Kommer ordet ‘mainstream’ att bli ett av årets nyord i svenska språket? I alla fall används det ofta just nu, främst av unga kulturskribenter.
Bara i gårdagens Aftonblad fanns två rubriker med ordet ‘mainstream’. Fredrik Virtanen recenserade lördagens sommarpratare i P1, Helena Bergström, under rubriken “Vanlig filmstjärna med smak för mainstream” och Markus Larsson skrev om Amy Winehouse under rubriken “Förfallet gjorde Amy mainstream”.

‘Mainstream’ betyder ungefär ‘konventionell’, ‘integrerad’, något som tillhör ‘den stora massan’. När det gäller Amy Winehouse kan jag förstå innebörden… att drogerna tyvärr gjorde att Amy inte nådde så långt hon hade kunnat med sin musik. Hennes begåvning var större än så.
Vad Fredrik Virtanen säger om Helena Bergström tycker jag låter lite konstigt. Säger han inte samma sak två gånger? Vill han egentligen säga att Helena Bergström är en stor filmstjärna, vars ödmjukhet gör henne folklig? Hmm… det där var kanske MIN uppfattning?

Det är ganska typiskt att ord som blir ‘inne’ används i alla möjliga sammanhang och får olika tolkningar. Man använder ordet för ordets skull.

Nu undrar jag förstås, hur ’mainstream’ är jag? Kommer jag ens i närheten av att vara ‘mainstream’? På något sätt känns det som att jag vill vara det.

Ha en trevlig måndagskväll <3

Vill du bli skönstaxerad eller sköntaxerad?

I dagens Vk läser jag att en företagare i inlandet skönstaxerats med flera miljoner på grund av utebliven självdeklaration. Fast det råder en viss förvirring. I rubriken skönstaxeras han, i ingressen sköntaxeras han och i själva artikeln skönstaxeras han två gånger och sköntaxeras en gång.

Enligt ordlistan heter det skönstaxera. När Skatteverket skönstaxerar, bestämmer de en skatt enligt sitt eget gottfinnande på hur inkomsterna skulle kunna tänkas vara.

Sköntaxera skulle kunna betyda något annat, kanske att man räknar ut skatten lite i underkant, för att vara snäll. Eller att man ser mellan fingrarna när någon har lämnat in ofullständiga deklarationsuppgifter.

I verkligheten är det troligtvis så att vare sig man skriver skönstaxera eller sköntaxera, så tänker alla på samma sak. För mig spelar det ingen roll hur man stavar, så länge det inte blir missförstånd, MEN jag tycker att man ska vara konsekvent. Antingen stavar man rätt hela tiden eller så stavar man fel hela tiden. Skärpning Vk!

I går hade vi plusgrader och vårväder. Solen sken och det droppade från taken. I dag hade vi några minusgrader.
Kärleksparet håller på att smälta. Nu måste de ta avsked av varandra. Tjejen har tappat sin vänstra arm, som hon höll i en båge vid sidan.

Bilden ger en illusion av att hennes fötter sticker fram under en lång kjol. Visst rör sig kjolen som i dans? En sista dans tillsammans?
Lite sorgligt sådär...
 

Ha en fin tisdagskväll <3

Språkrådets nyordlista för 2010 har kommit ut. Alla ord är inte nya, men de har kommit med för att de ökat i frekvens under 2010.

Många ord har uppkommit under den besvärliga perioden med åskmolnet under vulkanutbrottet på Island.
Askbränd = skadad ekonomiskt av flygstoppet…
Askstoppad = stoppad av åskmolnet…
Asktåg = extratåg som sattes in för att kompensera flygstoppet…
Askänka, askänkling = någon som väntar på att en inaskad make/maka ska komma hem.
Inaskad = någon som inte kunnat ta sig hem till följd av åskmolnet.
Vulkanresa = resa med andra färdmedel än med flyg som blivit inställt på grund av vulkanutbrott.

En stilla undran: Säkerligen förekom dessa ord frekvent i tal och skrift under en viss period, men hur ofta används de i något annat sammanhang än just kring det speciella vulkanutbrottet? Varför får de då komma med i den svenska ordlistan? Är det för att kommande generationer ska kunna slå upp deras betydelse ifall de skulle snava över gamla nyheter? För vi får väl ändå hoppas att vi inte hamnar i en liknande situation igen.

Vet ni vad en kalsongbombare är? Instinktivt nyper man åt näsan, men det är i själva verket en terrorist som gömt sprängladdningen i kalsongerna. Autsch!
Jag trodde kärlekslås var någon slags modernt kyskhetsbälte eller en intim piercning, men fick lära mig att det är ett hänglås som ett kärlekspar fäster på en offentlig plats, låser och kastar bort nyckeln som symbol för evig kärlek. Nice!

Själv identifierar jag mig med morotsmobben, som är en grupp av morotsaktivister = någon som systematiskt gynnar vissa butiker för att få innehavaren att ännu mera satsa på miljövänliga och rättvisemärkta varor.
Jag är även i skriande behov av hjälp från en ordningskonsult, som kan ge mig råd hur jag håller ordning i mitt hem.

Sen finns det ord som inte känns så nya, ex jobbstopparpolitik, stupstockspolitik och tobleronepolitik, och ord som man redan lessnat på, ex väggord. Det har blivit väl mycket 'Carpe Diem' i inredningstrenderna nu.

Resten får ni läsa själva i ex. vk:s artikel.

