Det här blev nästan lite lustigt i dag. Jag hade varit till återvinningskontainrarna vid OK med tidningar, glas, konservburkar m.m. och tänkte ta en omväg hem via villaområdet. När jag skulle vika av till cykelvägen från villagatan, möttes jag av denna höga plogkant. En traktor höll på och skrapade och lämnade en hög plogkant vid infarterna till villorna och på båda sidorna om cykelvägen.
Jag hade inga gåstavar och kände mig väldigt osäker om jag skulle kunna kliva över utan att tappa balansen. Upp brukar gå bra, men sen när man ska ner kan det vara svårt med fotfästet. Vad gör man? Jo, jag brukar be om hjälp, så jag väntade tills det kom en ung man cyklande och bad honom ge mig en hand så jag kunde komma över. Självklart hjälpte han mig innan han själv smidigt gick över med cykel och allt.

I somras fastnade jag i ett dike när jag skulle gå in i skogen och titta på en sak. Jag kom inte upp och var tvungen att be om hjälp av en man som var ute med sin lilla son och gick på skogsvägen. Det behövs inte så mycket, en hand och lite stöd, men pojken tyckte det var fruktansvärt roligt när pappa drog upp tanten ur diket.

Sen har jag tvättat, kokat en stor gryta ratatouille, skrivit ett protokoll och nästan gjort färdigt ett födelsedagskort som ska skickas nästa vecka. Jag börjar komma i kapp och det är skönt att inte ha saker liggande som stressar.

I morgon är det måndag… igen!

Ha en lugn måndagsnatt <3