MatFrisk på VK

Bli frisk av din mat

LCHFför vegetarianer

Av , , Bli först att kommentera 0

 LCHF för vegetarianeren kokbok för vegetarianer som äter LCHF eller är nyfikna på sådan kost

 LCHF för vegetarianer, Pauline Demetriades och Katarina Wikholm

LCHF-tänket har vuxit, från en tämligen undanskymd och suspekt tillvaro hos entusiaster och experimentlystna till att vara det hetaste kostkonceptet i dagens Sverige. Grunden är enkel, undvik industriellt processade födoämnen, främst de som bygger på kolhydrater, och ät mer naturliga animaliska fetter. Redan detta ger större delen av alla de positiva effekter som allt fler och fler upplever och vittnar om på främst Internet, men även i tryckta medier som böcker och tidningar. 

Redan för något år sedan publicerades en landsomfattande enkät där klart mer än 20% av svenskarna kände till betydelsen av LCHF och tillämpade den i någon utsträckning, av dessa var det ungefär 1/4 som gjorde det strikt, ett mediagenomslag som vilken marknadsförare som helst skulle avundas och som annars nås närapå enbart av sportstjärnor och artister.  

Framgångarna har inte gått bokförlagen förbi och det kommer ut en strid ström av kokböcker. Vegetarianer har fått vänta på sin tur eftersom de allra flesta LCHF-are följer grundkonceptet och förser sig med fullvärdiga proteiner och fetter från animaliska råvaror. Det blir krångligare för vegetarianer eftersom de bygger sin kost på kombinationer av näringsmässigt inkompletta råvaror som tillsammans antas ge alla de aminosyrorfettsyrorvitaminer och mineraler som kroppen kräver för att fungera under en hel livstid. 

De båda författarna, Greensis (Katarina Wikholm) och Raringen (Pauline Demetriades) påKolhydrater iFokus, har långvariga relation till både vegetarianism och LCHF.

 

Att renodlad vegetarianism, främst representerad av veganerna, Inte är en helt igenom livsvarig lösning visas av att spädbarn upp till något eller ett par år inte kan överleva på sådan mat. Detta har tragiskt nog visats av föräldrar som trots höga målsättningar har förorsakat sina småbarn lidanden och i vissa fall lett till deras död. Man kan välja att äta enligt vegetarianska modeller av olika skäl och i varierande utsträckning. Denna bok riktar sig till de som kan tänka sig att komplettera med mjölkprodukter samt ägg, på "vegetarianska" lakto (mjölk) och ovo (ägg).  

Boken inleds med en kort men oerhört kunskapsrik del där författarna redovisar skälen bakom LCHF, specifikt hur det påverkar kosten från ett vegetarianperspektiv. 


Själv är jag inte vegetarian, men imponeras av hur välsmakande de olika recepten verkar vara samt av de inspirerande bilderna. Recepten, 81 stycken, har delats in i 12 undergrupper allt efter användningsområde. Detta är den första vegetariska kokbok som jag fascinerats av. Någonsin.

Bärglass 

Rekommenderas å det allra varmaste, inte bara till vegetarianer utan även till de som vill visa sina vänner och bekanta att LCHF långt ifrån är en "extremkost".

Baksidan av LCHF för vegetarianer

LCHF för vegetarianer
Pauline Demetriades och Katarina Wikholm 

Bilder: Mikael Eriksson

Optimal förlag, Länk till förlagets presentation: www.optimalförlag.se

ISBN: 978-91-7241-237-2

Se även LCHF till vardags av Katarina och Per Wikholm (Länk till min recension)

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Prostatacancer, blodsocker och insulin

Av , , Bli först att kommentera 1

The diabetic drug metformin has shown an effect on prostate cancer in a small phase 2 study involving 24 patients.

When given to men before prostatectomy, metformin appeared to reduce the growth rate of prostate cancer in a proportion of patients, according to study results presented here at the annual meeting of the American Association for Cancer Research.

