MatFrisk på VK

Bli frisk av din mat

En liten närsyntare titt på fettmetabolismen

Jag svarade på en fråga i ett diabetesforum. I korthet handlade det om metabolism av fett, fettsyror, ketoner och glukos. 

Inga celler i människokroppen kan förbränna vare sig glukosfettsyror eller ketoner. Det cellerna använder för sin energiförsörjning är ATPadenosintrifosfat, samt i viss utsträckning ADP. Dessa produceras i stor mängd (i storleksordningen halva till hela kroppsvikten per dygn!) imitokondrier som finns i stor mängd inne i alla celler. 

Glukos, fettsyror och ketoner är några av de olika bränslen som matar mitokondrierna. I några få av kroppens delar är det enbart glukos som fungerar, nämligen de röda blodkropparna samt en mindre del av hjärnan (uppskattningsvis 1/4 – 1/3 av energibehovet). Finns ytterligare något, men kommer inte ihåg vad det är, har ev. något med njurarna att göra. I och för sig bör jag kanske lägga till att ävencancerceller har ett strikt glukosbehov, däremot används det helt annorlunda då de har en betydligt primitivare ämnesomsättning. 
 
Ketoner är vattenlösliga och därför lätt transporterbara i blodet. De bildas i levern med fett/fettsyror som råvara. I hjärnan (och överallt annars) har de betydligt större verkningsgrad (25-28-30%) än glukos vid driften av mitokondrierna, kräver mindre mängd syre och lämnar mindre mängd "avfall" efter sig. Det är ketonernas inverkan som gör att de som fastar efter några dagar känner sig euforiska. 
 
Så fort man använder fett som energiråvara huggs fettsyrorna upp och bildar ketoner, det är helt naturligt. Att exklusivt förknippa ketoner med svält tyder på "gammeltänk". 
 
Alla överskottsproteiner, de som inte används för reparationsarbeten, hormonerenzymer och liknande bryts alltid ner till kvävehaltiga avfallsämnen (den gula färgen i urin) samt glukos. Vid ren svält börjar kroppen avveckla sådant som är väldigt energikrävande men inte nödvändigt för överlevnad. Detta inkluderar i första hand skelettmusklerna. Självklart bryts dessa proteiner ner på samma sätt som de i maten, annat vore slösaktigt. 
 
Det finns minst två ställen där en fettmolekyl (triglyceridtriacylglycerol) spjälkas till fettsyror + glycerol 
 
1) När fett levereras via ett lipoprotein (en av de transportfarkoster som slarvigt kallas "kolesterol"). En komplett triacylglycerolmolekyl kan inte inte passera via cellmembranet och in i cellens inre. Lösningen är enzymet Lipoproteinlipas (LPL) som finns utanpå mottagarcellen och har till uppgift att peta in en vattenmolekyl i "skarven" mellan vardera fettsyran och glycerolmolekylen. Detta kallas hydrolys där "hydro" syftar på vatten och "lys" betyder spjälka. 
 
Efter detta åker fettsyrorna in i cellen medan det vattenlösliga glycerolet sköljs iväg via blodet och hamnar i levern där den delas upp i sina beståndsdelar, glukosmolekyler. 
 
När så fettsyrorna lyckligt kommit in i fettcellen så skall de åter lagras på ett effektivt sätt och det sker genom att en del av det glukos som antingen levereras in i cellen via insulinoberoende GLUT1(Glukostransportör1) eller insulinaktiverat GLUT4 byggs till glycerol och hakas samman med tre av de fettsyror som råkar finnas på plats. Denna process kallas förestring
 
Insulin aktiverar LPL och gör större mängder glukos tillgängligt för att bilda glycerol inne i cellen. Insulin är därför fettskapande och detta bör vara bekant för diabetiker typ 1 som fått fettkuddar där man injicerat alltför ofta. 
 
2) När så triacylglycerolen (fettmolekylen) skall utnyttjas sker något liknande fast helt annorlunda. Inte heller nu kan en komplett triacylglycerol (förresten, det kan vara intressant att veta att tri står för tre, acyl för fettsyra och glycerol för just glycerol) tränga ut och om så skulle ske så är ändå en fri fettmolekyl inget som blodet kan transportera. 
 
Därför träder ett annat enzym, Hormonkänsligt lipas (HSL), in i handlingen. Detta aktiveras av adrenalinnoradrenalin och glukagon och hydrolyserar fettmolekylen till tre separata fettsyror och glycerol. De frigjorda fettsyrorna (eller de som just råkat komma in i cellen) passerar cellmembranet, glycerolen sköljs som vanligt iväg medan var och en av fettsyrorna hämtas upp av transportproteiner, albumin. Detta kit kallas märkligt nog för fria fettsyror, men i vilket fall transporteras de runt i blodet till dess de stöter på en cell som behöver dem. 

 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>