I morse vaknade jag ur en mardröm. Jag hade blivit illa behandlad av mina bästa vänner. Känslan var oerhört obehaglig. Är det så att jag inte är snäll mot mig själv?

För övrigt kände jag mig ganska pigg och tog gåstavarna ner till sjön för att tanka lite lugn i själen. En tunn isskorpa låg på vattnet och det var så där vackert grått och kalt.

Sen kom solen fram en kort stund. På andra sidan.

På eftermiddagen kom min scrapkompis och hade med sig min ’goodiebag’ från i lördags. En tidning och lite nya scrapgrejer. Sen fick jag också en påse garn till halsduken av henne. I morgon ska jag fara till Ritva med två halsduksrullar. Nu har jag stickat 78 meter.

När scrapkompisen for blev jag så där tvärtrött igen. Håhå jaja.

Jag har precis tittat på ’Sommarpratarna’ på TV. Stefan Einhorn sa en intressant sak. Han sa att människor är som kristaller, vi har olika spektrum beroende på vilken sida som blir belyst.

Ha en trevlig måndagskväll <3

Ritva var inte riktigt överens med halsduksrullen, som ligger i receptionen på Viva Resurs, när jag kom dit i dag. Den övrsta delen höll på och rasade, så hon skulle bli tvungen att rulla upp den och rulla ihop den igen och det är inget litet göra. Trots det var hon glad och energisk som vanligt som ni kan se.

Jag hade med mig 7,10 meter halsduk och fick en stor påse garn i utbyte, så nu ska det stickas. Hela halsduken är snart 2 km lång. Det fattas bara drygt 5 meter.

Sen gick jag till Ica-Maxi. Det hällregnade och blåste och någon snodde mitt fina paraply. När jag var färdig och skulle gå till bussen, upptäckte jag att det var borta. Jag hade antagligen glömt det på toaletten, men det var inte kvar där. Nåja, någon hade säkert glädje av mitt blå paraply med vita prickar och silverfoder i ösregnet. Själv blev jag dyngsur.

I kväll har vi haft årsmöte med bostadsrättsföreningen Lyktan. Det är ju en alldeles ny förening för de två nya husen, totalt bara 30 lägenheter. Jag blev invald i styrelsen, gick med på att vara suppleant, för jag tycker att de ungdomar som är intresserade ska få chansen att vara med och lära sig. Jag har ju lite erfarenhet, för jag satt några år i styrelsen för föreningen på Vargvägen och ställer därför gärna upp som stöd i bakgrunden. Jag tror att det kommer att bli bra.

God natt mina vänner<3

I dag har jag investerat i en liten trappstege. Efter försäkringssamtalet på banken har jag bestämt att vara rädd om mig själv. Jag ska inte längre balansera på rangliga pinnstolar, utan klättra så säkert som möjligt. Jag har ganska dålig balans och blir bara klumpigare med åren. Det är bara att acceptera och sluta spela tuff.

Jag hade tänkt köpa en trappall från IKEA och måla/pimpa den, men valde i stället en hopfällbar trappstege från Rusta, av utrymmesskäl. Jag måste ju tänka ‘compact living’ också.

I natt mätte jag halsduksdelen jag just nu stickar på. Det har blivit mycket ränder och här ligger den med avigsidan upp. Lite till ska jag sticka innan jag  avmaskar den här delen.

58 meter har jag stickat nu allt som allt och fortfarande är det lika roligt.

“Belöning för väl utförd syssla är att ha gjort den.”
(Ralph Waldo Emerson)

Ha en trevlig onsdagskväll <3

I dagens Vk finns en fin artikel om 1-milahalsduken, samt härliga bilder på Ritva och Kicki som tumlar omkring i gröngräset invirade i en av halsduksrullarna. Jättebra reklam för projektet, fast lite ironiskt är det att lokaltidningen, där Ritva och Kicki dessutom bloggar, vaknar långt efter det att halsduken blivit rikskänd både via TV och radio. Men man säger ju att ‘ingen blir profet i sitt eget land’.

Jag hade inte med mig stickningen i Stockholm, så det var himla mysigt att komma hem till mina stickningar i soffan. Om man har två par stickor, kan man hålla i gång tre stickningar samtidigt. Det beror på vilka färger på garn jag har tillgång till. Just nu stickar jag på två olika bitar. När Ritva kommer tillbaka från semestern skall jag cykla ner med mina rullar. Jag börjar närma mig 60 meter totalt sen jag började sticka.

I dag har det varit underbart väder, så jag tar tillbaka det där ordet som börjar på h- som jag skrev i går. Jag var ute på en lång cykeltur runt Tomtebo. Jag försöker hitta den bästa vägen till sjön, men hamnar alltid på avvägar. I dag tittade jag närmare på det fina Eko-huset, där jag gärna skulle bo om jag hade råd. Mitt i huset finns en stor ‘vinterträdgård’.

Och balkongerna är stora och fina.

 Det blåste friskt och vinden förde med sig en stark söt doft av nektar från rödklövern.