Källa: Medscape (du måste registrera ett konto vilket är kostnadsfritt) 

Metformin är sedan många år (1975?) ett välkänt preparat för behandling av diabetes typ 2, åldersdiabetes. Det har hyfsad effekt med rätt få biverkningar. Trots sin enkla kemiska sammansättning tillskrivs det omfattande effekter i FASS:
 
Metformin har 3 verkningsmekanismer:
1. Reduktion av leverns produktion av glukos genom att hämma glukoneogenesen och glykogenolysen.
2. Genom att öka insulinkänsligheten, förbättra perifert glukosupptag och glukosutnyttjande i muskulaturen.
3. Fördröjning av intestinal glukosabsorption.
Metformin stimulerar intracellulär glykogensyntes genom att inverka på glykogensyntetas.
Metformin ökar transportkapaciteten av alla typer av membranglukostransportörer (GLUT).
 
Effekterna 1 och 3 är förmodligen högst verkliga, den senare genom att en välkänd biverkan är diarré.
 
Må vara hur det vill med mekanismerna bakom preparatet, men rätt använt sänker det blodsockernivån och med tiden även vikten hos en majoritet av diabetiker typ 2. Som spinoff av detta sjunker insulinbehovet och därmed även den anabola ("kroppsbyggande") effekten som bland annat innebär att överflödigt blodsocker omvandlas till fettsyror och lagras i fettväven. 
 
Insulin beskrivs i svepande ordalag som avgörande för muskel- och fettcellers upptag av glukos. Detta är lyckligtvis överförenklat och fel. Dessa och andra celltyper har en eller flera typer av glukosupptagande mekanismer, de kallas GLUT1 - GLUT4. Alla är passiva i den meningen att de inte "pumpar" in glukos i cellerna. Är koncentrationen tillräckligt hög i blodet så "rinner" glukosen in om passagen är öppen.GLUT1 - GLUT3 är oberoende av insulin och regleringen av insläppet sker genom att antalet av dem på cellmembranen ökar eller minskar beroende på om blodsockerhalten är låg eller hög. Anpassningen sker förhållandevis långsamt, men mängden insläppt glukos är tillräckligt för att cellen skall ha tillräckligt för att klara sina basala funktioner.
 
GLUT4, däremot, är annorlunda. Antalet av dem vid cellmembranet inklusive funktionen styrs av insulin och denna mekanism är snabb och släpper in stora mängder glukos i cellerna på kort tid,det är förbrukningen inne i cellerna som avgör hur fort det går.
 
Cancerceller må vara fruktade och i många fall dödliga, men de har en påtaglig svaghet, deras interna energiförsörjning är ytterst ineffektiv och förutsätter glukos som energiråvara. Denna egenskap utnyttjas när man söker efter cancervävnader med PET-scanning. Man tillför en svagt radioaktiv form av glukos till patienten och söker sedan med en avancerad utrustning efter de vävnader som tar upp stora mängder av denna märkta glukos. Där finns cancercellerna!
 
Sannolikt (min hypotes) har även cancerceller en eller flera varianter av GLUT1 – GLUT4, men då de är beroende av långt större glukosmängder (10-20-faldigt) än friska celler så räcker det inte med de små mängder som sipprar in via GLUT1-GLUT3 utan det är först när insulinet aktiverar GLUT4 som det blir tillräcklig fart på spelet.
 
Så min hypotes är att cancerceller inte klarar att dränera blodet på glukos via långsamma GLUT1 – GLUT3 utan det krävs insulin för att aktivera högkapacitetsvarianten GLUT4. Man svälter på så sätt ut cancerceller utan att blodsockernivån behöver vara påtagligt låg, det viktiga är att mängden insulin skall vara begränsad.

Det är alltså tänkbart att metformin når den fördelaktiga effekten på prostatacancern genom att den håller blodsockret på en tillräckligt låg nivå utan att insulinet behöver aktiveras mer än nödvändigt.

