I morse for flickorna hem med ett tidigt tåg. Jag steg upp och fixade frukost, men följde dem inte till stationen. Fick den fina hälsningen ovan när de kommit dit och Ronja ser ju pigg ut trots den tidiga timmen. Tågresan hade gått problemfritt i dag.

Det har varit en underbar och intensiv vecka. Jag behövde verkligen att de kom, för de drog upp mig ur svackan jag varit i på grund av knät. Vi har varit i gång varje dag och jag har klarat av att hänga med, men har förlitat mig på rollatorn utomhus. Vi har varit på Avion shopping, på bio, nere vid älven längs strandpromenaden, till Coop och ett par gånger ner till sjön. Flickorna har dessutom träffat exet (pappa/morfar) och Johannas halvsyster. Vi har lagat mat, bakat blåbärspaj och Johanna och jag har scrappat nästan varje dag. Ronja läser och sitter vid datorn bredvid oss.

En dag när vi gick ner till sjön hade Ronja och Johanna en fotosession… Ronja poserade och Johanna fotograferade. Det blåste, men det var skönt.

I lördags var det varmt och vi packade picnickorgen och for ner till den lilla stranden rakt nedanför. Det var fullt med folk där och några badade. Jag tog med mig en liten hopfällbar stol och min specialkudde och satt i skuggan och läste, medan flickorna solade.

Mina fina flickor.

Jag har verkligen tankat kärlek och känner mig upplyft. Nu ses vi inte förrän till jul, då de lovade att komma igen. Jag kommer ju inte att åka till Stockholm i sommar/höst… måste fokusera på att åka till Finland i slutet på augusti.

I dag har jag varit och klippt mig. Medan jag satt där ringde kvinnan som opererades samma dag som jag. Vi skall båda två träffa doktorn nästa vecka och hon ville stämma av måendet. Vi har faktiskt liknande problem med att böja knät fullt ut, så vi ska stämma av läkarbesöken sen. Ganska skönt att ha någon i samma situation att prata med.

Ha en lugn tisdagsnatt <3