Sjukhusdammen nedanför terapibadet.

Ja, vattengympan har redan satt i gång och jag har orkat ta mig dit. Det blev ju knappt någonting i våras när jag hostade i 5 veckor.

Två veckor var jag isolerad hemma med covid. Jag pratade med grannen på balkongen, gick ut på natten och tog in posten, samt vattnade blommorna i en tom lägenhet i det andra huset och beställde mat ett par gånger från ICA Maxi, Så kan man också leva… en tid. Jag hade ingen feber, inte ont i halsen, men snorig och hostig och vansinnigt trött och lite nedstämd. Efter ett par veckor testade jag mig igen och det testet var negativt.
Sen fick jag förstås flimmer igen och testade mig ytterligare en gång innan jag for in till akuten. Fick träffa samma läkare som skickade hem mig senast jag var där, men den här gången ville han lägga in mig för nya blodprover dagen efter. Hamnade på thoraxavdelningen på natten och skulle elkonverteras efter lunch, men mitt hjärta gick över i sinusrytm innan och blodproverna var bra, så jag fick åka hem. Nu har jag haft 6 långa flimmerepisoder under juli-augusti plus covid, så min gamla kropp är ganska sliten.

Men jag kämpar på och vill ju leva så gott det går. Vattengympan har ju som sagt börjat och snart börjar akvarellkursen. Sen har jag anmält mig till en kurs i att göra ’himmeli’, alltså halmkronor av råghalm. Den anordnas via Finska klubben. Jag var nämligen där förra veckan, inbjuden av kvinnogruppen för att presentera mitt papperspyssel. Jag hade med mig ett par kort, ett scrapbookingalbum och några junk journals och små akvarellmålningar. Scrapbookingalbumet råkade vara det där jag har många foton från min tid som krigsbarn i Fåglum och det blev ju intressant för de andra. Det var väldigt trevligt att träffa nya människor och få prata finska, så jag ska nog gå dit flera gånger. Finska klubbens stuga ligger på gångavstånd nere vid sjön. Det tog mig 20 minuter att gå längs skogsvägen med rollatorn.

Ett par lördagar har jag varit på Bondens marknad i stan. Jag älskar att köpa ekologiska, närodlade grönsaker och så brukar jag köpa bröd och bullar från Hagabröd. Jag har också köpt en burk Västerbottenshonung, som jag ska ge till min kompis som fyller år.
Rödbetorna i våra pallkragar är väldigt små, men i dag plockade jag in mangold, persilja och gräslök. Blommorna frodas och jag plockar in små buketter ett par gånger i veckan. Krassen kryper ut på gräsmattan som vanligt, vallmon sträcker sig stolt mot himlen och luktärterna doftar ljuvligt.

I dag var exet och hälsade på. Han har inte fått komma under hela augusti. Jag gjorde lax i ugn med färdigköpt citronsås och bakade en blåbärspaj som vi åt med vaniljsås. Han fick med sig en matlåda med ris och lax och en annan med blåbärspaj och vaniljsås. Han uppskattar hemlagad mat.

Under augusti månad har jag varit med i en utmaning på nätet som hette Artful August. Som vanligt fick man ett ord att tolka varje dag och man fick använda vilka medier man ville. Jag målade mycket, med akvarell, gouache och bläck och blandade med andra tekniker, som kollage och stämplar. Jag tänkte att jag skulle samla de alster jag är mest nöjd med och lägga ut i ett eget blogginlägg. Snart. Det har faktiskt varit bra att ha något att syssla med varje dag när jag har suttit hemma ensam. Något lustfyllt som hållit humöret uppe.

Sköt om er och var försiktiga <3

Katarina Bangata i Stockholm.

