Jaha, då sitter jag här hemma i min soffa och undrar... vad hände?... har jag verkligen varit borta? Alltid samma känsla när jag varit på resa.

Det blev en lång dag i går. Som tur var for vi i god tid från lägenheten, för vi hamnade på fel terminal och fick ta en matarbuss till en annan. Sen var det långa sträckor att gå och en lång kö att stå och hänga i.
Flygresan till Stockholm gick bara bra. Vi flög med Norwegian och de har nya tysta plan med bekväma säten.

När man lyfter från Barcelona far man ut över havet och jag hann ta en sista oskarp bild på havet som möter himlen. Sen lyfter man längs kustlinjen och kan vinka hejdå till den fina staden. Om man sitter på rätt sida av planet förstås.

I Stockholm hade vi några timmar innan vi kunde fortsätta till Umeå och vi skulle dessutom byta flygplats. Vi hann träffa Johanna (Ronja var hos sin pappa) och gick och åt på en kinarestaurang. Jag hade köpt några små presenter som jag fick överlämna. Det var verkligen underbart att få träffa min fina dotter och prata en stund innan hon skjutsade oss ut till Bromma. I dag längtar mammahjärtat extra mycket.

Det har varit tio fantastiska dagar i Barcelona. Det är verkligen en stad jag kan rekommendera, i synnerhet om man är intresserad av konst och kultur. Jag trodde inte att vi skulle hinna med så mycket som vi gjorde, men man blir inspirerad och vill bara se mer. Jag kan nog tänka mig att åka tillbaka dit igen.
Men det är ju alltid skönt att komma hem. Innan jag for var jag lite nere och less på vintern och livet och så hade jag den där tanden som bråkade, men i går kväll när jag öppnade dörren till min lilla lägenhet, kände jag igen att den var så mysig och att jag har det så bra. Nu ser jag fram emot våren och sommaren. Att fixa balkongen och få ta fram cykeln.

Det är långfredag i dag. Jag har varit och handlat på Ålidhems centrum och nu snurrar kläderna i tvättmaskinerna. I år blir det inget påskpyntande för min del, men jag köpte en fin bukett gula tulpaner åt mig.

Ha en lugn långfredagskväll <3

Det blev en trevlig eftermiddag på muséet för modern konst. Själva byggnaden är en modern konstskapelse i sig. Vita ytor och mycket ljus. Inga trappor, utan långa sluttande ramper mellan våningarna.

Mellan våningarna hängde ett konstverk.

Det visade sig att barn och seniorer får gå in gratis. Killen i kassan sa att han måste fråga hur gammal jag är, för man måste vara 65 år för att räknas som senior. Han sa att han tyckte jag såg yngre ut. Jag tog det som en komplimang.

Jag orkade bara se en utställning ordentligt, men den var så himla intressant. Det var en spansk konstnär som heter Eulàlia Grau. Jag har aldrig hört talas om henne trots att hon är född 1946. Hon gör collage av egna och andras fotografier… tidningsurklipp och andra manipulerade bilder. Jag tog några foton och ska lägga ut dem senare. I hennes budskap finns en stark samhällskritik, mot kapitalismen, korruption m.m. Riktigt intressant var det.

Sen vandrade jag genom ett par salar med ultramodern experimentell konst och sen var jag nöjd. Resten tar jag nästa gång.
I affären hittade jag några presenter och så köpte jag en fin ask med målarpennor, såna som man kan använda tillsammans med vatten och få en akvarelleffekt. Jag blev inspirerad av collagetekniken. Senare i kväll hittade jag en konstaffär som sålde ut fint akvarellpapper. Jag köpte två block för halva priset. Det har blivit en hel del konstnärsmaterial för min del att packa med hem.

I kväll åt vi middag på ett ställe med en sorts konst på toaletten. Den som kallas för tromp l’oeil … lura ögat.

Här är en toalett, eller hur? Nej, det är en målning på väggen.

Golvet var tredimensionellt på ett obehagligt sätt. Jag blev nästan illamående när jag skulle gå över det.

Nu ska jag plocka ihop mina saker. I morgon bitti far vi hemåt. Vi kommer att vara några timmar i Stockholm, så jag får träffa mina älsklingar. Jag längtar.
Om jag ska vara riktigt ärlig, har jag lite hemlängtan också.

Ha en trevlig onsdagskväll <3

Det finns förstås mycket annat intressant i Barcelona än Gaudis storverk, gamla kyrkor och byggnader.

Det finns t.ex. en himla massa motorcyklar. De står ibland i dubbla rader utmed gatorna.

I gamla stan kan man köpa ‘Happy pills’.

En hel butik med färgglada placebopiller.

I gamla stan står söta skyltdockor med plutande munnar utanför de små butikerna.

