Marja

Den långa resan.

Kategori: Djur

Globen och Herman.

Av , , 4 kommentarer 8

I går råkade jag nämna för Johanna att jag aldrig varit på Globen. Lite konstigt kan man tänka, eftersom jag är ganska ofta i Stockholm. Nu har Johanna flyttat och bor nästan granne med Globen, så i kväll tog vi en promenad dit. Det var ganska oroligt inne på innergården, för det skulle vara match inne på arenan och så vi var hungriga, så det blev ett kort besök. Men nu kan jag i alla fall säga att jag varit där.

globen

globen2
Vi gick och åt på en kinesisk restaurang, Peony, i närheten. Ronja var med, så vi beställde tre olika rätter, som vi delade på. Det var riktigt gott och vi orkade inte äta upp allt.

Ronja har fått överta en vattensköldpadda, som heter Herman. Han är så fin. Uppe på den lilla klippan kan han ligga och sola sig under speciallampan.

herman2

Här njuter Herman och jag när Ronja spelar på sin keyboard. Herman höll huvudet ovanför vattenytan hela tiden och vi hade ögonkontakt. Jag visste inte att sköldpaddor är så sociala.

herman

I morgon bär det av hem till Umeå igen. Det har verkligen varit en speciell vistelse i Stockholm den här gången. Jag ångrar inte att jag bestämde mig för att komma trots allt. Jag har fått umgås med mina finaste och har haft det bra för övrigt där jag bott. Jag kommer att lämna mina nya kryckor här tills vidare, för jag klarar mig hem med bara käppen.

God natt mina vänner <3

Tema fredag: Årets första.

Av , , 10 kommentarer 7

På väg till vattengympan i går kväll såg jag årets första gräsandsungar i dammen nedanför Terapibadet. Jag tror aldrig jag har sett så små ungar förut. De pilade omkring så fort att det var nästan omöjligt att fånga dem på bild. Jag kunde inte gå så nära, utan nöjde mig att stå uppe på bron över bäcken och göra mitt bästa.

liten4

liten2

Jag såg inte till mamman någonstans. Däremot fanns det både hotfullt skränande måsar och kajor där.

På hemvägen från vattengympan stannade jag till på bron igen och då simmade en ensam liten unge planlöst omkring. En liten pojke satt på huk vid dammkanten och tittade förundrat på den. Jag frågade honom om han sett de andra ungarna, men det hade han inte. Mitt hjärta for upp i halsgropen, för dammen var tom så när som på ett par gräsandshanar. Vi funderade en stund och sen såg vi att den lilla ungen styrde kosan mot en låg vassrugge och försvann in i den. ’Där finns nog mamman och syskonen’, sa jag till pojken. Han smög iväg åt det hållet och jag fick springa till bussen.

Fler rapporter om ’årets första…’ finns hos Sinneskatten.

Ha en skön fredag <3

Näktergalen och Maire.

Av , , 8 kommentarer 2

I Finland var det full sommar och jag sov med öppet fönster. Utanför kvittrade fåglarna hela nätterna, vilket var lite ovant för mig. Det var mysigt, men första natten vaknade jag varannan timme och konstaterade att konserten fortfarande var i full gång. Framemot morgontimmarna vaknade jag av att det var tyst…men den tystnaden varade bara ett par timmar.

Första natten var värst. Det var ett förskräckligt tjattrande och visslande i träden utanför. Hanarna ropade på en partner att bygga bo med. Sen avtog ljudet i styrka för varje natt. Antingen hade de bildat par och fått annat att tänka på, eller så förflyttade de sig längre bort i träden längs åns kant.

Det var främst Näktergalen som höll i gång. Jag har aldrig tidigare hört den så tydligt. Den sjunger med varierande ljud och någon har sagt att den också härmar andra fåglar. Det är kanske därför den heter Satakieli (= hundra tungor/språk) på finska, för att den har så många olika läten. Mot morgonen hördes även Skogsduvans kurrande läte och blandat med Näktergalens starka ljud blev det en vacker symfoni.