"Livet är inte ett problem som ska lösas utan en verklighet som ska upplevas".
(Sören Kierkegaard)

Ha en trevlig torsdagskväll <3

Seriestrippen ‘Medelårlders plus’ i torsdagens Vk tyckte jag var tänkvärd.

1.“Men skulle inte du vilja se tjugo år yngre ut?”
     “Nä.”

2. “Nu är du inte ärlig!”
        “Jodå…”

3. “Du förstår jag såg inte nåt vidare ut då heller.
    Nästan värre.”

4. “I den här åldern ser vi ju alla lite skräpiga ut.
     Det är skönt.”

Den inställningen gillar jag.

Jag har hittat cykelvägen till Strömpilens handelsplats och ICA-Maxi. Hittills har jag ju åkt buss i en kringelkrångelväg runt, runt… men sen såg jag att det fanns en cykel- och gångbro utanför Maxi och tog reda på vart den gick. Jag fick rådet att ha Carlshems kyrka som riktmärke och strax nedanför gick bron över Blå vägen och järnvägsspåret. Jag fick ta fram kartan för att hitta rakaste vägen och det tog mig bara 15-20 minuter att cykla till Strömpilen. Hem tog lite längre tid, för det var uppför och så cyklade jag vilse när jag försökte följa cykelvägen. Mitt lokalsinne är lika med noll… jag kan gladeligen cykla åt helt motsatt håll än dit jag ska. Jag blev tvungen att fråga en man vart jag var på väg.

Men nu vet jag att jag kan cykla från Ålidhem och Tomtebo till ICA-Maxi eller till Viva Resurs när jag ska leverera halsduksdelar nästa gång.
Eventuellt hinner jag fara med dem i veckan innan Ritva far på semester. Jag har en blå rulle på ca 3.20 meter och håller på med en röd bit på gång som nu är ca 2.30 meter.

Totalt har jag nu stickat över 50 meter och har därmed kommit halvvägs till mitt första delmål. *klappar mig själv på axeln*

Ha en skön söndagskväll <3

Som ett brev på posten kom den stora tröttheten. Jag tror jag skulle kunna sova flera dygn. I och för sig kan jag göra det också, om jag vill.

Jag hade bestämt mig för att fara till Viva Resurs och lämna halsduksrullarna till Ritva i dag. Förutom mina två rullar hade jag en 10 meters rulle från min granne. Jag gick in i butiken för att plocka åt mig lite garn ur lådan där man får donera garn och passade på att fotografera den imponerande halsduksrullen som ligger där i ett hörn på ett bord. Just då var halsduken 860 meter, men Ritva hade fler bitar som skulle sys fast i den stora rullen.

 Jag plockade åt mig blått garn till den biten jag håller på med och olika färger av rött till den nya biten i rosa, cerise och röda toner. Så nu har jag garn för en tid framåt och tid att sticka.

I eftermiddag har jag sovit på soffan. Så skönt.

I morgon bär det av till Norrbotten för midsommarfirande i det blå huset vid havet. Ska packa lite kläder och göra matsäck för den sex timmar långa bussresan. Jag var på ICA-Maxi och köpte deras eget valnötsbröd, bakat på surdeg.

Jag tar förstås lilldatorn med mig och hoppas på någorlunda internetkontakt, så jag kan skicka en midsommarhälsning.

Ha det så bra tills dess <3

Ja, då kom jag till slut innerst in i den stora garderoben och där fanns den ju… skokartongen med breven jag sparat. Där fanns de där breven som man knyter ett rött band runt och mycket sällan läser, utan håller och väger i handen och betraktar med värme i hjärtat.

Jag hade inte tid eller ro att titta närmare på innehållet i lådan, men bläddrade förstrött och hajade till vid anblicken av mammas handstil. Ett av de många brev hon skrev till mig, här till Fabriksgatan i Haparanda. Ännu mera värme, men även ett hugg av saknad i hjärtat. 

Den här lådan får, liksom mina gamla fotografier, följa med mig till mitt tillfälliga boende. Säkrast så, för min sinnesro.

I dag har jag blivit av med en hel del möbler och saker, så nu har jag bara det jag behöver (och lite till) kvar. Det känns befriande på något sätt. Det enda jag eventuellt kommer att sakna är mitt runda finska köksbord från Asko, som hängt med från 70-talets början. Tyvärr blir det för klumpigt i min nya lilla lya, så jag måste köpa något smäckrare.

Sen kom min snälla scrapkompis och hämtade den pajade TV:n. för att köra den till återvinningen, så nu kan jag då ringa och avanmäla TV-innehav. Hon hade en påse garn med sig igen till halsduken, nu i rosa och cerise. Jag har ju stickat mycket i blå färger, så det ska bli kul med omväxling. Har ett stort nystan ljungfärgat garn liggande, som ju passar ypperligt med den nya färgskalan. Ska köpa ett vitt nystan till lite ljusare ränder.

I kväll blir det en tur till den andra lägenheten med ett par mattor och en dyna till balkongen och ev något från frysen. Och så kartongen med breven.

Ha en skön måndagskväll <3