I morse försökte vi ta det lugnt och kom väl ut en halvtimme senare än vanligt. Sen när man kommer ut är det ju tvärt omöjligt att inte börja gå och lika omöjligt att sluta gå. Vi skulle utforska lite nya gator omkring vår lägenhet, gick och gick och hamnade till slut nere i gamla stan. På vägen satt vi en timme på en mysig restaurang och åt. I dag åt jag kyckling på katalanskt vis. Det var en kycklinggryta med torkad frukt, plommon, aprikoser, russin, och pinjenötter. Ingen speciell krydda. Helt ok, men jag hade gärna ätit potatis till. Sen åt jag husets chokladglass i efterrätt.

Vi snurrade runt i gamla stan. Jag var ute efter en väska jag sett i en affär, men när vi efter mycket letande hittade den, var den inte lika attraktiv längre. Typiskt mig! Jag hittade en annan väska som såg ut och kändes son nappaläder och luktade gott till och med. Expediten sa stolt att det var polyester och jag förstod att man inte accepterade att man dödar djur. Det kändes i och för sig sympatiskt. Jag kunde inte bestämma mig för väskan, men just nu känns det som jag går tillbaka dit i morgon och köper den. Veliga Marja är vad jag är.
Vi fikade på Starbucks och hann in en stund i en liten kyrka och lyssnade på vacker sång.

I morgon är vår sista dag här, för på torsdag morgon bär det av hem igen.

Jag tänker ta en tur till Museu d’Art Contemporani de Barcelona (MACBA), Muséet för modern konst, i morgon. Det har ju inte blivit något museibesök än och modern konst är alltid spännande.

Ha en trevlig tisdagskväll<3

I dag har det varit varmt, uppåt +20 grader. För den lokala befolkningen är det fortfarande vinter och de flesta klär sig i täckjackor och yllehalsdukar. Turisterna klär av sig i bara skjortan och går omkring barbenta.

I morse bestämde vi oss för att fara åt var sitt håll. Kompisen ville ner till stranden, medan jag ville tillbaka till La Sagrada Familia, för att se underverket inifrån.

Men tji fick jag. Kön till ingången var lång i dag med och guiden sa att bara de som redan hade biljetter fick komma in. Alla andra fick vänta i två timmar, till kl 15.00, och inte förrän då ställa sig i kö till biljetterna för det andra insläppet. Jag frågade om jag inte kunde förköpa biljetter till i morgon, men det gick inte. Hon rekommenderade mig att komma och köa innan kl 09.00, då de öppnar, för biljetterna brukar vara slut redan vid 10.30.

Nu känner jag inte för att lägga min tid på att köa, så jag lämnar insidan av La Sagrada Familia till en annan gång och då bokar jag biljetter i förväg på nätet.

Jag gick runt hela byggnaden och tog några bilder. Visst är det en märklig skapelse, en byggnad som aldrig blir färdig. Denna stora vision av Gaudi som han inte själv hann färdigställa, beräknas vara färdig år 2026. Stora byggnadskranar konkurrerar med kyrkans spiror i skyn och man hör ett visst bankande inifrån valven. Elaka rykten säger att det inte alls pågår något arbete, eftersom man aldrig ser några arbetare, och att bankandet är inspelat på band.

Jag tog i stället en promenad längs den fina avenyn Avinguda de Gaudi som leder upp till en annan gammal byggnad, sjukhuset Hospital de la Santa Crea i Sant Pau. Byggnaden används än i dag som sjukhus.

Sen sammanstrålade jag med min kompis och vi gick och åt och strosade sedan runt i gamla stan. Jag hittade några fina presenter.

I dag har jag haft riktigt ont i knäna och fötterna, så det blir kanske en nödvändig ‘vilodag’ i morgon. Med andra ord lite shopping häromkring och häng på mysiga kaféer.

Avslutar med en bild på en maffig såpbubbla.

Ha en trevlig måndagskväll <3

Det blev en konstig dag i dag. Vi tog det väldigt lugnt på morgonen… vi börjar kanske bli lite slitna av fem dagars traskande. Så småningom började vi gå mot La Sagrada Familia och det var ju inte svårt att hitta.

I dag är det Palmsöndag och hela veckan har man sålt gula dekorationer gjorda av palmmärg. Med dem i händerna eller med olivkvistar går man till mässan i dag. När vi kom fram till katedralen var den stängd för turister fram till kl 15.00 på grund av dagens mässa. Vi fick vänta en timme utanför, gick runt och fotograferade och satt i parken och blev underhållna av både en kille som blåste jättelika såpbubblor och ett gäng äldre herrar från Wales (tror jag att de var) som med blomsterkransar i håret spelade och dansade folkdanser.
När klockan började bli tre, drog vi oss mot katedralen och konstaterade att kön med turister som ville gå in ringlade sig runt hela kvarteret. Vi hade ingen lust att köa i timtal, så vi bestämde oss för att komma tillbaka en annan dag. Lite snopet kändes det, men så kan det ju bli ibland.

