Tog en cykeltur i kväll och det var så vackert kvällsljus nere vid sjön.

För övrigt har jag utövat telepati i dag. Ibland kan det ju vara så att man tänker på en person som man inte träffat eller hört från på länge och så plötsligt står personen framför en eller man får ett livstecken. Jag måste tyvärr bli väldigt arg eller orolig, så till den grad att jag blir sjuk… då händer det saker.
Jag har ju hållit på med vår utemiljö i flera år nu och det är såå segt… just nu har vi en gräsmatta som såddes i höstas och som  inte alls tar sig, fel sand på uteplatsen och två uppsättningar trädgårdsmöbler (bord och bänkar), som legat i förråd hela vintern och som skulle grävas ner i våras. Föreningen har betalat en saftig faktura och jag är inte nöjd med en enda sak. Vänta, vänta, vänta… jag är oftast tålmodig och väldigt förstående, men de senaste dagarna har jag känt att snart är måttet rågat. Varför tror ni jag fick hammarslag i örat? I går kväll tänkte jag sätta mig ner och skriva ett argt mail till HSB och hade redan formulerat det i huvudet. Men så tänkte jag att jag väntar en dag till… Var nere på kontoret i dag i annat ärende och frågade efter förvaltaren, men han var ute. En stund senare när jag stod på Indiska, ringde arbetsledaren på Marktjänst och frågade om jag var hemma, för nu var de på väg till oss med möbler och näring till gräsmattan. ’Jag kände på mig att du väntar på oss’, skämtade han. Han skulle bara veta. I morgon får jag då agera arbetsledare/övervakare så att möblerna grävs ner åt rätt håll m.m. Sen får vi se om jag orkar fixa med blomkrukor i år, det kommer jag ju inte att göra själv förstås.

Jag har inte haft några hammarslag i örat i dag, bara det vanliga prasslet när jag rör på käken.

Ha en lugn onsdagsnatt <3