Ett annat sätt är att äta en kost som inte kräver mer än begränsade mängder insulin, LCHF. 

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

”…then they attack you…”

Av , , Bli först att kommentera 2

 

"First they ignore you, then they laugh at you, then they attack you, then you win."

Detta berömda citat kommer från Mahatma Gandhi.

I dagens nyhetsutskick från Livsmedelsverket (SLV) finns en länk till en debattartikel på SLV:s hemsida:

Debattreplik i GöteborgsPosten 30 mars 2012

 

Björn Hammarskjöld tycker att vi på Livsmedelsverket ska ändra våra kostråd och rekommendera ännu mer kött och animaliskt fett. Det går tvärtemot vad en samlad bedömning av det nuvarande forskningsläget visar, skriver bland andra Wulf Becker, professor i nutritionsforskning på Livsmedelsverket.


Björn Hammarskjöld påstår i en debattartikel i GP den 25 mars att orsaken till de senaste årtiondenas viktuppgång är att vi äter mer kolhydrater än tidigare, medan mängden fett och protein varit konstant. Sanningen är att vi äter mer av både kolhydrater, protein och fett. Mängden protein har ökat mest, framför allt från köttprodukter och ost. (Källa: Jordbruksverkets konsumtionsstatistik)

 

Matvanor handlar inte bara om hur mycket fett, kolhydrater och protein man äter utan även om vilken typ av mat dessa näringsämnen kommer ifrån. Jämfört med 60-talet dricker svenskar i dag fyra gånger så mycket läsk och äter dubbelt så mycket godis, choklad och glass. Det är inte bra kolhydratkällor.

 

Livsmedelsverket rekommenderar kolhydrater från riktig mat, som frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fullkornsprodukter. Hammarskjöld verkar inte heller ta hänsyn till det faktum att svenskarna är mycket mindre fysiskt aktiva än förut, och att det är en mycket viktig orsak till övervikt och fetma.

 

Hammarskjöld tycker att vi på Livsmedelsverket ska ändra våra kostråd och rekommendera ännu mer kött och animaliskt fett. Det går tvärtemot vad en samlad bedömning av det nuvarande forskningsläget visar.

 

En kost med mycket rött kött, charkprodukter, feta mejeriprodukter, raffinerade spannmålsprodukter och läsk ökar risken att bli sjuk, medan frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, olja och fisk minskar risken. Det är läkare och experter som forskar inom nutrition, cancer, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes eniga om, liksom Världshälsoorganisationen, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet och World Cancer Research Fund.

 

Wulf Becker, professor i nutritionsforskning, Livsmedelsverket

Anette Jansson, chef för rådgivningsenheten, Livsmedelsverket

Anna Karin Lindroos, medicine doktor, nutritionsforskare, Livsmedelsverket

Irene Mattisson, doktor i medicinska vetenskaper, nutritionsepidemiologi, Livsmedelsverket 

Detta gav mig anledning att maila tillbaka följande fråga:

"Vilka studier jämför dessa båda kostmodeller med en kontrollgrupp utan kostförändringar och stöder er slutsats?"

Jag förväntar mig inget konkret svar, men där kan jag ju ha fel. I vilket fall har åtminstone denna kontrovers nått tredje steget ("…then they attack you…") av Gandhis fyra. 

Men tänk då lite mer…

Av , , Bli först att kommentera 1

  Netdoktor och Aktuellt/Svt förmedlar följande visdomsord:

Igår rapporterade Aktuellt, SVT, om att skalen i de majskärnor som bildar popcorn är nyttiga.

…popcornskal innehåller mycket höga halter av nyttiga antioxidanter, polyfenoler som kan skydda mot bland annat hjärtkärlsjukdomar och cancer. 