Vi hoppade på tunnelbanan och hamnade på Ramblan. Många affärer var stängda i dag, så vi for och åt, strosade runt lite grann och for sedan ‘hem’ till det lilla kafét bakom hörnet och fikade.

I kväll har det regnat och åskan hördes en kort stund.

I kväll tänkte jag lägga in några bilder från i går av den pampiga fontänen La Cascada.

Ha en skön söndagskväll <3

Båda vädersajterna vi följer lovade mulet och regn i helgen och nästa vecka, så vi bestämde oss för att göra den planerade utflykten till Barcelonas största park, Parc de la Ciutadella, i dag. I parken ligger också stadens Zoo, men dit var vi inte intresserade att gå.

Vi strosade runt i den fina parken, som har många gröna ytor, träd av olika slag, ett zoologiskt museum, ett geologiskt museum, ett växthus (som tyvärr inte var öppet), en konstgjord sjö där man kunde hyra roddbåtar och ta en roddtur, samt en överraskande fantastisk barockfontän, La Cascada.

Det var en njutning att strosa omkring och emellanåt sitta en stund på en bänk och vila fötterna. Eftersom det var lördag var många familjer ute och folk hade picnic på gräsytorna. Sen styrde vi kosan mot gamla stan… gick och gick och kom till slut fram till Picasso-muséet. Min kompis har varit där tidigare, så det var meningen att jag skulle gå in själv, men vid det laget var jag så hungrig (kinkig) och trött i benen, att jag skippade det. Få se om jag kommer till det muséet under den här resan. Det här var andra försöket, men 'tredje gången gillt', säger man ju.

Vi hittade ett mysigt matställe och jag åt en moussaka med aubergine och lammkött. Sen blev jag på bättre humör och hittade en konstaffär, där jag köpte flera ark jättefina rispappersservetter för decoupage, som Johanna ska få, och en låda fina oljepastellkritor till mig själv.

I morgon är det söndag och då passar det väl bra att gå till en kyrka. Vi har ju ännu inte sett Barcelonas största sevärdhet, La Sagrada Familia, som faktiskt ligger på gångavstånd från vår lägenhet.

Här kommer några bilder från i dag. Jag sparar bilderna på fontänen till ett eget inlägg.

Växthuset var inte av glas, utan träribbor.

Vi kunde ju inte gå in, men jag stack in kameraobjektivet mellan ribborna och tog några bilder.

Bilder från den konstgjorda sjön.

Ha en trevlig lördagskväll <3

I dag skulle vi ta det lugnt och bara strosa omkring i gamla stan. Vi försökte rikta näsan mot Picasso-muséet, men höll antagligen kartan fel och hamnade någonstans i motsatt riktning. Nåja, det gjorde ingenting, för det var mysigt att gå runt i de små gränderna och sticka sig in i alla små butiker.

Jag tycker om gamla kyrkor och andra gamla byggnader, men har inget intresse av att hålla reda på vad de heter m.m., utan gillar att fotografera dem för att de är fina. Men jag är inte så nöjd med dagens bilder. Jag har finare bilder från gränderna i gamla stan i Stockholm.

Vi hittade ett mysigt ställe att äta på, som heter Tapas Gaudi.

Det här besöket i Barcelona har präglats av Gaudi och hans konst, samt mosaik. Inne i restaurangen fanns en mosaik av Gaudi himself,

samt bårder med böljande mosaik längs väggarna. I de runda speglarna återspeglas bl.a. baren mittemot.

Jag tycker mycket om Gaudis arkitektur och konst. I går köpte jag en fin bok med bilder och text (på engelska) som beskriver hela hans konstnärskarriär.

I dag blev det inte så mycket handlat för min del, ett par ark fina bokmärken och annat pysselaktigt material.

Jag åt en jättegod ugnsstekt fisk och senare drack vi kaffe på Starbucks på Ramblan.

Återigen en fin dag i Barcelona.

Ha en skön fredagskväll <3

I dag tog vi en taxi till Parc Güell, som ligger en liten bit bort. Solen sken och taxichauffören spelade vacker klassisk musik för oss.
Güell som var Gaudis mecenat ville bygga en trädgårdsstad uppe på en kulle och gav Gaudi i uppgift att designa den. Det blev inte så många hus, men en vacker park med många fina mosaikkonstverk.

Vi traskade uppför serpentinstigar, trappor och mera trappor genom en lummig växtlighet. På små öppna platser stod musikgrupper och spelade och alla spelade jazz eller evergreens. Det blev en speciell stämning.

Dagen blev en helt underbar upplevelse. Det blev riktigt varmt där uppe på kullen och utsikten över Barcelona var fantastisk.