Ha en fin onsdagskväll <3

ESTETIC. Norrlands Laserklinik, har en lockande annons i tidningen. Fast egentligen förstår jag inte vad de menar.

“Nu kan du enkelt göra ditt livs comeback hos oss”.

“Estetic erbjuder en unik möjlighet för dig som kund att få en bred kompetens och individuella behandlingar. Sedan 1990 har vi på Estetic erbjudit våra kunder en helhetsupplevelse i lugn miljö och med hög servicenivå.”

De lovar mig en comeback (i livet) med bred kompetens (får jag välja själv i vad?) till 20% höstrabatt. Ja, jag ska bli individuellt behandlad också.

Ska jag nappa på erbjudandet? Jag hade ju tänkt bli trädgårdsmästare i mitt nästa liv.

Ha en trevlig tisdag <3

I dagens Vk finns en insändare där signaturen Birgitta är irriterad över att folk i allmänhet och journalister i synnerhet inte vet skillnaden på brytning och dialekt.

Återigen handlar det om finlandssvenskan.

Finlandssvenskan är en svensk dialekt, precis som skånskan och gotländskan. En person som pratar finlandssvenska bryter inte på finska. Finlandssvenskan influeras ibland av finskan vad gäller ord och uttryck (direkta översättningar) meningsbyggnad och satsmelodi. Det är inte brytning.

Mark Levengood pratar finlandssvenska, Arja Saijonmaa pratar svenska med finsk brytning.

Att man bryter på ett språk betyder att uttalet påverkas av ens utgångsspråk, att munnen och tungan ligger i “ursprungsläge”. Jag bryter inte på finska när jag pratar svenska, men jag bryter på svenska när jag pratar finska, åtminstone några dagar, innan jag har vant mig vid att gapa mer när jag uttalar vokaler m.m. Man måste anpassa munnen och inte minst tungans läge när man pratar olika språk.

Den häftigaste diskussionen i det här ämnet har jag haft med en väninna från Luleå. Vi satt på en liten restaurang i den spanska staden Segovia och grälade så högljutt att vi höll på att bli utkörda. Hon råkade säga att man ibland kunde höra att jag bröt på finska. Jag hävdade att det är omöjligt, eftersom mitt utgångsspråk är svenska, men däremot kan man ibland höra att jag använder ett finlandssvenskt uttryck eller tonfall.

Är vi överens?

Nu ska jag packa.

Ha en trevlig onsdag <3

Jag lärde mig ett nytt ord i Finland. Läppäri. Jag förstod att det betydde ‘laptop’ och trodde att det var slang, men jag såg det i reklamen och hörde det på TV. Själv har jag alltid använt den finska översättningen på ‘bärbar dator’ och det är ok enligt finska Wikipedia. Men ‘läppäri’ är även vedertaget. 
http://fi.wikipedia.org/wiki/Kannettava_tietokone

Det låter väldigt lustigt i mina öron.

Jag var också på jakt efter det finska ordet för ‘scrappa’ och i en bokhandel hittade jag en hylla med scrapmaterial märkt med ‘Skräppi’.

‘Läppäri’ och ‘skräppi’… finskan är ett lustigt språk.

God Natt <3

Vilket åskväder vi hade i natt. Jag vaknade strax efter kl 4 av att det dånade och mullrade. Sen började det ösregna.

Hoppas inte tidningsbudet råkat ut för något i ovädret, för i dag fick jag ingen morgontidning. Ringde med detsamma och man lovade skicka en till mig snarast. Jag har inte fått någon än. Bu!

Vad skulle jag då läsa till morgonkaffet? Jag tog några tidningar ur högen jag lånat ur bokhyllan i tvättstugan. Först en gammal skvallertidning med gammalt skvaller. Fast det gör ju ingenting om det är gammalt eller nytt, det är ju ändå inte sant . Sen blev det spännande läsning av Kuriren. Finlandssvenskarnas veckotidning. Nummer 19/20 2009, alltså julnumret.

Allra först finns en artikel om en kvinna som arbetar som ‘barnträdgårdslärare’. Finlandssvenskan är ibland underbar. Barnträdgårdslärare är förskolelärare, eller dagisfröken i allmänt tal. Det tyska ordet Kindergarten (barnträdgård) ligger antagligen bakom. På finska heter det ’lastentarha’; ‘lasten’ = genitiv av barn, ’tarha’= inhägnad. Trädgård heter ‘puutarha’.

Eftersom det är julnumret, finns det en hel del matrecept och däribland ‘klimatvänliga’ alternativ till det traditionella julbordet. Vad sägs om vegetarisk “senapssill” med aubergine eller squash? Man kokar auberginen i “filéer”, lägger in i senapssås och garnerar med saltgurka och rödlök.

Karkmo gård frestar med efterrätten “Crème rouge au cinnamon” på sin nyårsmeny. Det är kräm gjord på glögg, avredd med potatismjöl, som serveras med en klick vispad grädde och crème fraiche smaksatt med socker och kanel.

Andra intressanta recept är rödbetspatè och chokladcheesecake. Till cheescaken skall man smula Dominokex. Nu blir jag nostalgisk. Fazers Dominokex är dubbla chokladkex med chokladkräm mellan. Mums! Som Ballerinakex, fast tusen gånger smarrigare.

Vilken fin tidning jag fick i min hand! Nu ska jag gå ut och se om Vk har kommit.

Ha en trevlig måndag <3