”Popcorn är en näringsmässig guldklimp”, säger forskarna… 

Källa: netdoktor och Svt.se

Antag att vi synar påståendet från en annan synvinkel. Majskorn blir inte popcorn utan att upphettas i olja. Fineli.fi redovisar tre olika varianter av popcorn, Micro popcornPopcorn och Popcorn matolja. Alla tre innehåller någorlunda likvärdiga mängder av energi, kolhydrater och fett, men skiljer sig åt vad gäller fettsyrasammansättningen. 

Först vill jag påminna om att alla fleromättade fettsyror, inklusive omega-3 och omega-6 är känsliga för oxidation, härskning, i en långt större utsträckning än enkelomättade och mättade fettsyror. Du har förmodligen lärt dig att man skall vara mycket försiktig vid användning av trassel och linolja vid målning. En trasselsudd med linolja kan självantända om det får ligga öppet. Intressant nog beror det på linoljans innehåll av just oxidationsbenägna fleromättade fetter. 

Popcorn matolja utgörs mer än 1/3 av hela fettmängden av just dessa oxidationsbenägna fettsyror! Om nu observationen att popcornet är rikt på antioxidanter är korrekt så återstår ändå frågan om det räcker till för att hindra att fettet i popcornet härsknar, blir det en positiv nettoeffekt?

Sedan återstår frågan om omega-6 och omega-3-fettsyrorna balanserar varandra i rimlig utsträckning. Omega-6 räknas som i huvudsak inflammatoriskt och omega-3 antiinflammatoriskt. Som tumregel bör de balansera varandra, i vart fall bör inte n-6/n-3 vara högre än 4.

Enligt fineli.fi är n-6/n-3 för Micro popcorn = 50, för Popcorn = 20 och för Popcorn matolja =4.6. Den senare balansen är OK, men totalmängden rekordhög, mer än 11g per 100 gram popcorn.

Så den kritiska frågan återstår att ställa och besvara, skyddar popcorn mot hjärtkärlsjukdomar och cancer?

Lagstifta mot transfetter?

Av , , Bli först att kommentera 1

 En lag som begränsar mängden industriellt framställda transfetter i mat kan vara på väg att införas. Det är ett krav som oppositionspartierna i riksdagen drev igenom förra året och nu är förslaget från Livsmedelsverket snart klart.

Källa: Sveriges Radio 

LCHF-are tillhör de som under lång tid propagerat mot industriellt framställda transfetter i maten vilket nu tycks resultera i en lagstiftning.

Transfetter innehåller enkel- och fleromättade fettsyror där de vanliga böjda cis-dubbelbindningarna i kolkedjorna genom industriella processer vridits ett halvt varv (kallastrans-form) och böjen ersätts då med en "knick" istället. Detta gör att fettsyrorna blir rakare och kan packas tätare intill varandra vilket gör att billiga vegetabiliska oljor får ett högre ekonomiskt värde i en fastare form (=margariner).

Härdningsprocessen sker i en reaktortank med vätgas under mycket hög temperatur, högt tryck och med nickelspån som katalysator. I den bästa av världar kommer en fullständig härdning att ända i mättade fettsyror, alldeles lika de naturliga. Tyvärr finns det hakar i detta, dels går det inte att garantera att den höga temperaturen som krävs lämnar fettsyrorna oskadade, inte heller att det går att filtrera bort alla spår av nickel vilket vi vet kan förorsaka allergier. 

Den svenska livsmedelsindustrin har under de gångna åren gjort ett gott självsaneringsarbete och antalet produkter som vi konsumenter köper direkt i butiker har minskat drastiskt. Detta är tyvärr inte fullt ut lika bra i snabbmatssammanhang, där finns transfetter fortfarande i onödigt hög omfattning.