Sen tog vi en taxi till Placa de Catalunyia, gick och åt, strosade lite i varuhuset där, satt på ett mysigt café, köpte frukt på marknaden och tog tunnelbanan hem. Jag skulle fota lite på marknaden, men då var plötsligt batteriet i kameran slut.
Gissa om jag är trött i fötterna nu? Alla trappor vi gått upp och nerför i dag känns också i höfterna. I morgon ska vi nog ta det lugnt. Få se hur det kommer att gå.

Här kommer bilder från dagens utflykt.

En stor ödla i mosaik vaktar ingången till parken.

Sen kommer en fantastisk pelarsal med vit mosaik nertill på pelarna. Eftersom det är Gaudis verk är ingenting rakt. Vissa pelare står snett och taket går i vågor.

En pelargång. Sned förstås.

En bit upp finns det stora torget. En rund plats som kantas av en fantastisk mosaikbänk som slingrar sig som en orm. Det var inte så lätt att ta bilder, eftersom det satt folk överallt.

God natt mina vänner<3

Det var en bra idé att fara till Barcelona och fira min födelsedag. Jag hade ju önskat att få vara vid havet och se horisonten i dag, men dagen började mulen och kall. Gratulationer via sms, mail och bloggen livade upp en hel del och min finaste kompis sjöng, hurrade och gav mig en present.

Sen kom solen fram och då var det bara att tuta och köra. Vi åkte med tunnelbanan för första gången i Barcelona. Lyckades köpa ett tioresorskort i automaten, som sedan fastnade när vi skulle köra det genom kortläsaren. Det stod ett par män och hängde vid sidan om och vi ropade ‘Ayuda, ayuda’ och då kom en springande och hjälpte oss.

Vi hittade inte den restaurangen vi hade blivit rekommenderade, men åt en trerätters på en annan. Jag åt gratinerad aubergine, grillad fisk med blandad grönsallad och husets supergoda vaniljglass.
Sen gick vi längs hela strandpromenaden. Flera kilometer blev det med solen och vinden i ansiktet. Vi kommer nog att fara dit en gång till innan vi åker hem.

Vi tog oss till den berömda gatan La Rambla och gick faktiskt upp längs med hela. Den är 2 kilometer lång och är egentligen en gågata med trafikerade filer på båda sidorna. Dit kommer vi också att återvända flera gånger. Vi fikade på ett litet kafé och dagen till ära unnade jag mig en maffig chokladtårtbit. Sen var vi på marknaden och handlade frukt innan vi tog tunnelbanan hem igen.

Jag har fått stretcha mina vadmuskler, men knäna håller ännu bra (peppar, peppar).

Här kommer en bildbomb från dagens promenad.

Hela Ramblan går i vågor.

Levande statyer. Den här mannen vaknade till liv när jag gav honom en slant.

Marknaden

Blommor och påskris.

God natt mina vänner <3

I dag ville jag utmana mig själv och gå upp på taket till Gaudis berömda byggnad La Petrera.

Här är beviset på att jag gjorde det. Ni ser att jag är rädd och håller i mig i bågen.

Uppe på taket kan man gå i böljande gångar och trappor och beundra Gaudis fantastiska kreativitet. Några av konstverken kamouflerar skorstenar, en vattentank och ingången till trapphuset.

Här en titt ner på en av husets innergårdar.

Solen sken och det var förstås en fantastisk utsikt över hela Barcelona.
Jag är höjdrädd och paniskt rädd för att tippa över kanter om jag går för nära, så jag gick och höll i mig i räckena och var väldigt osäker i trapporna. Men jag skulle ju gå runt och fotade en hel del.

När jag kom ner kände jag att jag var alldeles skakig i benen och behövde snabbt få upp blodsockret. Det blev en pasta bolognese. Efter den kolhydratboosten blev det spontan shopping. Kompisen shoppade loss och jag hittade en indisk skjorta och en långärmad tröja att sova i, för det är kallt om nätterna. Sen promenerade vi hem och gick en liten ofrivillig omväg.

I morgon ska vi se om vi klarar av att ta tunnelbanan ner till stranden. Vi har fått tips om en bra fiskrestaurang och sedan blir det kanske en tur till Ramblan.

God natt mina vänner <3

Jag tror att jag har varit ett träd i något av mina föregående liv. Jag är väldigt fascinerad av att fotografera träd och känner mig dragen till vissa exemplar. Jag har bl.a. en hel mapp med bara ‘björkögon‘ i mitt arkiv och på mina promenader brukar jag hälsa på vissa träd jag går förbi. De blir som gamla vänner, byter skepnad med årstiderna och åldras precis som vi människor.

Här i Barcelona finns det gott om en Platan som har camouflageliknande bark. Just nu är träden kala, vilket gör att de vackra stammarna blir framträdande. I går träffade vi på en arg Platan som stod med armarna i vädret och hade en sur mun.

