Nu händer det saker. På bara två dagar har björkarna slagit ut helt. Så här såg det ut i dag på min gata. Pollenrapporterna säger höga halter av björkpollen och måttliga mängder sälg/vide. Jag är en zombie, rör mig i ultrarapid och har svårt att koordinera mig när jag ska på och av bussen. I går när jag gick genom Östra stationen och rulltrappan ner inte fungerade, frågade en ung kille om jag behövde hjälp med kassen nedför trappan. I kassakön på Lidl frågade en annan kille om han kunde hjälpa mig att lägga varorna på kassabandet. Deras kundkorgar är så djupa att jag som är så kort måste luta den för att nå… om jag inte har den på golvet och böjer mig ner för varje vara.
Jag tittar mig i spegeln och undrar om jag plötsligt börjat se väldigt gammal ut eller kanske jag har börjat röra mig som en gammal skröplig människa… eller så har jag bara råkat på ett par trevliga unga män.

I morse for jag iväg på skrivargruppen och vi bestämde att det var sista gången. Det känns som det var dags att sluta nu. Vi har hållit på i nio år och under den tiden hunnit prata om oss själva, mest i retrospektiv… vi har skrivit och läst upp för varandra… jag har ju skrivit min berättelse och en av oss skall i dagarna ge ut det hon skrivit i bokform. Vi har varit på studiebesök, utställningar och lunchteatrar. Det har varit både social samvaro och ibland ren terapi, samt mycket lärorikt. Nästa vecka ska vi äta lunch tillsammans och sedan planeras aktiviteterna fortsätta i form av berättaraftnar där alla som bor i området får delta. Jag är glad att jag valde att fortsätta vara med när jag flyttade från Vargvägen.

Dagens målning har temat ’filmcitat’ och jag valde ett citat som jag tror alla känner till.

Ha en lugn tisdagsnatt<3