Marja

Den långa resan.

Sorg

skywatch42

I söndags satt jag hela dagen hos min kompis och tittade upp i denna vackra himmel. Tidigt på morgonen hade vår bästa vän lämnat oss och sorgen var stor. Även om vi visste att det skulle ske, var vi nog inte helt förberedda. Inte än… hade vi nog båda tänkt. Jag var i chock och kunde inte ens gråta, men när jag skulle skicka ett sms till Johanna, bröt jag ihop. Vad använder man för ord? Det blev förstås en omskrivning.

I över 30 år har vi känt varandra och vi pratade om allt roligt vi gjort tillsammans och jobbiga tider då vi stöttat varandra. Vi kunde till och med skratta mellan varven. Sen gick vi till Marias och åt middag och tog ett glas vin.

Saknaden är stor. Veckans tulpaner är i lämplig färg.

tulpaner16

Oups! Jag har snörvlat så mycket så jag började blöda näsblod. Måste ta hand om det.

Ha en lugn tisdagsnatt <3 

12 kommentarer

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack! Ja, rent automatiskt går man till de goda minnena. 🙂
      Kram!

  1. Sandra

    Jag beklagar så din förlust! Inte är man ju någonsin förberedd själsligen, fastän man rent förnuftsmässigt vet vad som kommer ske. Sorg kan man inte bearbeta i förskott. Hoppas ni får fortsätta minnas och skratta och äta middag och trösta varandra <3

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Sandra! Ja, vi kommer ju att vara med varandra än mera nu.
      Kram!

  2. Ditte

    Förstår att saknaden är väldigt stor. och hur väl man än försöker förbereda sig så går det ändå inte. Många tankar till dig.
    Stor kram!

  3. Judy

    So sorry to hear of your friend’s passing. It is a tremendous loss after so many years of friendship.The two of you shared so many things. There is just no words to express that feeling. My thoughts are with you and look back at all the good memories. Beautiful tulips and lovely photo! Take Care! Hugs! Judy

  4. Lena

    Det går tyvärr inte att förbereda sig för saknad och sorg speciellt inte om det är någon som betytt mycket. När mattes bästa somnade in så försökte jag tänka på allt det roliga vi haft o alla skratt jag fått. Fast innan jag kom dit var det många tårar som behövde rinna. De kommer fortfarande tillbaka ibland när jag tänker på det. Men det rensar ju ögonen har jag hört
    Kram <3

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Lena! Nej man är aldrig förberedd och sen väcks ju alla gamla sorger också… Ja, jag minns när Häxan gick bort. Alla på kontoret var förstämda. <3
      Kram!

Lämna ett svar till Judy Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.