Något jag noterar med stor tillfredsställelse är att ingenstans i artikeln nämns "mättade fetter". Under alla år har Livsmedelsverket (SLV) ständigt buntat samman de enkel- och fleromättade transfetterna med mättade fetter. De senare är de stabilaste fetterna och påverkas föga av fria radikaler och annat som ständigt bildas i vår kropp. Men eftersom industriellt framställda transfetter sedan länge är väl kopplade till hälsoskadliga effekter så kom denna sammanbuntning att ge naturliga mättade fetter ett oförtjänt dåligt rykte.

Numera har antagligen SLV och stödjare insett att det finns en tillräckligt stor kompetens i de breda lagren för att genomskåda sådana okunniga, illa grundade och vilseledande påståenden. Alternativt beror det på att gamla auktoriteter lämnar verket.

"Kunskapen ökar, begravning för begravning." 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Vitt ris ökar diabetesrisk, eller?

Av , , Bli först att kommentera 1

 "Den som äter en extra portion vitt ris om dagen löper runt 10 procent ökad risk för att insjukna i typ 2-diabetes, enligt en ny metaanalys i BMJ."

 
 
En artikel av denna typ befinner sig i gränslandet mellan vetenskap och fromma förhoppningar. Visserligen stöder den till en viss del LCHF-tänket, men vi skall för den del inte dra alltför stora växlar på dess slutsats. Framför allt inte som Dagens Medicin framlägger den. Där gör man en hel hönsfarm av en fjäder.
 
"Det är tidigare känt att dieter med högt glykemiskt index är kopplade till ökad risk för typ 2-diabetes. Högt glykemiskt index innebär att blodsockret stiger snabbt efter en måltid.
Huruvida intag av just vitt ris, som är en typisk matvara med högt glykemiskt index, också är kopplat till ökad diabetesrisk har nu undersökts av amerikanska forskare."
 
Vi har att göra med en meta-analys, en sammanställning av redan gjorda studier i ett ämne. Den ansvarige för metaanalysen, Qui Sun, genomförde en omfattande sökning i ämnet och identifierade totalt 3278 publicerade artiklar. Genom att eliminera dubletter, de som inte fyllde minimikriterier för att ingå och där frånfallet var för stort återstod i slutändan 4 (fyra) studier. När man läser beskrivningen av kriterierna verkar de vara nog så logiska, men att endast 4 av ursprungliga dryga 3000 duger ger mig känslan av att ämnet trots allt är illa studerat.
 
"De vägde samman data från fyra framåtblickande studier där deltagarna rapporterat matvanor. Slutsatsen är att det verkligen finns ett samband mellan ris och diabetesrisk."
 
Först något om meta-analysens imponerande omfattning. Totalt omfattade den 352384 deltagaremed en uppföljningstid på 4 – 22 år. Under den tiden diagnosticerades 13284 (knappa 3,8%) av deltagarna med diabetes typ 2. Förutsatt att inklusionskriterierna följdes strikt fanns ursprungligen inga diabetiker i urvalet. 
 
"Using the incidence rate of diabetes in the middle aged US population (15.2 cases/1000 population aged 45-64 years), we estimated that 167 cases of diabetes per 100 000 middle aged people would occur each year for each serving per day increase in consumption of white rice."
 
Utgående från USA-förhållanden associerades varje daglig risportion med en risk av 167/100000, om vi uttrycker det i samma mått, 1.67 per 1000 alternativt 0.167%. Låt oss sätta detta utfall i relation till tobaksrökning där allvarliga hälsoproblem ökar med i storleksordningen 10-20 gånger och under många år hävdade tobaksindustrin att inga samband fanns!
 
Metastudien utgör inget bevis för risets farlighet som Dagens Medicin uttrycker det ("Slutsatsen är att det verkligen finns ett samband mellan ris och diabetesrisk.") Deras slutsats är av samma låga dignitet som vilken sensationsblaska som helst. Däremot ger den anledning till mer seriös forskning under strikt kontrollerade förhållanden.
 