Då for jag till Stockholm sista veckan innan Johanna skulle börja jobba. Jag ville bo på Södermalm och tog in på Scandic Malmen vid Medborgarplatsen. Exet hade besök av sin amerikanska exfru och de råkade befinna sig i Stockholm samma vecka och råkade bo på samma hotell. Det var trevligt i och för sig, även om det blev lite krångligt med logistiken ibland. Ronja har jobbat i Stockholm hela sommaren…hon jobbade ibland dag och ibland kväll och hon ville ju vara med mig så mycket som möjligt. Ibland var vi fem personer som drog runt på Söder och invaderade olika matställen.
Jag var med Johanna och Ronja på Abbamuseet. Vi tog färjan från Slussen till Djurgården och hade en trevlig eftermiddag och kväll. Museet var en trevlig överraskning för mig, med både mycket information och underhållning.

Tyvärr hade jag flimmer i två nätter. Ena gången 15 timmar… jag satt i sängen hela natten med TVn påslagen. Mot morgonen gjorde jag mig i ordning för att ta en taxi till Södersjukhuset, men när jag böjde mig ner för att knyta skosnörena, gick flimret över. Jag sov några timmar på förmiddagen  och sen var jag fit for fight igen. Men efter ett dygn kom flimret tillbaka och det blev en till sömnlös natt. Det hade varit 28 grader på dagen och jag tål värme väldigt dåligt. Efter 12 timmar gick det flimret över.

Nu är jag sjuk i covid, trots 4 st sprutor. Jag måste ha blivit smittad på tåget hem. På andra sidan gången satt en pojke som snorade och hostade rakt ut i luften. Han satt och spelade spel i mobilen och hade båda händerna upptagna, så han kunde ju inte hålla för när han hostade, även om mamman sa till.
Jag började känna mig förkyld och började hosta, så jag tänkte att det var bäst att göra ett självtest och det var positivt. Ingen feber, men en besvärlig hosta och så irriterande att vara isolerad hemma. Jag har suttit en stund på balkongen i dag och beundrat mina fina luktärter.

En av mina odlardrömmar har varit att kunna plocka in små buketter med väldoftande luktärter och det kan jag göra nu.

Jag har precis gjort en stor beställning på ICA Maxi, som de skall komma hem till mig med på fredag.

Sköt om er <3 Vi hörs snart igen.

Jag har varit på en nostalgitripp till Finland. Följde med exet och vår dotter Johanna till Karleby, där vi haft ett semesterhus och där vi tillbringat många sommarlov och firat jular och påskar.
Vi tog den nya färjan Aurora Botnia från Umeå till Vasa i Finland och sedan åkte vi tåg till Karleby.

Horisonten. Det var lugnt på havet och Aurora Botnia, som går på biobränsle och presenteras som den mest miljövänliga färjan i världen, gled fram nästan ljudlöst.

Många av de finska snälltågen är dubbeldäckare. Det är lite knepigt att ta sig upp för de smala trapporna, men sen märker man knappt att man sitter en trappa upp. Tågen är väldigt fräscha och fina och vi åkte vissa sträckor i typ första klass.

I Karleby bodde vi på hotell mitt i stan och hyrde bil, som tog oss dit vi ville åka. Vi fick en liten söt hybrid som mestadels gick på sitt batteri. Johanna var chaufför och älskade att köra den.

Öja, dit vi åkte ett par dagar, ligger 1 mil utanför staden och där har exet kvar en bastu, några förrådsbodar och en båt.

Där finns också huset vi en gång ägde… en gammal byaskola, som vi flyttade och rustade upp. Mitt hjärta klappar lite extra för det huset.

Vi träffade människor som jag inte sett på ca 30 år, bl.a. exets syster och det var omtumlande. Är så glad att jag följde med på resan.
Vi for också till den gamla kyrkogården som ligger i en tallskog för att skicka en hälsning till dem som gått över till andra sidan,

Det var ganska mycket drama… det var åskväder och ösregn, strejkande båtmotorer, visakort som inte fungerade, stressiga tågbyten och olika viljor. Men det var också goda middagar och mysiga fikastunder och så förstår de gamla bekanta vi träffade.
Bäst av allt var i alla fall att få resa med och sova i samma rum med min älskade dotter. Att vara med henne är det bästa jag vet.

