 års ålder levde jag i en strängt religiös miljö och Bibelns berättelser var skrämmande för mig, i synnerhet när de illustrerades av Dürers koppastick. Jag både fascinerades och skrämdes av de grymma bilderna i den stora illustrerade Bibeln.
Men sen fanns söndagsskolan med andra berättelser och kärleksfulla bilder. Den här kommer jag ihåg synnerligen väl… när Jesus säger att man ska låta barnen komma till honom, för ’de hör himmelriket till’… eller ska det vara ’dem hör himmelriket till’? Egentligen spelar den detaljen ingen roll, för det viktiga var att Jesus tog emot barnen med öppna armar. En kärleksfull gest som jag ville vara delaktig i.

I dag har vi haft årets längsta dag och natten var den kortaste. Solen gick aldrig ned och jag kunde inte sova, utan satt uppe och tittade på skuggbilderna från solens strålar på min städskåpsdörr. Så i dag har jag varit lite seg.

Ha en lugn tisdagsnatt <3