Marja

Den långa resan.

Kategori: På skoj

Inne på BilTema

Av , , 4 kommentarer 14

IMG_20170316_215647

I går var jag på BilTema och letade efter en sköldpadda i betong till min balkong. Dessutom har de det billigaste akvarellpappret på 300 gr i stan.

Sen fastnade jag vid förvaringslådorna och valde ut en låda med fack som skulle passa till alla mina små spillpapper jag får när jag scrappar. Jag använder allt. Det roligaste är att göra kollage som på kortet på bilden. Jag var lite trött och trög i huvudet och stod och planerade hur jag skulle lägga pappersbitarna i fack med olika färger… då en man kom och plockade i alla lådor. Han visslade och hummade och uppförde sig som jag inte fanns. Han såg trevlig ut, välklädd och luktade gott, men verkade vara i sin egen värld. Okej, tänkte jag, jag gör mitt och han får göra sitt och vi följdes åt längs hyllan med förvaringsaskarna.
På andra sidan gången ligger verktygen och plötsligt såg jag ur ögonvrån att han var där och rotade, tog en stor hammare, vägde den i handen och slog lätt med den i den andra handen. Fortfarande hummande och visslande. Jag kände hur jag spände mina armar i positionen ’vindrutetorkare’ som jag lärt mig i tai chi… den manövern har jag använt tidigare då någon som satt bedvid mig på en fest gestikulerade för mycket. En bra värjningsmanöver som överrumplade min bordskavaljer då… men han hade förstås ingen hammare i handen. Jag ville inte gå därifrån, för jag-hade-all-rätt-att-vara-där-och-välja-ut-en-låda, ingen man skulle hindra mig från det.
Jag gick tillbaka till andra ändan av hyllan med lådorna och då kom han efter och sträckte sig över mig efter en låda. Ja, han var lång. Min hand gick snabbt ner i kappfickan där jag hade min mobiltelefon. Han kanske inte var en galning, bara en smart tjuv. Han hummade och visslade, inga lådor verkade vara bra och så hade han försvunnit runt hörnet.

Jag går till kassan, betalar, ger en papperspeng till tiggaren utanför i glädjen över att ha livet i behåll och sen ska jag gå till busshållplatsen som är på andra sidan av den livligt trafikerade Fogvägen. Övergångsstället är alldeles för långt borta, så jag inväntar en lucka mellan bilarna som håller hög fart och rusar ut på vägen. Såg inte att det kom en bil från andra hållet och blir tvungen att stanna mitt på vägen med bilar farande på båda sidor. Just då och där inser jag att det finns större hot mot mitt liv än en hummande och visslande man i sina egna tankar inne på BilTema.

Ha en lugn söndagsnatt <3

…there’s error from your computer

Av , , 4 kommentarer 12

I dag blev jag uppringd av en skojare och bestämde mig för att skoja tillbaka. På dålig engelska förklarade han att han ringde från Microsoft.

– Hello, I’m calling from Microsoft. There’s a lot of error from your computer.

Jag: Hello, I’m Marja… what’s your name?

-I’m calling from Microsoft… there’s a lot of error…

Jag: Where do you call from?

– I’m calling from Microsoft…

Jag: I mean, what country are you calling from?

-I’m calling from Microsoft… there’s error from your computer.

Jag: So, there’s something wrong with my computer?

-Yes

Jag: And you want to help me with that?

-Yes

Jag: Oh, that’s so sweet of you, but I don’t have a computer.

-You not have a computer??

Jag: No, I’m sorry I don’t own a computer and you are not from Microsoft. Goodbye!

Är det nån som går på det där? Vad är de ute efter? Inloggningskoder och lösenord? Jag blir så trött. Jag får mail ibland med länkar, som jag förstås inte klickar på och härom veckan fick jag ett sms om att jag måste uppdatera mitt Google konto och en länk. Det raderade jag direkt. Håhå, jaja.

Ha en lugn måndagsnatt <3

 

Nästan nytt ID-kort.

Av , , 8 kommentarer 12

Har ni också fått ett samtal från ’Kundklubben’? 

I går ringde de för andra gången till mig. En kille pladdrade på som vanligt, väldigt oartikulerat och med en svår dialekt. Jag fattade ingenting, men kunde urskilja ord som ’kundklubben’, ’slumpmässigt utvald’, ’tävling’, vinst upp till 7000 kronor’ bla, bla, bla. Jag fick inte en syl i vädret och till sist kom han då till frasen ’… och då skulle jag behöva lite uppgifter’.