Efter några intensiva dagar var vi ändå ganska trötta, så på färjan hem hyrde vi en hytt där exet kunde vila och Johanna och jag satt i baren och såg färjan ljudlöst glida rakt in i solnedgången.

Under de dagar vi var på resa mådde jag toppen, men strax innan hade jag varit två gånger på akuten med flimmer. Ena gången blev jag inlagd för convertering och två dagar senare gick flimret över av sig själv.
När vi kom hem fick jag ont i magen och vaknade på natten med ett kraftigt flimmer. Lämnade en lapp på bordet åt Johanna och for in till akuten igen. Fick en stöt på förmiddagen och var hemma redan på eftermiddagen. Doktorn sa att hon skulle meddela ablationskön att jag haft tre flimmerepisoder inom nio dagar. Under tiden jag var på sjukhuset hade Johanna tvättat sina kläder, men också alla lakan och handdukar i tvättkorgen.

Sen var det exets tur att åka in på sjukhuset. Jag märkte att han hade känningar av kärlkramp hela veckan i Finland, så jag tog med honom till akuten och han blev inlagd ett par dagar. Är du här igen, frågade de på avdelningen när jag kom upp med honom. Nu är han hemma med en massa mediciner och mår bättre.

Om ett par veckor åker jag till Stockholm. Jag har bokat tågbiljetter, åker i handikappvagn ”utan rullstol” eftersom jag tar med mig rollatorn. Skall bo på hotell på mitt älskade Södermalm. Eftersom det är 4 år sedan jag var där senast, kommer det att bli en till nostalgitripp.

Sköt om er och njut av sommaren <3

Min balkong börjar ta form. Jag har bytt vindskydd och som vanligt lämnade jag en öppning mitt på långsidan, så att växter och jag kan titta ut. Jag har en stor glaskruka som jag brukar plocka lupiner, och senare rallarrosor i och det ser fint ut från utsidan också.

I år är jag nöjd med inredningen på balkongen och det är nog det nya golvet som gjort att jag behärskat mig och inte köpt blommor lite hipp som happ som tidigare. Så här ser det ut just nu.

Tagetes och lobelia i den stora självvattnande krukan.

En rosenskära, som har många knoppar och växer så det knakar.

Kryddor, som jag plockar av varje gång jag lagar mat. Nu har det tillkommit dill också.

Hänglobelior i hörnet. Jag gillar lobelior… de växer och brer ut sig och lyser så vackert blått.

Den sedvanliga murgrönan i väggampeln.

På golvet vid framkanten står en solros, en krasse, en luktärt och ett par små jordgubbsplantor som blev över när vi planterade om jordgubbarna i pallkragarna. Nu ska jag ha det så här och inte ta in flera krukor med plantor.

Tyvärr har det ju inte varit många kvällar jag har kunnat sitta där ute. Det blåser hela tiden kallt. Undrar när sommaren tänker komma egentligen.

I pallkragarna börjar det gro så smått. I jordgubbslandet lyser det vitt av blommor och i går kväll gallrade jag rädisorna. Min granne tjatade om rabarber, så jag for till Plantagen och köpte ett dyrt rabarberstånd och skulle gräva ner det i ett hörn där jag sått ängsblommor. Den satt så hårt fast i plastkrukan och jag klantade mig och drog av alla rabarberstjälkar… Grävde ändå ner rotklumpen och det har börjat växa upp små blad. Få se om det blir något dugligt nästa år.

För övrigt har jag mått ganska bra, förutom att jag är onormalt trött. Hostan är borta och jag behöver inte inhalera något extra, utan klarar mig bra på underhållsdosen för astman.

Bostadsrättsföreningen har haft årsstämma och konstituerande styrelsemöte. Tre styrelseledamöter flyttade och var redan borta, så jag fick som vanligt styra upp det mesta. Tycker jag var duktig som lyckades ragga upp nya ledamöter och passade på att byta ut de unga killarna mot unga tjejer. Ha, haa. Skall bli så kul att arbeta med dem. Jag är ju sekreterare, så jag har skrivit protokoll och informationsblad.