Pärlor i metaanalysen som undgick närmare intresse hos såväl Dagens Medicin som författarna:
 
"In large scale human observational studies among various populations, diets with a high glycaemic index or glycaemic load were associated with increased risk of developing type 2 diabetes."
 
och
 
"For example, the mean glycaemic index values were 64 for white rice, 55 for brown rice, 41 for whole wheat, and 25 for barley in a previous meta-analysis."
 
De två citaten dyker upp nära varandra i texten, för tydlighets skull har jag rensat det senare något och ändrat ordningen dem emellan. Jag vill påminna om att, beroende på mätmetod, så har vitt bröd ett GI på 100, långt högre än det vita risets 64
 
Frågan är om man kanske skulle studera om det finns en ökad risk för diabetes typ 2 beroende på vitt bröd?
Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Strikt tallriksmodell eller strikt SLV-diet?

Av , , Bli först att kommentera 1

Vi, jag och min fru, började tvärt att "äta LCHF" den 17 november 2005 och har fortsatt utan nämnvärda undantag. Redan från början följde och deltog vi i den spirande LCHF-debatten på Internet.

Det var anmärkningsvärt många som berättade att deras vårdgivare och dietister varnade för den livsfarliga LCHF-kosten. Man riskerade till och med att dö redan inom ett halvår. Nu, efter snart sju år, är det minst en halv miljon svenskar som följer kostmodellen tämligen väl och ytterligare ett par miljoner låter sig inspireras i mindre eller större omfattning.

Lyckligtvis har ingen omfattande överdödlighet drabbat LCHF-are och de allra flesta tycks uppleva så påtagliga hälsoförbättringar att man gärna fortsätter. Idag fick jag ett nyhetsbrev från Livsmedelsverket från vilket jag citerar:

Att äta LCHF-diet under en kortare tid innebär troligen ingen risk. Men att äta strikt LCHF under en längre tid kan vara skadligt på sikt. Det finns ännu ingen forskning om hur man mår efter tio-tjugo år med strikt LCHF.

Detta ger anledning till en följdfråga:

Finns forskning om hur man mår efter tio-tjugo år med strikt tallriksmodell eller strikt SLV-diet?

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Strikt tallriksmodell eller strikt SLV-diet?

Av , , Bli först att kommentera 0

Vi, jag och min fru, började tvärt att "äta LCHF" den 17 november 2005 och har fortsatt utan nämnvärda undantag. Redan från början följde och deltog vi i den spirande LCHF-debatten på Internet.

Det var anmärkningsvärt många som berättade att deras vårdgivare och dietister varnade för den livsfarliga LCHF-kosten. Man riskerade till och med att dö redan inom ett halvår. Nu, efter snart sju år, är det minst en halv miljon svenskar som följer kostmodellen tämligen väl och ytterligare ett par miljoner låter sig inspireras i mindre eller större omfattning.

Lyckligtvis har ingen omfattande överdödlighet drabbat LCHF-are och de allra flesta tycks uppleva så påtagliga hälsoförbättringar att man gärna fortsätter. Idag fick jag ett nyhetsbrev från Livsmedelsverket från vilket jag citerar:

Att äta LCHF-diet under en kortare tid innebär troligen ingen risk. Men att äta strikt LCHF under en längre tid kan vara skadligt på sikt. Det finns ännu ingen forskning om hur man mår efter tio-tjugo år med strikt LCHF.

Detta ger anledning till en följdfråga:

Finns forskning om hur man mår efter tio-tjugo år med strikt tallriksmodell eller strikt SLV-diet?

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Recension: Supervitamin D

Av , , Bli först att kommentera 0

D-vitamin är det enda vitamin som vi, åtminstone i teorin, kan bilda själva givet att vi har råmaterial och utsätter oss för solljus i tillräcklig omfattning. Råmaterialet är kolesterol och för att året om få tillräckliga mängder solljus bör vi bo närmare ekvatorn än Alperna.