Här kan ni höra Näktergalen.

Trots att jag hade ett fullspäckat program, var jag ju tvungen att hälsa på Maire. Minns ni henne? Hon sitter på sin bänk med handväskan bredvid sig i ur och skur.

Jag gillar henne skarpt. Hon ser så självklar ut.

Jag frågade min bror hur det kändes att se henne på vintern när det är kallt och snö och om någon omtänksam satt på henne en mössa eller en extra halsduk. Sånt gör man inte, sa han. Nähä, sa jag och berättade om min kompis på Rådhustorget i Umeå, som ju blir utstyrd i både det ena och det andra.

Ha en skön onsdagskväll <3

 

Scraputmaning och dans med tjädertupp.

Av , , Bli först att kommentera 2

På lördag ska Pysselhäxorna träffas igen. Jag ser verkligen fram emot det, eftersom jag inte varit med de två senaste gångerna.
I sista minuten har jag gjort april månads utmaning, där man skulle följa en skiss.

Så här ser skissen ut.

Min layout blev så här. Rubrik: “Din blick gör mig varm”.

Sen ville jag göra ett kort och det blev ett julkort.

De vita bårderna är av filt och jag har blingat några av stjärnorna.

Dagens teaser på Vk:s förstasida:
“Orrarnas kärlekslek får fälten att vibrera”. Fotografen Rolf Segerstedt skildrar orrspelet en tidig morgon.

Det går vilt till i naturen nu. SVT:s reporter Berno Jonsson blev attackerad av en tjädertupp. Se hans dans med tuppen via bifogad länk.

Ha en lugn onsdagskväll <3

 

Den stack mig inte.

Av , , 2 kommentarer 0

I dag sken solen igen, så jag passade på att putsa några vardagsrumsfönster OCH klistra på nya tätningslister. Det var ett drygt jobb. Jag lyssnade på finsk musik på hög volym och underhöll folk som gick förbi.

Mitt i allt höll jag på att trycka fingret på den här lilla sömniga varelsen. En geting.

Hade den lagt sig för vinterdvala mellan fönstret och karmen? Huh, i så fall behövde jag verkligen nya tätningslister. Jag petade lite på den med saxen och då kvicknade den till och flög iväg.

Jag lyssnade på Antti Huovila, och han sjöng bl.a.  “Revontulihäät”, ‘Norrskensbröllop’.
“Norrskenet flammar på himlen och vi firar vår bröllopsnatt med kärlek…”

Oh, så finskt…

Ha en lugn onsdagskväll <3

Humlan föll i paltkoma.

Av , , 6 kommentarer 0

Visst kan humlor också hamna i paltkoma?

En morgon for en humla in i en blå Näva och bökade länge och väl därinne.

Jag höll ett öga på den och plötsligt såg jag att den låg alldeles stilla. Den hade rullat ihop sig och låg på sidan inne i blomman.

Den reagerade inte när jag rörde på blomman. Var den död? Vi kom överens om att den vilade sig lite, den hade ätit för mycket och hamnat i ‘nektarkoma’.

Efter en stund skakade jag på blomman och då föll humlan ner på verandagolvet. Den vaknade lite till liv och började gå och vinglade farligt nära springan mellan brädena. Var den berusad?

Så småningom försökte den flyga och kom till slut iväg. Mycket märkvärdigt.

Vad tror ni? Var den berusad av för mycket nektar, eller hade den hamnat i ‘nektarkoma’?

I dag har jag varit ute och cyklat i regnet. Smärtan i höften är borta. Jag behövde bara vila den några dagar. Nu ska jag se till att jag stiger på och av cykeln på ett skonsamt sätt.

Ha en skön onsdagskväll <3

Tre små nyfödda kattungar.

Av , , 4 kommentarer 2

Glömde berätta (eller förträngde?) i går att vi upptäckte att Moneypenny var gravid.

Det var ganska häftigt att känna de små liven sparka i hennes mage.