På tisdag är det sommarsolstånd och sen har vi midsommar. Jag hinner inte med…jag har ju inte ens tagit fram sandalerna än.

Ha en skön sommar<3

Min gata i dag. Björkarna har slagit ut och pollennivån är nu låg. Livet kan återvända. Det har varit några tuffa veckor. Jag hostade och rosslade i 5 veckor, men sen vände det och jag har fått minska medicineringen och är snart nere i underhållsdosen. Har varit inne på sjukhuset en sväng med flimmer, som inte gick över med två elstötar, men som senare gick över av sig själv… efter 10 timmar. Väntar ju sen september i fjol på en ablation, en operation som förhoppningsvis hjälper mot flimret.
Känns som jag levt i limbo hela maj månad… missade både vattengympan och akvarellmålningen. Nu har jag varit på vattengympan en gång och hinner med ett par gånger till innan vi slutar för sommaren.

Nu när jag börjar bli lite piggare, har jag börjat fixa balkongen och odlingarna i pallkragarna. Balkongen har fått nytt golv. Exet hjälpte mig med det och jag blev så nöjd,

Nu skall jag byta till nytt rent vindskydd och fixa lite blommor. I dag har min granne och jag fixat pallkragarna… vi har höjt alla och fyllt med jord och kogödsel. Vi fick plantera om jordgubbsplantorna, som nu fick en egen krage och allt är förberett så att jag kan gå ut och så alla mina små fröer. Jag var på Plantagen och köpte fröer och några kryddplantor. Skall åka dit igen och köpa lite blommor och kanske en tomatplanta till min balkong. Det vill inte riktigt bli sommar… men snart så…

I sommar vill jag åka till Finland. Jag har precis tagit fjärde sprutan  mot covid och hoppas att viruset håller sig lugnt över sommaren. Skulle gärna åka till Stockholm en sväng också, men har faktiskt ingen längtan att åka längre bort.

Sköt om er och njut av sommaren <3

Jag är fortfarande sjuk. Nu har jag snart hostat i 4 veckor och jag kan inte säga att jag blir bättre. Problemet är att det är så svårt att få hjälp i tid. Jag ringde ju och bad astmasköterskan ringa mig angående medicineringen av mina symptom. Hon har inte ringt än. Det är visst lång kö, men har man akuta problem har man inte tålamod att stå i kö i flera veckor. Min egen doktor är väldigt upptagen, hade inte ens telefontid inom den närmsta tiden. Jag har varit på Primärvårdsjouren, pratat med jourdoktorn i telefon och fått ordning på medicineringen, men blev mer och mer tät och rosslig i luftrören och ringde till vårdcentralen och sa till på skarpen att nu är det akut och fick till slut träffa en doktor på dagmottagningen. Jag älskar AT-läkare, för de är så noggranna. Oj, sa hon när hon lyssnade på bröstet… bronkitis. I dag har jag varit på lungröntgen och i övermorgon ska min egen läkare ringa för uppföljning.
Jag kan inte säga att jag blivit bättre och jag har missat både vattengympan och akvarellmålningen tre veckor nu. Jag måste hålla mot revbenen när jag hostar, för det gör så ont. Så fort jag lägger mig ner börjar pipet och rosslet i luftrören, så jag har fått klara mig med ett par timmars sömn om natten. Sen sitter jag och halvsover hela dagarna i soffan. Jag har tagit covid-test fyra gånger och alla har varit negativa.
Hur kunde det bli så här? Jag är så less på att alltid vara sjuk. Inte förrän nu har pollenkollen rapporterat några björkpollen, så den jobbigaste tiden kommer nu.

På valborsmässoafton var exet här och jag kokade lyxig laxsoppa som toppades med räkor och musslor. Till kaffet åt vi hallongrottor som min granne hade bakat. Jag hade städat undan påsken och tagit fram de dansande damerna för att få lite feststämning.

Tog ner påsktuppen och hängde upp ett par katastrofmålningar jag gjort 2019.

