Marja

Den långa resan.

Glädje och sorg.

orkadeinte3

Titta vad som hände över natten! Vilken tur att jag satte den avbrutna amaryllisknoppen i vatten. Jag blev så glad när jag steg upp och såg att den hade slagit ut. Det finns en till knopp bakom som jag hoppas också ska slå ut… men orkar den inte, har jag full förståelse för det.

För övrigt har det varit en ledsam dag. En av mina akvarellkompisar har gått bort efter en kort tids sjukdom. Det gick alldeles för fort. Vi satt bredvid varandra och småpratade medan vi målade och jag tyckte så mycket om henne. Det kommer att kännas tomt, verkligen tomt.

I dag har vi haft en vacker och ganska kall vinterdag. Solen ligger lågt, men smyger fram mellan husen. Snön är så vacker och vit. Några bilder från mitt fönster.

vinter2

vinter

På utsidan på ett av mina hörnfönster bildas det isrosor när det är kallt och fuktigt. Det är vackert, men jag gillar det inte riktigt.

isrosor

I kväll var det vattengympa. Jag missade annonsen i tidningen och upptäckte det innan jag skulle gå och lägga mig. Kunde ju inte ringa mitt i natten, men skickade iväg ett sms och hade svar när jag vaknade att jag hade kommit med. Vi var väldigt många nu första gången och det blev lite revirtänkande igen. Jag hade tydligen ställt mig på någon annans plats… Det blev lite trångt när vi skulle vifta med armarna, men då ställde jag mig på snedden och fick den plats jag behövde.
Det var himla skönt som vanligt, men nu är jag väldigt stel i musklerna.

Ha en lugn fredagsnatt <3

12 kommentarer

  1. Ditte

    Så bra att amaryllisknoppen slog ut så fint. Jag vet att jag köpte amaryllis som snittblomor och de har stått ganska länge i lite vatten. Hoppas även den andra knopp vill slå ut.

    Så sorgligt med din akvarellvän som avled. Och jag föstår att du saknar hennne.

    Trevligt med vattengympan och det är skönt att komma iväg. Kan tänka mig att det kanske inte blir lika många deltagare när terminen är i gång. Några bortfalla brukar det bli. Men smart att du ställde dig på tvären. Ler lite när du skriver om ”revirtänkande”. Undrar varför vuxna just vill mota in sina revir. Och så sker ju på många ställen.

    Kram och trevlig fredag.

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Ditte! Revirtänkande var det verkligen. ’Här brukar jag stå’ är väldigt vanligt och nu stod jag på en plats där en brukade stå som inte ens var med förra terminen. Men hallå!
      Ha en fin fredag!
      Kram!

  2. Sandra från Finland

    Jag beklagar förlusten av din kurskamrat! Tycker så om din förståelse för amaryllisen. Om man kunde ha lite mer sådan inställning också till medmänniskor? (Förutom dem som revirar in sig på onödiga ställen, kanske.)

    Läser som vanligt alltid, men är trög med att kommentera nu igen… Hoppas du får fina vinterdagar!

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Sandra! Det var himla tråkigt med min kurskamrat… fuck cancer, säger jag bara. Och ibland går det så fort. Amaryllisen ger ju så mycket glädje tillbaka när den visar att den uppskattar ens omtanke. Nu försöker en till knopp slå ut. 🙂
      Jag läser också dina blogginlägg, men är lika trög att kommentera. Ha det så bra fina Sandra!
      Kram!

  3. Paula

    Hej, så tråkigt med din kamrat. Jag tycker numera när jag läser tidningen att många är yngre än jag som har gått bort. Då blir jag lite beklämd. Men så är det, alla får inte bli gamla…
    Du ska nog prata med hyresvärden om fukten på ditt fönster, det släpper ju in kalldrag så det räcker.
    Vattengympa är min favoritmotion. Men tyvärr har vi inga bad på orten och jag orkar inte längre åka långa sträckor för att gå o bada. Bara resan till stan tar 90 minuter och så går bussarna hem så sällan så det innebär långa väntetider i stan. Så tråkigt, då när jag gick på vattengympa bodde vi mycket närmare. Nackdelen, en av många, när man valt att bo på vischan. Revirtänket känner jag igen, jisses va snabbt alla dök i vattnet för att hitta ”sin” plats, jag blev oftast utan kantplats o fick istället trampa vatten mitt i bassängen…

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Paula! Jag tycker att det är många som dör just den här tiden på året. Min akvarellkamrat hade cancer och vi trodde att hon klarat sig, men så fick hon återfall och då gick det fort. 🙁
      Det är på utsidan av fönstret som det bildas frostrosor, så det måste ju vara att värmen smiter ut. Det är ett hörnfönster så det är dessutom extra utsatt.
      Synd att du inte kan gå på vattengympan just nu…
      Kram!

Lämna ett svar till Marja Granqvist Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.