I morse fick jag ett meddelande att hon fött tre små ungar i natt.
Freja lär ha assisterat och "tar nu hand om både mor och ungar".
Hmm…

Moneypenny och Freja kom inte riktigt bra överens. Moneypenny flydde upp på köksbordet och fönsterbrädan, där Freja inte kunde nå henne. Ibland nosade de på varandra, nos mot nos, och ibland lekte de lite, men Freja blev alldeles för vild i leken och då rev Moneypenny henne på nosen om inte Johanna hann knäppa med fingrarna och avbryta.

Nu håller vi tummarna att det går bra för de små kattungarna!

Jag vill inte vara allergisk!

Av , , 8 kommentarer 0

Jag måste erkänna en sak. Jag mår inte alls bra. Ögonen svider, ögonlocken är svullna och vätskefyllda och nässlemhinnan är sårig. Jag bodde ju några dygn med en katt i Stockholm. Hunden var bara hemma den sista natten och då fick jag genast börja harkla mig för att det började kännas tjockt i halsen.

Att jag är allergisk är ingen nyhet för mig och jag är besviken på mig själv att jag inte tar mina besvär på allvar. Jag nonchalerar att jag måste förebygga allergin med antihistaminer och ögondroppar och nu är det för sent. Jag verkar tro att om jag inte låtsas om allergin, så finns den inte. Det är som jag skäms för min känslighet, som att det är en svaghet. Hur dum får man vara?

Att de här djuren är bedårande gör ju inte saken bättre. Kolla in Freja, som är en ganska stor valp nu.

Hon är otroligt lydig. Jag markerade direkt att hon inte fick hoppa upp i ansiktet på mig och hon respekterade det med en gång.
“Gå och lägg dig”, sa jag och hon gjorde det. En fingerknäppning från Johanna och hon stannar upp med det hon gör.

"Här vankas det något gott."

"Ånej, Moneypenny fick det!"

"Men om jag räcker vacker tass? Jaa!"

"Vad vill hon nu då? Fattar inte…"

"Ånej, hon vill ha en puss. Igen?"

"Okej då. Men bara en. Är du nöjd sen?"

Man blir ju bara bedårad.

Tisdagens svammel och ett löst mysterium.

Av , , 2 kommentarer 2

I morse var det så där underbart soligt igen, men innan jag hann ut, hade solen försvunnit bakom molntäcket.

Jag satte mig nämligen och bokade flygbiljetter till Stockholm. Där har skolorna sportlov vecka 9, så jag ska fara ner och sen ta med mig Ronja till Umeå några dagar. Sen ska hon få flyga hem ensam för första gången. Jag har ringt och bokat assistans.

Nu hoppas jag att allt klaffar, det är många faktorer som ska samverka. Längtar alldeles förfärligt och nu får jag träffa den nya sötnosen också, lilla Freja.


Ser ni att hennes nos har formen av ett hjärta?

Tyvärr är jag allergisk, så eventuellt får hon vara hos kompisar om jag inte klarar av henne. Men jag ska stoppa i mig antihistaminer och ta med både Bricanyl och ögondroppar.

Jag kom mig ut till sist. Jag hade ju lovat att bjuda på semlor i dag på semmeldagen. Jag har redan smaskat i mig en och kommer nog att hinna med en till innan dagen är slut. Jag äter semlor bara på semmeldagen. Inget fuskande här inte. 🙂

I dag har jag löst mysteriet med brevlådorna som satt ihop med is. 

Fick vattendroppar i skallen och upptäckte att det droppar från snön som hänger över takkanten. Eftersom vi inte hade föst bort snön från brevlådorna, blandades smältvattnet med snön och sedan frös allt till en isklump över natten. Nu droppar vattnet ner på lådorna och bildar små söta istappar längst fram på lockkanterna.

Så då var det mysteriet löst. Som sagt, saker man tappar kommer till rätta och mystiska saker får sin förklaring i sinom tid. Jag fick vattendroppar i huvudet och Newton fick ett äpple, eller hur det nu var. 🙂

Ha en bra tisdagskväll.