De är målade med kontokort och den övre känns ju väldigt aktuell just nu med kriget i Ukraina. Den andra med vindsnurrorna ger mig också kusliga vibrationer… den gula bakgrunden  ser plötsligt ut som eld. De får hänga uppe nu ett tag, tills det blir dags för sommarblommorna.

På balkongen har inget hänt ännu, inte heller i pallkragarna. Ungdomarna som tar hand om pallkragarna i det andra huset for ut och köpte jord och jag fick ett par påsar och lite kogödsel. Vi planerar att höja kragarna ytterligare och väntar på gratis pallkragar från två olika håll. Om jag orkar skall jag nog fara till Plantagen i helgen och köpa lite frön och plantor.

Johanna fyllde år den 1 maj och här är kortet jag gjorde till henne. Det uppskattades.

Sköt om er och håll er friska<3

Äntligen kan man se små vårtecken ute i naturen. I dag såg jag en hel backe med scilla och lysande gula hästhovar har vuxit upp lite här och där. I går noterade jag att björkarna hade fått pyttesmå musöron.

Jag har redan drabbats av pollenallergi… eller prepollenallergi kan man kanske säga, för enligt pollenappen har vi bara måttliga mängder av al och vide här uppe nu. Jag har en fruktansvärd astma … det piper och väser i luftrören och det blir värre när jag ligger ner, så jag har inte sovit värst mycket den senaste veckan. Jag har aldrig haft så här kraftiga känningar förut. Ingen feber och jag har gjort covid-test varannan dag som är tydligt negativt. I måndags (annandag påsk) fick jag en hostattack på morgonen som förorsakade hjärtflimmer och jag blev tvungen att åka in till akuten. Fick rådet att fyrdubbla min inhalationsmedicin och skickades hem med flimmer och skulle komma tillbaka följande morgon om jag behövde. Flimret gick ju över efter 8 timmar och jag har hostat vidare. I fredags ringde jag till vårdcentralen och bad att få prata med astmasköterskan för jag är väldigt osäker angående hur jag skall ta mina mediciner. Tror ni att hon ringde tillbaks?

Påsken blev väldigt lugn för min del. På långfredagen var jag hos exet, men de övriga dagarna orkade jag bara vara hemma och vila. Pratade med Johanna i telefon.
I går träffade jag två väninnor, som jag inte träffat under hela pandemin. Vi vågade till och med ge varandra en kram och det var helt underbart att ses.

Ronja fyllde 23 år veckan före påsk och jag gjorde ett fint kort till henne. Jag hade så fina papper att arbeta med och då är det ju ingen konst. Gjorde ett dubbeldörrskort.

Gjorde ett kort till Johanna också, som fyller år den 1 maj och det får jag visa senare.

I onsdags orkade jag inte fara på akvarellmålningen, men gången före målade vi skor. Jag hade med mig mina gamla dansskor, som jag målade av. Försökte få fram att de är slitna både invändigt och utvändigt och ställde dem i en pose som om jag hade kommit hem på natten och sparkat av mig dem. Jag blev ganska nöjd.

Nu längtar jag efter att all snö försvinner och att det skall torka upp i pallkragarna, så jag kan börja rensa och så nytt. Och så skall ju balkongen fixas…
Just nu är det mycket jobb med bostadsrättsföreningen. Vi skall ha årsstämma och jag har skrivit kallelsen m.m. I år har vi sån otur att tre styrelsemedlemmar flyttar från föreningen och eftersom vi inte har någon valberedning, har jag raggat nya medlemmar. Vi behöver bl.a.en ny ordförande. Det verkar som att jag nu i stället för att få jobba med unga killar, får jobba med unga tjejer. Det ska bli spännande. Jag har ett år kvar i styrelsen och sen får vi se hur det blir. Efter 10 år är det kanske dags att sluta. Pratade just med min kompis om det och konstaterade att jag tycker om att känna ansvar och att ha uppgifter att utföra.

Jag fick avboka min covidspruta nr4 eftersom jag var väldigt osäker om det var astma eller förkylning jag har, men det var inga problem att få en ny tid i slutet på den här veckan. Detta elände som aldrig verkar ta slut.

