Marja

Den långa resan.

Kategori: Konst, kultur

Mera Lars Lerin.

Av , , 6 kommentarer 13

Så trött jag har varit efter stockholmsresan. I går ville jag också sova hela dagen. For och handlade och tvättade på eftermiddagen… men så fort jag satte mig i soffan, somnade jag. I kväll var den sista vattengympan för terminen. Skönt, som vanligt. Slapp sendrag den här gången och min lilltå är nästan helt återställd. Nu är det nästan sommarlov… har några små åtaganden innan jag kan känna mig helt ledig.

Jag har ytterligare några målningar av Lars Lerin som jag vill visa. Ett par målningar av raserade hus från krigets Syrien.

larslerin11

larslerin12

Väldigt obehagliga motiv, men vackra målningar när man tittar på hur ljuset faller. Jag fastnade i dem och Johanna såg att jag blev trött och föreslog att vi skulle gå vidare och lämna några till sist.

Sen hade han målat ödehus och här är ljuset så vackert. Det infällda ’fotografiet’ är målat.

larslerin10

På många målningar finns text, som inte går att tyda. Vacker, lite gammeldags handstil. Så också på den här vackra målningen med skeppet i dimman.

larslerin8

Till slut en vacker nattbild med förtrollande ljus. Man kan ju bara undra hur han får till det.

larslerin9

Ha en lugn fredagsnatt <3

Lars Lerin på Liljevalchs.

Av , , 6 kommentarer 15

Den andra höjdpunkten under min korta stockholmsresa var ett besök på Liljevalchs för att se utställningen med Lars Lerin. Jag var så lycklig att jag äntligen fick se hans akvareller i verkligheten. Jag skulle gärna åka till hans stora atelje och utställningslokal i Sandhamn, men detta var stort för mig.

Lars Lerin målar alla möjliga motiv och han målar gärna samma motiv om och om igen. Som hans björkskogar t.ex. I den här utställningen fanns en med höstligt brun mark, men jag har sett bilder med grönt på marken.

larslerin4

Målningarna är stora och ofta skarvade så de löper över en hel vägg.

Jag gillar hans målningar med hus. De utbombade husen från Syrien var lite skrämmande, däremot gillade jag skarpt husen med fönster som berättade om de boende. Här har Johanna tagit ett kort på mig i smyg när jag står och tittar och tittar. Nacken har försvunnit när jag skjuter huvudet framåt för att se bättre. Jag köpte en poster som avbildar en del av den stora målningen och den kommer att pryda sin plats i hallen.

larslerin7

Här är ett av husen som kallas HSB… hmm, intressant.

larslerin

Han målar båtar och  skepp med antydningar om livet ombord. Små infällda målningar som ser ut som fotografier.

larslerin3

Det som fascinerar mig mest är hans målningar av bokhyllor fyllda med böcker, gaffelpärmar och tidskriftssamlare. För mig en konstnärlig galenskap som tog honom tre år att färdigställa. När jag kom in i rummet med dessa målningar på alla väggarna, snurrade jag runt min egen axel och Johanna fick ta tag i mig så jag inte skulle falla omkull.

larslerin5

larslerin6

Det är hyllor från bibliotek och arkiv… en värld som alltmer digitaliseras och försvinner i denna form. Så otroligt häftigt!

Det fanns även annan massproduktion, ex fåglar. Rader av uppstoppade fåglar i glasmontrar.

larslerin2

Ha en lugn torsdagsnatt <3

Presenter

Av , , 6 kommentarer 12

Jag fyller ju år om ett par veckor och i går fick jag ett fint kort och en present från min bloggvän Judy i Alberta, Canada. Vilken härlig överraskning! Judy är så duktig på att virka och ni kommer kanske ihåg de fina stjärnorna och ängeln jag fick till jul.

Nu fick jag ett en fin liten duk med en virkad ros och små blad. Kolla mönstret! Jag har lagt den på en annan duk för fotograferingen, men den ska förstås ligga direkt på bordet.

DSCN1564

Judy hade också virkat en dubbel fjäril,

DSCN1567

 och en ängel (?) eller är det en blomma? Jag får väl veta så småningom.

DSCN1568

DSCN1566

 Thank you very much, Judy! I love your presents. 

Ha en lugn onsdagsnatt <3

P.S. Ängeln är ett bokmärke…det hänger en ganska lång snodd virkad som en kedja under den som förbryllade mig. Så fint!

Mormor jag vet att du är i himlen…

Av , , 2 kommentarer 16

IMG_20170218_182002

’Mormor jag vet du är i himlen, men har du tid en timme?’ En show av och med den talangfulle Willian Spetz från Umeå.

När jag började blogga här på Vk för sju år sedan, hade han också en blogg här som hette lilla bloggen. Då var han inte gammal. Sen gick han vidare till YouTube och twitter och instagram.

Jag visste inte att han var så mångsidig, utan trodde att vi skulle få typ en monolog från scenen. Å nej, han bjöd på skådespeleri, humor, sång och dans. Verklig underhållning med mycket skratt, men hela tiden med en allvarlig underton.