Jag har precis ätit frukost och väntar på att min kompis ska vakna. Våra IKEA-inredda ‘turistlägenheter’ ligger insprängda bland vanliga lägenheter i ett gammalt hyreshus och via balkongdörren hör jag hur en äldre dam klagar högt i grannlägenheten (på katalanska). Det verkar som hon inte mår bra och har ont, men jag hör också en lugnande mansröst, så hon är inte ensam.

Ha en bra tisdag<3

Nu har vi installerat oss i vår lägenhet i Barcelona. Det har varit ett hektiskt dygn, med knappast någon sömn i natt, flygresan och alla nya intryck. Allt har gått bra och vi planerar en dag i taget.

Jag hade lite svårt att få i gång internet. Jag hade fått nätverkskod och lösenord, men vet inte vad jag gjorde för fel. Men då kom hjälpen som 'från ovan'. Killen som städar lägenheterna knackade på dörren, för vi hade glömt nyckeln i på utsidan. Vi hade varit och handlat mat och hade händerna fulla med kassar, toapapper och vattenflaskor och hade bråttom in. Men det var tydligen meningen att det skulle hända och att han skulle komma, för han fixade mitt internet på nolltid.

I dag har vi rekognoserat omgivningarna, hittat en bra matbutik, ett mysigt café bakom hörnet och ätit friterad bläckfisk på en liten sylta. Vi bor verkligen bra, för på kvällspromenaden kan vi beundra Gaudis berömda byggnader. Tog några bilder i kvällsljuset.

Jag beundrade även de fina gatstenarna, även de designade av Gaudi. Hmm, folk tittade intresserat när jag gick omkring och fotade marken.

På eftermiddagen var det +16 grader ute och solgass på vår balkong på sjätte våningen. På kvällen blev det lite kyligare. Men ingen snö, konstaterade vi.

God natt mina vänner <3

I måndags var jag på gränsen… eller jag var till På gränsen. Så heter nämligen den nya fina shopping-gallerian i Torneå.

Den står på gränsen mellan Sverige och Finland, där egentligen IKEA skulle ha stått med en ingång från vartdera landet. Nu byggdes IKEA en liten bit längre in på den svenska sidan.

Rajalla… På gränsen… ett något ovanligt namn på en galleria. Jag hörde en äldre man säga i telefonen: “Juu, minäpä istun täällä Rajalla”, ‘Jo, jag sitter här På gränsen’. Då gäller det för den han pratar med att veta var han vill bli upphämtad.

I dag har jag cyklat från Mariedal till Ålidhöjd i värmen. Och hem igen. Äntligen en cykelrutt utan backar. Jag behövde inte stiga av cykeln en endaste gång, inte ens när jag skulle över trafikerade vägar och gator.

På hemvägen stannade jag till vid ankdammen vid Mariehemsängarna. Antingen ruggar ankorna och änderna, eller så hade det varit slagsmål, för det låg fjädrar utspridda över hela gräsmattan. Jag kunde inte låta bli att plocka med mig några, ni vet ju varför jag samlar på allt möjligt.

De små är vackert mörkblå på ena sidan. Lystern syns inte på bilden.

De vita kan inte bli vitare.

Nu blev jag förstås lite nojig med tanke på fågelinfluensor och ehec-bakterier. Ska jag rengöra fjädrarna på något sätt? Sprita med lite handsprit?

Ha en varm torsdagskväll <3

En av mina bröder bor inte långt från Fåglum, så en dag for vi och hälsade på honom, hans fru och yngsta sonen.

Hos dem prunkade blomlådor uppåt väggarna

 
och Afrikas blå lilja stod stolt i rabatten.

 
Vi skulle äta lunch ute och när brorsan öppnade det stora parasollet över bordet, föll en yr fladdermus ut. Han fångade den och höll den i nackskinnet.

Jag har aldrig sett en fladdermus på nära håll förut. Den tyckte nog inte om att han höll fast den eller så blev den irriterad av ljuset, för den var inte glad. Till slut lugnade den ner sig och vi kunde släppa iväg den.

Efter lunchen tog vi en promenad till den fina sjön.

(Molnen speglas i vattnet.)

Ringarna på vattnet orsakades av fina Nikita, som vanligtvis, med ålderns rätt, är ganska lugn, men som blev alldeles tokig när hon fick simma ut efter pinnar.

Duktig Nikita!

På hemvägen gick vi förbi ett par bilvrak, som verkar ha stått länge i skogen. Har någon bara kört dit dem och lämnat dem där?

Vad pågår här då? Jo, jag fotograferar...

... Johanna i pinuppepose. Javisst, guldtights, Adidaströja och en rostig bil. Det blev ju bra.
 

Sen hittade jag äntligen Klockljung!

Uppe på åsen i skogen vid Östergården växte det tuvor med Klockljung. Jag tyckte de var så vackra. Den växer inte i Finland, så sommaren 1957 när jag var och hälsade på, plockade jag den, pressade till mitt herbarium och imponerade storligen på min biologilärare.