Sköt om er och håll er friska<3

Vilken tur att jag hade en femtilapp i börsen, så jag kunde köpa en krans med majblommor av de små söta tjejerna som kom och ringde på. Det är så sällan jag använder kontanter nu för tiden. Majblomman är som en liten vitsippa i år. Jag brukar alltid köpa en krans som jag sen sparar.

Livet känns lite trögt nu, I mitt förra inlägg var jag förhoppningsfull och skrev att snön smälter och det nog snart blir vår, men sen började det snöa igen och häromdagen vräkte snön ner nästan hela dagen. Vi har ett tjockt snötäcke på gräsmattan bakom huset och pallkragarna, som började titta fram, är återigen gömda under snön. Det enda som är bra just nu är att ingen kan springa över gräsmattan… förutom den där katten då. Undrar vart den tog vägen?

De nya plattorna till balkongen står redan och väntar i hallen. Jag var på Ikea och blev spontan och beställde deras akaciaplattor, samt hemkörning. Enkelt och smidigt, de levererades till min dörr. Sen råkade jag nämna till exet att min annars kompletta verktygslåda inte innehåller någon såg, vilken vi kommer att behöva när vi sågar isär vissa plattor vid framkanten. Ett par dagar senare kom han med en present, en nyinköpt såg! Nu kommer det att dröja ett tag innan vi kan byta plattorna… jag vill att golvet skall vara helt torrt innan de nya läggs på.

Exet och jag var på Mikael Wiehes avskedskonsert. Vi fick ju biljetterna i julklapp av Johanna och Ronja och det har varit lite spännande att se om konserten skulle bli av överhuvudtaget. Med restriktionerna försvann och där satt vi bland 800 andra personer i Idunteatern. Det var första gången på 2 år som jag var ute bland så mycket folk och det var lite läskigt, bl.a. att trängas i garderoben. Men det var en upplevelse att få vara med om denna konsert och Mikael Wiehe fick fina recensioner i Vk.

Äntligen öppnade terapibadet och jag fick en plats i måndagsgruppen. Vilken lycka! Första måndagen blev tyvärr inställd eftersom vår ledare var sjuk. Det är sånt man får räkna med i dessa tider.
Akvarellmålningen blev också inställd förra veckan, men den kan vi förhoppningsvis ta igen.

Snart är det påsk och den kommer att firas i all enkelhet. För mig är det den värsta kyrkliga helgen… med korsfästelsen m.m. Jag åkte till Spanien (Madrid) ett år för att få se den katolska kyrkans processioner och det var fint. Vi var i Toledo och Segovia och fick uppleva påskens budskap dag för dag.

Jag försöker köpa små tazetter och narcisser, men de doftar tyvärr för starkt för mig.

De här jättesöta mininarcisserna gjorde mig sjuk, så jag gick ner till grannen med dem. Hon blev glad.

Nästa vecka har jag en bokad tid för covid vaccin nr4. Trodde att vi under 80 år skulle få vänta till hösten.

Sköt om er och håll modet uppe.<3

Jag längtar efter att snön smälter och det blir vår och sommar. Visst är det vackert nere vid sjön när solen skiner från en klarblå himmel på den vita snön, men på gatorna är det slaskigt och snön är svart och ful. De flesta cykelvägarna är helt bara och det är en skön känsla att gå till Coop med rollatorn. Snart skall jag ta fram min trehjuling och se om jag kan börja cykla på den. Klarar jag inte av det är det bara att konstatera att cyklandet är slut för min del. Skulle vara väldigt trist i så fall.

Jag väntar också på att isen smälter på balkongen.

Jag kan ju hjälpa till där förstås. Nu har jag bestämt vad jag ska ha för plattor… tror jag i alla fall. Det lutar mot betsade plattor i gran och valet mellan gråbetsade eller brunbetsade föll på gråbetsade. Tror det blir snyggt på betongen, som ju kommer att synas vid kanterna. Exet kommer och hjälper mig lägga dem.