Det handlade om Williams egen uppväxt och sökande efter identitet, mamman, pappan och mest om mormor, som han hade en alldeles speciell relation med. När mormor dog, snörvlade alla i salongen.

Ha en lugn söndagsnatt <3

I want to be heard, I want to be found

Av , , 2 kommentarer 13

Så heter en utställning med Knutte Wester på Väven i Umeå. Jag har tidigare skrivit om bl.a. utställningen ’Ofrivilliga nomaderhär, som bl.a. berättar om barnen på ett barnhem i Riga, samt den lilla nomadflickan på Umeå Östra station här.

När Knutte nu efter flera år åkte tillbaka till barnhemmet, fanns bara två av barnen kvar. Här är en bronsstaty gjord på gipsavgjutningar av deras kroppar. De håller i lergökar de gjort som en symbol för att de vill bli hörda.

DSCN1464

DSCN1465

DSCN1466

 

J är 8 år och har under de senaste fyra åren bott med sin mamma på olika härbärgen för hemlösa i New York. Knutte Wester lärde känna honom när han arbetade med barnen på ett härbärge i Brooklyn. Knutte gjorde en avgjutning av J:s axel och arm, som sedan placerades, tillsammans med en plakett, på väggen till det hus där J och hans mamma bodde innan de de blev hemlösa. Fin ’streetart ’.

Här är bilder på fotografier.

DSCN1467

DSCN1468

Utställningen innehåller även flera filmer… från barnhemmet i Riga och från någonstans i Sverige där en grupp papperslösa flyktingar gömmer sig. Det handlar om barnen och deras utsatthet, men även om barns obändiga styrka att klara av svårigheter genom att aldrig ge upp hoppet.

Ha en lugn tisdagskväll <3

 

Snöskulpturer

Av , , 6 kommentarer 16

I morse vaknade jag till ett ymnigt snöfall och bestämde mig för att ta en städdag. Nu finns det inte ett dammkorn kvar i mitt sovrum… eller jo, bokhyllan orkade jag inte med.

Jag har lånat några bilder från Vk med några av bidragen i snöskulpturtävlingen. Vann gjorde som sagt det här bidraget ’Hakuna Matata’ med ett lejon och en giraff i berg-och-dal-banan. Det här bidrager vann både juryns pris och folkets pris.

62A7245-vkwp-694x390

Andra priset gick till ’Udda vänner’. Det ser ut som en minion, men är kanske en bläckfisk?

62A7222-vkwp-694x390

Här är ytterligare ett par bidrag. ’Över huvud taket’, finurligt och aktuellt.

62A7253-vkwp-694x390

Hedonia, hmm…

62A7263-vkwp-694x390

Söndagen har gått i ett huj. Förutom att städa och plocka, har jag pratat i telefon, mailat och ordnat med saker på nätet. Nu ska jag sätta i gång och scrappa ett par kort… har bl.a. fått en beställning på ett grattiskort till en som fyller 50 år.

Ha en lugn söndagskväll <3

Flygande änglar m.m.

Av , , 6 kommentarer 10

En oväntat vacker och varm höstdag i dag. Jag begav mig till Västerbottens Museum för vernissage av en utställning av Viktoria Nygrens (1885 – 1965) måleri. Jag är inte så förtjust i vare sig operapremiärer eller vernissager, för det brukar vara mycket folk, som dessutom oftast verkar vara mer intresserade av att synas än att se. Men nu hade jag lovat att komma.

Jag skulle byta buss vid Universum, men hade gott om tid och promenerade den sista biten. Skogsdungen jag gick förbi var höstfin.

hostiskogen

Viktoria Nygren är en naivistisk målare från Västerbotten. Jag gillade hennes tavlor. Den här ängeln blev min absoluta favorit. ’Ängelns tårar i skål’, 1933.

viktorianygren

Det fanns gott om religiösa motiv. Bilder av den korsfäste Kristus fascinerar mig alltid. Den här är så härligt naivistisk.

viktorianygren2

Målningen av Maria och barnet är fin. Den blå färgen är så vacker och änglarna som flyger omkring dem är fina och fantasieggande.

viktorianygren3

Änglarna flyger även här i en detalj från tavlan om uppståndelsen. Många av hennes änglar har formen av gamla bokmärkesänglar.

viktorianygren4

Det fanns också många fina landskapsmålningar. Här är ett blommande äppelträd med en vacker solnedgång. Eller kanske soluppgång.

viktorianygren5

Ett vinterlandskap (Midvinter 1940), också med en vacker himmel.

viktorianygren6

Viktoria Nygren målade även blommor och porträtt. Här är Ebba 7 år (1931).

portratt

Efter introduktionen gick mitt sällskap och jag till det lilla samiska kaféet vid muséet och fikade. Till kaffet tog jag en macka, en gahkko med rökt ren och pepparrotsgrädde. Gahkko är ett samiskt bröd, en tunn och lite seg kaka.
Vi kunde sitta ute på altanen och njuta i solen.

Sen gick vi tillbaka till muséet och tittade på tavlorna. Då hade de flesta redan hunnit gå runt, så det var inte så trångt.