Nu plockade jag några och pressade och tänkte ha dem när jag scrappar. Läste precis på nätet att den är fridlyst. Förlåt, jag visste inte.

På kvällen grillade vi och hade trevligt. Senast jag träffade min bror var 2004 när vi tömde mammas hus i Finland. Men han följer min blogg och vi mailar varandra, så jag tycker vi har bra kontakt.

Tack brorsan för en fin dag!

Ha en skön söndagskväll <3

Nu har jag resfeber. Även om jag rest mycket i mitt liv, är det alltid lika ångestfyllt att ta fram resväskan och börja packa. Jag är duktig på att packa ner rätt saker, duktig på att vika kläderna fint, duktig på att fylla ut varje litet utrymme i väskan. Det handlar inte om packandet, utan om avfärden. Johanna känner till detta så väl, att i morgon kväll kommer hon som vanligt att ringa och fråga: “Står du där igen och stirrar på din tomma resväska? ”

På torsdag bär det av till Stockholm och på fredag tar Johanna och jag tåget till Herrjunga med destination FÅGLUM. Jag har på känn att detta kommer att bli ett äventyr och en fin avslutning på min ‘långa resa’. I dag har jag till och med köpt ett extra minneskort till kameran, för jag ska ta många bilder.

Här kommer att par blombilder från Finland.

Det fanns en spännande buske vid husknuten. En slags hortensia. Vi tittade i en katalog och tyckte att det skulle kunna vara en Månskenshortensia (fi. Kuutamohortensia).

Jag kallade den för ’den blyga blomman’ för blommorna var hela tiden vända neråt, till och med då solen sken.

I en väggampel hängde en jättefin petunia, med blommor som stora rosor.

Ha en fin tisdagskväll <3

Den trevliga väntsalen på busstationen i Vasa är alltså ett minne blott. Hela busstationen är flyttad till ett nybyggt resecentrum bredvid järnvägsstationen.

I stället för att köra över bron som går över järnvägsspåret, körde taxichauffören ner vid sidan om och stannade mitt under bron. Det stod en buss framför oss, så jag tänkte att vi väntade på att den skulle köra.

“Är det en ny väg till busstationen?”, frågade jag.

“Det här är busstationen”, sa chauffören och pekade på en vägg  under bron.

“Är det här busstationen”, sa jag något chockad. “Så du menar att jag ska stiga av här?”

“Ja, men först vill jag ha betalt”, sa han irriterat. Den mannen hade då ingen humor.

Jag betalade, steg ur bilen och blev anvisad av den sure chauffören att gå in genom en dörr runt hörnet.

Det var förstås fel dörr. Jag hamnade i ett stort hav med hyllor fulla med godsförsändelser och människor som gick hit och dit med paket eller papper i händerna. Ingen tycktes se mig och plötsligt kändes allt som en absurd film.

Så småningom såg jag en liten disk i andra ändan av havet och tog mig dit. DÄR satt de bekanta kvinnorna som aldrig åldras. De hade en minimal arbetsplats bakom var sin dator och det forna skyddsombudet i mig protesterade vilt. Det här skulle jag aldrig ha godkänt.

Jag köpte min biljett av den ena kvinnan, den korrekta med permanenthåret. Sen såg jag mig omkring.

Inklämda i ett hörn fanns fyra små runda bord och ett antal fina nya stolar i formpressat trä, en ståskrivplats för Western Unions tjänster och en spelautomat. På väggen en elektronisk skärm, som ständigt flimrade fram tider för avgångar och bussrutter. Den riktiga ingången fanns på den sidan och folk kom och gick och det var extremt TRÅNGT.

Där kunde jag ju inte sitta. Det fanns inga boxar för bagage, men det var nära till järnvägsstationen, så jag gick dit. Där fanns det förvaringsboxar, nya toaletter, en bistro och framför allt lugn och ro att sitta och reflektera över den stora förändringen jag just fått ta in.

Ärligt talat var jag arg. Jag hade just sett ett nybyggt resecentrum, där människorna, både anställda och resenärer, trängts in i ett hörn av ett stort och luftigt hav för gods. Jag hade precis kommit med en färja där långtradarchaufförerna är kungar, medan vanliga passagerare får betala hutlöst mycket och vara tacksamma för att få fara med.

Det blev än en gång tydligt att människor och människors behov får allt mindre värde, som i arbetslivet, där de som tar hand om gamla och sjuka får mycket sämre lön än de som skapar dataprogram eller utformar idiotisk reklam.

Hädanefter blir alltså järnvägsstationen mitt väntrum. Jag kan låsa in min väska och gå ut på stan. Det är nära till centrum och det finns en taxistation precis utanför när jag ska ner till hamnen på hemresan.
Jag får se det som en förbättring för mig personligen, fast jag saknar det gamla mysiga väntrummet och det LIV som fanns där.