För övrigt händer inte så mycket. Jag tycker jag lever som i en bubbla. Kriget i Ukraina upptar mycket av min uppmärksamhet… vattengympan har inte börjat än… jag hoppar på bussen och åker till Myrorna eller biblioteket när det börjar kännas för tråkigt. Exet var här och åt och jag kokade Nikkaluoktasoppa, alltså köttfärssoppa med bl.a. spetskål och så stekte jag förstås dubbel sats plättar så han fick med sig hem.

Akvarellmålningen är en oas i tillvaron. Senaste gången bestämde vi som satt vid mitt bord att vi inte skulle prata om kriget, utan att vi skulle vara i lugnet vi får när vi sitter och målar. Det var ett bra beslut. Ibland när vi sitter och målar kan det vara alldeles knäpptyst…så tyst att man faktiskt måste titta upp och se var man är. Vi har målat snölandskap och jag blev väldigt nöjd med en enkel målning på skogen och ladan.

I början på april fyller Ronja år, så jag skall göra ett kort till henne och sen blir det ett kort till Johanna, som fyller år 1 maj.

Jag köper en tulpanbukett varje vecka. Förra veckans tulpaner var speciellt vackra… lite spröda och genomskinliga.

Ta hand om er och håll modet uppe<3

Solrosen är Ukrainas nationalblomma, så jag har hängt upp den här som jag målat för flera år sedan. Mina tankar är ständigt med Ukraina.

Det känns som en vansinnigt krig, med så mycket förstörelse, många döda och ännu flera på flykt. Hur kunde det bli så här och hur ska det sluta? Jag har mått väldigt dåligt eftersom jag har ärvt mina föräldrars erfarenheter av kriget. Jag kan se min mamma och mina tre äldre syskon på flykt från Karelen bland flyktingströmmen till Polen och jag känner hennes smärta och oro i hela kroppen. Upptäckte att jag fått både CNN och BBC i mitt TV-utbud (tack för det Telia), så jag kan följa nyheterna och se direktbilder hela dagarna.

I dag hade jag tid hos frissan kl 11… sen promenerade jag hem i det underbara vårvintervädret, men stupade på soffan när jag kom in och låg där resten av dagen förlamad av ångest och småslumrade. Jag kokade potatis och fisk, som jag åt med en klick bregott.

Exet var här en dag förra veckan. Han hade varit hos tandläkaren och hade ont och sa att han inte kunde äta. Hans andra dotter kontaktade mig och var orolig. Jag ställde mig och kokade potatis/purjosoppa och tomatsoppa. Kryddade med torkade trattkantareller och hällde i mycket grädde. Han åt med god aptit och fick med sig stora burkar hem. Sen stekte jag smöriga plättar som han också fick med sig.

Vattengympan har inte börjat än. Jag blev orolig att jag hade missat annonsen och skickade ett sms och fick till svar att Terapibadet inte hade öppnat än. Konstigt, men jag antar att det är många sjuka i covid bland personalen. I morse fick jag inte min tidning och förklaringen var sjuka medarbetare. Den skulle komma i morgon i stället.

Akvarellmålningen är i gång och det är väldigt trevligt. Vi träffas ibland varannan och ibland varje vecka. Vi blev ju en månad försenade, så därför blir det lite komprimerat.

Det börjar kännas som vår i luften. Jag längtar så vansinnigt till att få börja odla. I sommar vill jag ha massor med blommor, som vi kan plocka in. Sen ska jag fixa min balkong. Skall byta ut träplattorna jag har på golvet, städa upp ordentligt och sedan lägga plastplattor… tror jag. Jag ska be om hjälp från Veteranpoolen, för jag tror inte min rygg klarar av allt. De brukar komma och köra mina grovsopor till stora sopsorteringen och nu måste ju de gamla plattorna köras bort.

Jag har traskat längs skogsvägarna, eftersom vi fick mera snö och nya plogvallar, som jag inte vågar klättra över. Sjön får vänta och skogen är också vacker.

Sköt om er och håll modet uppe<3