Vilken trevlig helg jag har haft!

Ha en lugn måndagsnatt <3

 

Drama x 2

Av , , 4 kommentarer 7

verdi

I kväll var det förberedande generalrepetition av Verdis opera Rigoletto på Norrlandsoperan. Premiären är den 1 oktober och det här var alltså den första generalrepetitionen av två. Allt gick som smort och föreställningen behövde inte avbrytas en enda gång. Det enda som störde lite var att sångerskan som spelade Rigolettos dotter Gilda var förkyld och därför sjöng väldigt svagt för att spara sin röst till premiären. Ibland mimade hon bara, men som tur var fanns det text ovanför scenen.

Jag hade kollat upp handlingen innan, så jag hängde med. De gamla operorna är ju riktiga spektakel med en ganska enkel handling, som ibland blir spännande genom olika förvecklingar. Rigoletto handlar om en urtaskig kvinnosyn, vidskepelse, att vara annorlunda, den uppoffrande kärleken och ond bråd död. På Verdis tid antar jag att det bara var ren och skär underhållning. Jag satt och tänkte på att vissa saker inte har förändrats så mycket under alla dessa år.

När jag steg av bussen hemma på min gata, hamnade jag i ett nytt drama. En svart katt kom farande som en pil, hoppade över staketet och försvann. Efter kom en liten ettrig hund och efter hunden kom en man och hans dotter. Det visade sig att hunden hade sprungit omkring ensam och att de försökte fånga den. Jag kunde ju inte annat än hjälpa till. Hunden hade sele på sig, så den hade antagligen slitit sig och den var helt galen. Den sprang som en blixt fram och tillbaka och över gatan flera gånger, hoppade över staketet och uppförde sig som den var både blind och döv. Vi kunde varken lugna ner den eller få den till oss. Jag har aldrig varit med om en så uppvarvad hund förut.
Sen hörde vi att någon stod och ropade längre ner på gatan och jag sprang dit. Det var hundens matte och då fick vi veta vad den hette och att beteendet var ’normalt’. Hunden lyssnade inte mer på henne, utan fortsatte att springa runt. Mission impossible.
Efter en timme var jag så frusen och kissnödig att jag gick hem. Vi får hoppas att hunden till slut blev trött och saktade ner farten.

God natt mina vänner <3

Och ljuset lyser i mörkret…

Av , , 4 kommentarer 7

kyrkan

Ja, då har jag genomlidit Långfredagen och i år blev det i en mer angenäm form.
Johannespassionen, ett nyskrivet verk av tonsättaren Fredrik Sixten, uppfördes i Umeå stads kyrka av Oratoriekören. Passionsberättelsen är ett gemensamt beställningsverk av 13 församlingar i Sverige och kommer alltså att uppföras i 13 olika kyrkor i år.

Det är en dramatisk musikalisk berättelse om sveket, domen, korsfästelsen och gravläggningen. Ingen uppståndelse, men ett hoppfullt slut, för kören avslutar med orden ”och ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det.” Musiken var vacker, orgeln spelade med alla toner, kören och solisterna sjöng ur hela sitt hjärta. Jag brukar bli känslosam i såna här sammanhang, men jag njöt och följde med i texterna vi fått.

Applåderna ville aldrig ta slut och den talangfulle dirigenten Jonas Östlund var mycket nöjd. Han torkade svetten ur pannan och kastade tillrätta den långa flätan på ryggen för ett foto.

dirigenten

Jag såg att jag hade missat min buss och då hade jag tid att ta några foton inifrån kyrkan.

kyrkan4

kyrkan3

orgeln

När jag kom ut såg jag att månen var riktigt full.

fullmane2

God Natt mina vänner <3

Ouroboros

Av , , 2 kommentarer 11

Så är då snöskulpturtävlingen avgjord. I strålande sol stod de åtta statyerna längs Rådhusparken och jag gjorde en rask promenad med kameran upp och ner längs hela stråket.

Årets tema var: ’Tiden börjar på nytt’.

Vann gjorde en skapelse vid namn Ouroboros, draken som biter sig själv i svansen och på så sätt symboliserar evigheten. Googla på ouroboros, så får ni veta mer om denna my(s)tiska varelse.
Förutom juryns första pris, fick Ouroboros också allmänhetens pris.

snoskulptur2015

ouroboros

snoskulptur2015(2)

De här två vinnarna har varit med i 11 år och det här var deras femte seger. Grattis!

Andra priset gick till en skulptur vid namn Vakna.

vakna2015

vakna2

Tredje pris fick Lust for Lust, två bältor, med detaljer som inte gör sig rättvisa på bild. Sorry för det!

lustforlust2015(2)

lustforlust2015

Jag gillade Rise and Shine. Kolla in detaljerna, som revbenen och tänderna.

riseandshine

riseandshine2

riseandshine3

IM LATE IM LATE leker med temat.

Late

Så också Lekande Lakar, som också blev min favorit.

snoskulptur2015(3)

Nu får vi hoppas att de fina skulpturerna inte blåser bort med nattens storm.

Ha en skön lördagskväll med eller utan mello <3