Ha en bra tisdagskväll <3

Åter hemma efter min korta visit i Finland. Hann faktiskt längta hem, för värmen blev olidlig. Vi hade 27-30 plusgrader hela tiden och extremt hög luftfuktighet, så på lördag däckade jag, illamående av värmen och för mycket kaffedrickande. Vi gjorde bara en kort utflykt till kyrkogården och Leenas och föräldrarnas gravar, men sen låg jag hela eftermiddagen på rygg och längtade till min svala lägenhet här i Umeå.

Bortsett från det var det trevligt. Jag träffade min bror, vänner och bekanta och snurrade runt på stan, så det är klart att det blev intensivt.

Färjan var försenad över en timme i går kväll. Vi fick vänta på terminalen i Vasa medan alla fordonen lastades på och for sedan rakt in i solnedgången.

I mitt förra inlägg kallade jag färjan 'sunkig'.  Det är ingen passagerarfärja, utan ett lastfartyg som kör långtradare och andra fordon. De få passagerare som åker med är hänvisade till en ofräsch sittsalong och ett kafé, där de bästa borden är reserverade för långtradarchaufförerna. Det finns ett litet däckutrymme där rökarna, jag och en och annan turist kan stå.

Så här ser det ut mot fören, taget genom kaféfönstret tidigt på onsdag morgon.

Här är utsikten akterut från det lilla däcket, taget i går kväll. Vasa ligger bakom oss i ett rosa dis. Långtradarna är på däcket under, men även på det öppna däcket står det bilar under den här turen.

Resan största överraskning var att väntsalen på busstationen i Vasa var BORTA. Nu finns den bara som en nostalgisk beskrivning på min blogg. Man hade byggt ett nytt resecentrum på en helt ny plats. Det ska jag berätta mer om i morgon.

Ha en skön måndagskväll <3

P.S. Vad betyder det när tangentbordet plötsligt inte fungerar på min bärbara dator? Det hände tidigare i dag, men gick till sig när jag stängde av datorn och öppnade igen. D.S.

I morgon kommer jag att få vänta i 2,5 timmar på busstationen i Vasa. Efter den sunkiga båtresan kommer det ändå att kännas bra. Jag kommer att känna att jag är i Finland och att det är något speciellt. Efter förra sommarens resa skrev jag ett inlägg i min andra blogg om väntsalen på busstationen i Vasa. Nu publicerar jag det på nytt.

                                              ******
Busstationen i Vasa är nog ett av de mysigaste ställena jag har väntat på. Jag brukar få sitta ett par timmar och vänta på min buss, men det har jag egentligen ingenting emot.

Väntsalen är inte stor. En disk där man kan köpa biljetter, fika, godis och tidningar, några småbord för fikagäster, en rad stolar längs väggen, ett finskt pajazzospel (som nu är utbytt mot ett datoriserat spel).
 

Nytt för i år var ett litet bord i ena hörnet med blanketter för Western Unions tjänster.

Det första jag alltid lägger märke till när jag kommer in, är att radion är på med finsk musik. Rätt stämning direkt.
Jag sitter lätt två timmar med en kaffe och en bok. Det blir inte så mycket läst, för det händer hela tiden något. Folk kommer och går.

I år slog det mig att det är samma kvinnor som jobbat bakom disken under alla år jag rest… och det börjar snart bli 30 år.
Kan det vara möjligt?
Den ena har alltid sett likadan ut, permanentfrisyr från 50-talet, stora glasögon och runt osminkat ansikte. Korrekt och vänlig.
Den andra kvinnan är lite mer hejsan - hoppsan, med halvlångt, lite ostyrigt hår. Trevlig och pratsam.
Båda kvinnorna pratar flytande finska, svenska och engelska. De säljer biljetter, informerar om tidtabeller, fyller på skolungdomarnas busskort, hjälper flyktingar/ invandrare skicka pengar med Western Union, häller upp en kopp kaffe åt en skakig A-lagare eller ber honom gå hem om han blir för stökig.
Alla blir lika vänligt bemötta.

Sen kommer busschaufförerna in på en fika. “Mitäs tytöt?”, ropar de. Fritt översatt: “Hur är det med flickorna i dag?” ’Flickorna’ svarar: “Mitäs tässä”. Fritt översatt: “Inget särskilt”. De har en speciell jargong, busschaufförerna och ’flickorna’. Skämtar lite flörtigt med varandra.

Jag stiger upp, betalar 1 euro för att gå på toaletten. Sen går min buss och det kommer att dröja minst ett år igen innan jag kommer tillbaka till denna trevliga väntsal.

                                             ********

Vi hörs igen på måndag. Kram <3

Hej! Nu har jag kommit tillbaka till Umeå från det blå huset i Norrbotten.

Vi har haft en skön vecka med  kvalmig hetta, skön sol och svalkande vindar, lite regn och i går mulet och blåsigt.