’Men hallå’, sa jag då, ’vad var det för klubb, sa du’?

’Kundklubben’, sa han.

’Men jag är inte med i någon kundklubb’.

Jodå, det är du… turen att bli slumpmässigt utvald…. tävling… vinst… upp till 7000 kronor’.

’Men, vad är det för tävling?

’Du tävlar med dina kort… vilka som helst…  ex. ICA-kort, Coop eller Ok.’

Oj då, hmm… hmmm, jag vet intehmmm.’

Det var alldeles tyst medan jag hummade och sen sa jag med stor entusiasm:

’Jag har ett nästan nytt ID-kort!’

Ingen respons. Och precis när jag hörde att han tog sats och skulle börja med sin harang igen sa jag:

Nä, vet du, vi lägger ner det här nu. Hej då!

Han la på.

Jag brukar säga till med detsamma att jag inte är intresserad, men ibland flyger fan i mig. Jag skulle kunna sitta och prata hur mycket nonsens som helst och till och med ge ut ett påhittat kontonummer med 25 siffror i Himlabanken, men det skulle kanske vara riskabelt på något sätt. Eller onödigt.

Det bästa vore ju förstås att få tummen ur och nixa min mobil. Hjälper det?

Ha en lugn tisdagskväll <3

 

 

TisdagsTema: Bråttom.

Av , , 16 kommentarer 7

Det blev lite bråttom, så jag tänkte smita in genom den här dörren.

brattom3

Men brorsan tog tag i mig och sa att HAN skulle gå in där. Jag fick ta den andra dörren.

brattom2

Det hänger alltså på håret i Finland, där man inte skiljer på ’han’ och ’hon’, utan säger ’hän’ om alla.

TisdagsTema

Ha en skön tisdag <3

 

I’ve lost my husband.

Av , , 4 kommentarer 15

Någon dag i veckan som gick läste jag en notis i Vk att det var 41 år sedan den första uppringningen på en mobiltelefon hade skett. Efter det har utvecklingen gått i rasande fart och den yngre generationen kan väl knappast förstå hur det gick att leva utan mobiler. Ja, hur gick det? Jag kommer knappt ihåg, men det var ju aldrig så att man önskade att man hade haft en manick i handen som skulle ge en omedelbar möjlighet till kontakt, utan man klarade sig (nästan) lika bra som nu.

Jag kan bara tänka på en händelse i mitt liv, då jag verkligen hade haft hjälp av en mobiltelefon. Året var 1969 och jag och min man skulle träffas i Dublin. Han hade varit ett par veckor på kurs i södra Frankrike och jag hade varit ett par dagar i London. Jag skickade ett vykort till honom innan jag åkte från Finland med uppgifter om dag och tid då mitt flyg skulle landa på flygplatsen utanför Dublin. Under ca en vecka visste vi alltså inget om varandra, vilket inte var något konstigt då för tiden.

Han skulle åka några dagar tidigare till Dublin, så jag antog att han skulle komma och möta mig på flygplatsen. Men han var inte där! I dag skulle jag ju bara ha tagit fram mobilen och ringt, men då fick man tänka till.

När jag konstaterat att det inte fanns fler ankomsthallar, upptäckte jag att det fanns flera röda telefoner utplacerade och man kunde höra meddelanden där man uppmanade personer att plocka upp närmaste röda telefon. Aha… jag gick till informationen och bad dem efterlysa min man: ”Mr Granqvist, Mr Granqvist, please pick up the nearest red telephone”, ekade i hallen… men ingen svarade.

Vad gör jag då? Jag tänkte att jag får väl ta bussen in till centrum och gå till en polisstation…

Men så såg jag en disk för rumsuthyrning och ett hopp tändes hos mig. Vi brukade resa så att vi hyrde rum på närmaste rumsuthyrning och kanske hade han gjort det här. Så lilla jag gick dit och sa med min ynkligaste röst ”I’ve lost my husband” och förklarade mitt ärende. Lite lustigt var det ju mitt i eländet.

Det här var också före datorernas tid, så personalen hämtade en stoor loggbok med bokningar och så började vi leta efter Mr Granqvist. Jag visste ju inte exakt vilken dag han hade kommit, så det tog sin tid, men till slut hittade vi honom. Vi ringde hotellet han hade bokats in på och där bekräftade de att han hade bott där… men att han hade checkat ut på morgonen. Luften pyste ur mig. Nej, nej, sa de sen… han har bytt från enkelrum till dubbelrum för han väntar sin fru hit i dag.