På senare år har dess klassificering som vitamin börjat luckras upp och i många sammanhang ses det lika gärna som ett hormon, det bildas i kroppen och sprids som en signalsubstans. Som andra vitaminer är det en byggsten som kan användas för att bilda eller omvandlas till hundratals ämnen som har avgörande funktioner i kroppen.

Under många år betraktades D-vitaminets egenskap att styra kalciumomsättningen och därmed benhälsan som dess primära egenskap, men på senare tid har man funnit att det har många roller som bland annat innefattar immunsystemet inklusive autoimmuna sjukdomarcancerMSAlzheimerParkinsonblodtryckastmareumatiska sjukdomarmuskelstyrkainsulinproduktiondepressionlättretlighettandlossningnervositettrötthetnärsynthet och givetvis även de tidigare kända inverkningarna på skelettet. Med en så varierad uppräkning följer att det inte är någon enkel uppgift att definiera en unik symtombild som kännetecknar D-vitaminbrist. 

Rent generellt menar författaren, sett från sin tyska horisont, att avsaknad av tillräckligt solljus är en avgörande faktor för brister. Flera, för att inte säga alla, av de uppräknade problemen ökar kraftigt så snart vi lämnar de solrika latituderna och enligt uppgift är problemen med brutna lårbenshalsar betydligt större här i norra Sverige (Umeå) än i Skåne och då har vi ändå långt till ”solen”.

I boken Supervitamin D, Aktivt skydd mot kroniska sjukdomar, introducerar oss professor Jörg Spitz till D-vitaminets fascinerande värld med en detaljrikedom som bör tilltala även professionella läsare.

Jag saknar dock en referenslista till studier han räknar upp. Inte för att jag misstror hans uppgifter, men för att tillfredsställa min egen nyfikenhet och kunna bilda en egen uppfattning om deras värde och inspiration att söka nya fakta. Hoppas att den kommer i framtida upplagor.

Jörg Spitz, läkare och medicine doktor, har sedan fyrtio medverkat till att bygga upp ett europeiskt nätverk för D-vitaminforskning och är ledamot av The American Society for Nutrition och har varit avdelningschef vid sjukhuset i Wiesbaden.


Supervitamin  D, Aktivt skydd mot kroniska sjukdomar
Jörg Spitz

ISBN 978-91-7241-241-5
119 sidor

LCHF, ”So last year”?

Av , , Bli först att kommentera 0

En SLV-lojal dietist, Stina Nordqvist, har kommenterat den pågående anpassningen till LCHF på sin blogg, stinas lilla gröna. Hon valde en von obenattityd, "…jag är smartare än så…", vilket ledde till många irriterade kommentarer. Ett par av hennes konstateranden är att "Trenden vänder" och "Så LCHF har visst redan blivit so last year…", detta på grund av en artikel i Amelia samt en amerikansk veganbok.

Hon bortser då från den flod av böcker samt tidnings-, tidskrifts-, TV-, webb- och radioinslag som behandlar LCHF på ett eller annat sätt. Alla är naturligtvis inte positiva, men till skillnad från hur det var för så sent som ett eller ett par år sedan så kan de flesta journalister numera uttala LCHF utan att vricka tungan.

Något som är ännu mer glädjande är att det dyker upp diverse journalistiskt material som ser på maten ur samma synvinklar som LCHF-are utan att ens nämna begreppet. Detta innebär att skribenten accepterat synsättet som det normgivande.

Ett exempel på detta ser jag i senaste numret av ICA-Kuriren (#4, 23 januari 2012). Under rubriken "Konsument, på din sida" skriver konsumentreportern Kersti Byström om det närmast obefintliga innehållet av röda bär i diverse frukostflingor.

"Absolut sämst är sockervärstingen Kelloggs Special som innehåller hela 23 procent sockerarter.

Dags för Kelloggs Special K Red Berries att byta namn. Kelloggs Sugar vore ärligare."

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,