Marja

Den långa resan.

Kategori: Hemliga budskap

Muller och buller, och skak och brak.

Av , , 6 kommentarer 0

I går kväll kl 22.30 var det ett kraftigt jordskalv med epicentrum norr om Umeå. Jag läste om det i natt på vk.se och bland kommentarerna och på ett par bloggar rapporterade folk att de hade känt av det. Enligt rapporterna hade skalvet känts av både på Teg och i Ersboda. Glasen i vitrinskåpet hade klirrat, någon kände en gungning som när man är på en båt och någon annan hade hört ett stark muller.

Jag själv hade tagit bussen från Teg till Marieberg och promenerade hem mellan husen och märkte ingenting. Marken kan mycket väl ha gungat till under mig, men jag är så van att jag blir lite yr ibland och tar små snedsteg, så det skall nog till ett ganska kraftigt skalv innan jag reagerar. Det kanske känns mera inomhus.

I morse blev jag däremot väckt kl 08.20 av ett förfärligt oväsen utanför sovrumsfönstret, som vetter in mot gården. Vi har en stor björk på gården, som grannarna mitt emot vill såga ner, för den skymmer för solen och tar all näring ur den lilla gräsplätten den står på. Jag trodde först att man höll på och sågade ner den, så jag hoppade upp för jag ville förstås fotografera det.

Men så var det inte, utan det var den mest högljudda gräsklipparen som åkte runt på våra små gräsplättar. Den var som en liten röd bil, med inglasad förarhytt och det är säkert bra för den som kör, men för oss andra är ljudet olidligt högt. Jag fick kura ihop mig på soffan med täcket runt öronen.

Men gräset blev fint och senare på förmiddagen kom vaktmästaren och trimmade alla kanter, så nu är det hur fint som helst.

Mitt stora problem just nu är att jag inte hinner gå och lägga mig innan solen stiger upp. Det är ljust hela natten och jag är ju en riktig nattuggla, som trivs att vara uppe sent. Det har nästan blivit en tävling mellan solen och mig. Strax efter kl 02.00 i natt blev jag överraskad igen.

Och sedan vet ni ju att solen gäckar mig med allehanda budskap.

Vad är nu detta? Ser ni den smala strimman som kryper upp i hörnet?

Som ni märker har jag sällan tråkigt.

Ha en lugn onsdagskväll <3

 

En hälsning från änglarna?

Av , , 8 kommentarer 3

Nu börjar det nästan kännas lite kusligt.
Jag vaknade kl 04.00 i natt och såg en stor röd fläck på den halvöppna dörren till sovrummet. Hoppade upp ur sängen och sprang efter kameran. Vid det laget hade fläcken fått formen av ett liggande
hjärta.

Färgen var röd. Det gula måste vara från kamerans blixt.

Gick på upptäcktsfärd och förstod att det var den uppstigande solen, som kröp under den halvt nerdragna rullgardinen i arbetsrummet och bröt sig igenom ett högt dricksglas med lite tjockare rand, som blivit kvar vid min dator.

Så här såg det ut på väggen i arbetsrummet.

Man ser tydligt randen på dricksglaset. De strålar som träffade dörröppningen, färdades genom hela hallen till mitt sovrum med sitt budskap. Scary!

På några minuter var allt över. Solen stiger snabbt.

Lyckades fånga soluppgången genom fönsterrutan.

Titta på molnen. Där sitter våra skyddsänglar och sänder ut sina hälsningar. Undra vems budbärare de var i natt?

Det är +22 grader ute nu. I eftermiddag ska jag träffa “tjejgänget” hos en som bor ute vid havet. Där kan det blåsa lite, men det är bara skönt.

Ha en skön och avkopplande söndag <3

P.S. I dag går jag upprätt. Fick kanske rent av lite healing i natt.:)

En magisk påskhälsning.

Av , , 10 kommentarer 2

I går eftermiddag fick jag en påskhälsning från någon. Av en slump lämnade jag dörren öppen när jag gick på toaletten, annars hade jag inte upptäckt den.

Längst in i hörnet i hallen, bakom tamburmajoren, såg jag en liten regnbåge.

Så underbart vackert, inte sant?

På själva tamburmajoren fanns en till.

En stund senare var den på väg ut nerför trapporna.
Mission completed!

Nu ska jag bryta magin. Det var en solstrimma som letade sig in mellan den nersläppta pinnvävsjalousin och fönsterkarmen och träffade min plastlinjal som stack ut ur pysselkorgen.

Hur som helst. Vem än du var, tack för att du gläntade på min jalousi och släppte in solen!

Nu bär det i väg till Blåkulla, så jag vill önska er alla mina fina bloggläsare en riktigt GLAD PÅSK!

Av förståeliga skäl har jag inga hönor eller tuppar, men här är min fina påskängel, som trumpetar i högan sky.

Vi ses igen om ett par dar.