När jag stod och väntade på flygbussen, glad i hågen med lappen med namn och adress till hotellet  hårt i handen, hörde jag högtalaren ropa: ”Mrs Granqvist, Mrs Granqvist, please pick up the nearest red telephone”.  Jag störtade in i vänthallen, ryckte till mig närmaste telefonlur och hörde: ”Var f—n är du?” på klingande finlandssvenska.

Så det kan bli. Han stod inne i stan och väntade på flygbussen, medan det för mig hade varit självklart att han skulle komma ut till flygplatsen. Vi tänkte lite olika där.

Vi hade en underbar semester på Irland. Hyrde bil och kuskade runt en vecka och bodde på olika lantgårdar. När vi sen kom tillbaka till storstaden Dublin igen, hade den första månlandningen ägt rum.

Ha en trevlig lördagskväll <3 

Var som folk och skit på dig.

Av , , 9 kommentarer 12

’Ta en sup och var som folk’... fast nu gäller det kakor. Ni har väl sett reklamen där Anders tvingas ta en kaka? Gänget sitter runt fikabordet och en kakburk går runt. Anders säger ’nej tack’ och det irriterar de andra. Efter lite trugande startar en tjej en talkör… Anders, Anders… de andra faller in och till slut tar Anders en kaka. ”Ta en kaka och var som folk”, säger någon.

Jag vet inte ens vad denna reklam handlar om, för jag blir alltid lika illa berörd och slutar lyssna. Detta är ju ren vuxenmobbning. Anders har säkert goda skäl att tacka nej till en kaka. Han har kanske diabetes. Eller är nötallergiker. Eller kanske helt enkelt inte tycker om kakor. Han har all rätt att tacka nej utan att bli ifrågasatt.

Är det så att reklamen reflekterar vårt samhälle, den tid vi lever i? Är kravet att vara likformig, att inte avvika från mängden? Att den som avviker gör de andra oroliga och tvingas in i likformigheten?

Äh, det är ju bara på skoj, säger någon då till mig. JAG TYCKER INTE DET ÄR ROLIGT. Det är mobbning och den som inte ser det har verkligen blivit avtrubbad. Om jag var i Anders’ situation, skulle jag stiga upp och gå ut.

En annan reklam jag inte fattar är den där en kvinnoröst berättar att hon vunnit något på ett spel. ’Jag blev så glad så jag sket på mig’, säger hon. Men hallå, är det roligt? Vem hittar på en sådan reklam? Vem/vilka godkänner den?

Att skita på sig är tydligen den nya humorn. Jag råkade se två repriser efter varandra på de senaste svenska humorprogrammen en dag när jag låg sjuk. I båda programmen var det någon som sket på sig. Humor på hög nivå. Not. JAG TYCKER INTE DET ÄR ROLIGT. Finns det verkligen inget annat att roa oss TV-tittare med?

Den ena reklamfilmen liknar den andra. I en deklameras Sveriges nationalsång, medan nästa citerar en dikt av Karin Boye. Vad blir det härnäst? Shakespeare på originalspråket?

Jag har ett förslag till nästa slogan. ”Var som folk och skit på dig, vettja! Vi har baara varandra, vi har baaAra varandra…

 

Ha en mysig fredagskväll <3

 

Bara tokigheter.

Av , , 6 kommentarer 12

satokigt

Men så tokigt det kan bli.

På TV 3 går en trailer för Paradise Hotel och några killar har tydligen uppfört sig väldigt illa. Tjejerna är upprörda och en säger: ’Det där är inte OK… ni har redan sparkat på en som ligger.’ Jag antar att hon menar ’... ni har sparkat på en som redan ligger.

Vi förstår ju vad hon menar eftersom vi är förtrogna med det uttrycket, men ibland kan det ju bli riktigt tokigt. Ni som är lite äldre kommer ihåg att någon sa ’Här ligger en gravad hund’. Ja, Refaat är inte svensk, så det blev ju bara pikant och vi förstod vad han menade.

Jag hittade en lapp härom dagen där jag skrivit upp några meningar där någon/några lekt med våra vanligaste uttryck. Känner ni igen dem?

–        Som man raggar får man ligga.

–        Den man ligger med får bädda.

–        Gammal kärlek kostar alltid.

–        Liten stuga kallas ofta stort dass.

–        Den som tar han har.

–        Det man inte vet har man ingen aning om.

–        Övning ger träning.

–        Man måste kyssa många grodor innan man hittar sitt svin.

–        Har man slagit yxan i båten får man ro som fan.