Det första jag fick när jag kom var denna jordgubbe.

Jag vred och vände på den, men kunde inte riktigt definiera vad den föreställde. Söt och god var den i alla fall. 

Vi har varit på IKEA i Haparanda och två gånger över på finska sidan, bl.a. på Marimekko. Precis på gränsen, där IKEA först skulle ligga, har man nu byggt en stor galleria som heter Rajalla/ På gränsen, rätt och slätt. Ett stort affärscentrum med både svenska och finska affärer. Där fanns Pentik och jag hittade min present… och där fanns Tiimari, där jag shoppade loss… Hennes & Mauritz, Kapp Ahl, Seppälä… snabbmatställen och en stor finsk mataffär. Atmosfären var definitivt finsk och vi pratade finska i affärerna.

Sen har jag plockat blåbär och bakat blåbärspaj, vi har grillat och ätit nyfångad röding, suttit länge med morgonkaffet på verandan, haft trevliga fikagäster, åkt till campingen och köpt kvällstidning och glass. Det har varit så skönt.

Min kamera är full med kort som jag kommer att terrorisera er med hela veckan. Jag har fått lov att visa allt fint som finns i trädgården där uppe.

Vi ses i morgon <3

Några bilder från Tallinn.

Båtresan började med en dusch, eftersom jag flugit till Stockholm på morgonen och sedan sprungit runt på stan. När jag drog undan duschdraperiet, möttes jag av detta meddelande på den immiga spegeln. Nice!

I hotellets lobby var kuddarna uppuffade på ett speciellt sätt. Vi gled försiktigt ner mellan dem.

Utsikten från mitt badrumsfönster. Bakgata, hus och Olavskyrkan i Gamla stan.

Ganska nära hotellet gick vi förbi denna bakgård. Är det en gammal ladugård, undrade jag? Förfallet och skräpigt var det.

Huset bakom var fint. Taket var fixat och nya stuprör.  Är det en elledning eller telefonledning som hänger fritt framför?

Zoomar in fönstret. Fina spetsgardiner och fina trädekorationer ovanför.

På söndag klättrade vi upp på Domberget i Gamla stan till den rysk-ortodoxa Alexander Nevskikatedralen.

Estland är protestantiskt och de övriga kyrkorna i Tallinn är evangelisk-lutherska. Nevskikatedralen är den enda kyrkan i rysk stil och byggdes i slutet på 1800-talet under "förryskningsperioden".

Inne i kyrkan höll en liten skara gudstjänst stående runt ett altare. Vi gick omkring och insöp stämningen, beundrade prakten, tände var sitt ljus för de döda och köpte sedan några ikoner föreställande Maria.

På lördagen var vädret blåsigt och regnigt. I Stockholm hade björkarna redan slagit ut, men i Tallinn stod de höga träden kala och svarta mot den gråa himlen.

Nu är jag hemma igen efter fyra i.n.t.e.s.i.v.a dagar. Jag förundras alltid över hur mycket man hinner med under en weekend. Men så är jag trött i dag…

Vi åkte alltså båt mellan Stockholm och Tallinn, med allt vad det innebär av god mat och dryck, bastu, bubbelpool och show i nattklubben. I Tallinn bodde vi en natt på Kalev Spa, med gångavstånd till hamnen, Gamla stan och centrum och ett vattenland där tjejerna tillbringade flera timmar.
Rekommenderas å det varmaste.

Syftet med resan var ju att fira Johannas födelsedag och det gjorde vi på en rysk restaurang som heter Tjaikovsky i Gamla stan. Vi var fem personer och fick ett litet avskilt kabinett för oss själva. Dukningen var underbart vacker. Servetterna satt i de höga vinglasen som stolta svanar.

Själva svanhalsen togs om hand av en kypare, samtidigt som en annan öppnade de fint veckade vingarna och placerade servetterna i våra knän.

Vi åt förstås rödbetssoppa som förrätt, till varmrätt åt jag lamm med ratatouille och till efterrätt blev det crème brulée med mintglass. Kyparen hade uppfattat att vi firade Johannas födelsedag, så han hade satt ett litet ljus i hennes efterrätt. Vi drack gott vin och jag glömde ta foton...

En liten stråkorkester spelade levande musik hela kvällen. Mest Tjaikovsky, men sedan blev det även operettmusik av ex. Lehar.

Här är födelsedagsbarnet, lite spänd, innan vi ska gå in i restaurangen.

Och här, mycket mer avslappnad, dagen efter.

Johanna var helnöjd med sin födelsedag. Hon brukar inte vilja fira sina födelsedagar, men eftersom detta var en speciell födelsedag, ville jag fira den och idén med att fara bort visade sig vara riktigt lyckad. Så jag är också helnöjd.
Mission accomplished!

Skriver mer i morgon och lägger in lite fler bilder.

Till sist, den underbara solnedgången över havet i förgår kväll.