Under Köp och sälj i Vk fanns en annons där någon ville sälja två ’Kassa apparater’ med medföljande ’kassa rullar’. Med lite god vilja förstår vi ju vad det är för apparater… hoppas att det verkligen inte är ’kassa kassaapparater’.

I dag har jag lärt mig ett nytt ord: Molucker. Vad tror ni jag har sysslat med?

I morse trodde jag att jag hade feber, men mätte bara 36,5 och när jag konstaterat det, kände jag mig genast bättre.

I kväll började vattengympan. Som jag njöt. Nu ser jag fram emot en låång vårtermin.

Ha en skön torsdagskväll <3

 

Ludd, ludd, ludd …

Av , , 8 kommentarer 10

”Den som inte tar bort luddet ska dö!”
Så heter en bok av David Batra, där han presenterar arga meddelande som han hittat på lappar lite här och var. I tvättstugor, anslagstavlor, i trappuppgångar och andra ställen där vi blir irriterade på våra medmänniskor.

Luddet i tvättstugan är ett kärt ämne. Andras ludd då, inte mitt eget. Det får någon annan irriteras över. Jag är väldigt överseende med det mesta, men vad säger ni om detta ludd i torktumlaren?

ludd

Jag blev så paff att jag blev tvungen att gå hem efter kameran och ta en bild. Ett tjockt lager rött ludd med hundhår i. Och en stark lukt av sköljmedel/ kväljmedel. Jag hoppas att söta S fortfarande gillar sin nytvättade starkt doftande filt.

Med enkelt detektivarbete kan jag räkna ut vem/vilka det var som ägde luddet. Bokningstavlan bekräftar att ett par personer måste ha tvättat före mig med samma ludd i filtret. Och det trots att torktumlarens display klart och tydligt säger ”rengör filtret” var gång den torkat färdigt.

Nu är filtret rengjort och min tvätt ligger i torktumlaren. Tyvärr dröjer sig den starka doften av kväljmedlet kvar.

Här kommer några fler citat ur David Batras bok: 

”Ta inte med hunden i tvättstugan!
Vill inte ha hår i trosan.” 

”Den som spikar på Julafton har allvarliga problem.” 

”Tag av Dig de klapprande skorna på natten kärring!
11/12 -12 – 06” 

”Jag vet inte vad det är för helvetesmaskin ni har där inne, men ni får låta bli att använda den på nätterna. De där hemska illvrålen väcker ju hela huset.” 

”Ni som röker på balkongen sluta kasta fimpar i rabatten, jag plockar upp dem/ eva” 

”Ställ inte cykeln här! Ställ den i stället istället!” 

”Hejsan! Om du undrar varför din bil inte startar i dag så har du haft lyset på hela natten. Rätt åt dig! De lös in i vårt sovrum. Tack för en sömnlös natt!” 

”Ser du denna text så står du på nymålat golv!” 

”KILLAR! Ta ett steg framåt, den är inte så lång som ni tror…
Toatomten…” 

Nu är nog min tvätt torr. Jadå, jag ska komma ihåg att städa bort mitt ludd.

Ha en trevlig måndagskväll <3

Goddag – yxskaft.

Av , , 2 kommentarer 4

I dag hamnade jag i en riktig ‘Goddag – yxskaft’ situation.
Det ringde försynt på dörren och utanför stod en man förvillande lik min granne. ’Det måste vara X:s bror, tänkte jag’ som har gått fel.’ Han presenterade sig artigt, hade sin mobiltelefon i högsta hugg och förklarade att han hade stämt möte med X, men att X inte kunde komma och nu ville prata med mig i telefonen. Jag funderade fortfarande över likheten och sa ’Men jag ska nog inte vara med på något möte’. Sen skulle jag i alla fall prata i mobilen med X. Det var en sådan där hopfällbar telefon och i mitt förvirrade tillstånd frågade jag ’Hur pratar man i den här då?
Ok, det visade sig att den här mannen bara skulle lämna en grej till X och nu undrade X om jag kunde ta hand om den tills han kom hem. Javisst. Jag tog emot kassen och mannen tog i hand och presenterade sig en gång till innan han, säkert något undrande, gick iväg.

Tänk att två personer kan vara så förvillande lika varandra och till och med uppträda på samma sätt. Inte konstigt att en liten tant kan bli förvirrad då. Efteråt kom jag på att X inte ens har någon bror… var fick jag det ifrån?

Vattengympa i kväll. Lite nya rörelser i dag, bl.a. kände jag igen ’krigaren’ från yogan.

Dagens höstbild kommer från sjukhusparken. På marken låg en tjock matta av löv.

somenmatta

God natt mina vänner <3