MatFrisk på VK - Etikett - Insulin | Västerbottens-Kuriren

LCHF (LowCarb HighFat) är ett mycket effektivt sätt att förbättra både hälsa och vikt. Den står i skarp kontrast till Livsmedelsverkets påbud att äta 50-60E% sockerkedjor (kolhydrater).

Det finns hur många studier som helst som stöder än det ena och än det andra när det gäller vår mat. Innan jag tror på slutsatser i sådana studier vill jag gärna se dess hypotes(er), hur studien utformats, vilka data man samlat in och de utfall man tycker sig ha sett.

De korta sammanfattningarna, abstract, är oftast utformade för att framhäva eventuell överensstämmels mellan hypotes och utfall. Den som nöjer sig med att läsa dessa kan gå miste om väsentliga fynd som döljer sig i tabeller, grafik och text inklusive korta bisatser.

Man skall vara både medveten om och ödmjuk inför att det är bortom mänsklig förmåga att "bevisa" komplicerade samband mellan kost och hälsa. Man kan påvisa, eller i bästa fall visa, att man med givna utgångsvärden stabilt når fram till vissa slutresultat. Om detta kan upprepas gång på gång och dessutom förklaras med känd fysiologi är man så nära sanningen man kan komma idag.

Jag är medveten om att många av mina åsikter bryter mot dagens rådande mainstream-tolkningar och ser fram emot emot debatter med såväl meningsmotståndare som åsiktsfränder.

Skrivs av

Erik
Edlund

Vanliga etiketter

adrenalin ATP barn blodsocker cancer fett Insulin LCHF Livsmedelsverket SLV

» Visa alla etiketter

Mest kommenterat

Arkiv

Inlägg - RSS 2.0

Inlägg - Atom

Kommentarer - RSS 2.0

Hittat nåt olämpligt på den här sidan? Anmäl!

Visar inlägg med etikett Insulin

Visa träffar från alla bloggar

Prostatacancer, blodsocker och insulin

Av Erik Edlund, onsdag 04 april 2012 klockan 11:36,

The diabetic drug metformin has shown an effect on prostate cancer in a small phase 2 study involving 24 patients.

When given to men before prostatectomy, metformin appeared to reduce the growth rate of prostate cancer in a proportion of patients, according to study results presented here at the annual meeting of the American Association for Cancer Research.

Källa: Medscape (du måste registrera ett konto vilket är kostnadsfritt)

Metformin är sedan många år (1975?) ett välkänt preparat för behandling av diabetes typ 2, åldersdiabetes. Det har hyfsad effekt med rätt få biverkningar. Trots sin enkla kemiska sammansättning tillskrivs det omfattande effekter i FASS:

Metformin har 3 verkningsmekanismer:

1. Reduktion av leverns produktion av glukos genom att hämma glukoneogenesen och glykogenolysen.

2. Genom att öka insulinkänsligheten, förbättra perifert glukosupptag och glukosutnyttjande i muskulaturen.

3. Fördröjning av intestinal glukosabsorption.

Metformin stimulerar intracellulär glykogensyntes genom att inverka på glykogensyntetas.

Metformin ökar transportkapaciteten av alla typer av membranglukostransportörer (GLUT).

Effekterna 1 och 3 är förmodligen högst verkliga, den senare genom att en välkänd biverkan är diarré.

Må vara hur det vill med mekanismerna bakom preparatet, men rätt använt sänker det blodsockernivån och med tiden även vikten hos en majoritet av diabetiker typ 2. Som spinoff av detta sjunker insulinbehovet och därmed även den anabola ("kroppsbyggande") effekten som bland annat innebär att överflödigt blodsocker omvandlas till fettsyror och lagras i fettväven.

Insulin beskrivs i svepande ordalag som avgörande för muskel- och fettcellers upptag av glukos. Detta är lyckligtvis överförenklat och fel. Dessa och andra celltyper har en eller flera typer av glukosupptagande mekanismer, de kallas GLUT1 - GLUT4. Alla är passiva i den meningen att de inte "pumpar" in glukos i cellerna. Är koncentrationen tillräckligt hög i blodet så "rinner" glukosen in om passagen är öppen.GLUT1 - GLUT3 är oberoende av insulin och regleringen av insläppet sker genom att antalet av dem på cellmembranen ökar eller minskar beroende på om blodsockerhalten är låg eller hög. Anpassningen sker förhållandevis långsamt, men mängden insläppt glukos är tillräckligt för att cellen skall ha tillräckligt för att klara sina basala funktioner.

GLUT4, däremot, är annorlunda. Antalet av dem vid cellmembranet inklusive funktionen styrs av insulin och denna mekanism är snabb och släpper in stora mängder glukos i cellerna på kort tid,det är förbrukningen inne i cellerna som avgör hur fort det går.

Cancerceller må vara fruktade och i många fall dödliga, men de har en påtaglig svaghet, deras interna energiförsörjning är ytterst ineffektiv och förutsätter glukos som energiråvara. Denna egenskap utnyttjas när man söker efter cancervävnader med PET-scanning. Man tillför en svagt radioaktiv form av glukos till patienten och söker sedan med en avancerad utrustning efter de vävnader som tar upp stora mängder av denna märkta glukos. Där finns cancercellerna!

Sannolikt (min hypotes) har även cancerceller en eller flera varianter av GLUT1 - GLUT4, men då de är beroende av långt större glukosmängder (10-20-faldigt) än friska celler så räcker det inte med de små mängder som sipprar in via GLUT1-GLUT3 utan det är först när insulinet aktiverar GLUT4 som det blir tillräcklig fart på spelet.

Så min hypotes är att cancerceller inte klarar att dränera blodet på glukos via långsamma GLUT1 - GLUT3 utan det krävs insulin för att aktivera högkapacitetsvarianten GLUT4. Man svälter på så sätt ut cancerceller utan att blodsockernivån behöver vara påtagligt låg, det viktiga är att mängden insulin skall vara begränsad.

Det är alltså tänkbart att metformin når den fördelaktiga effekten på prostatacancern genom att den håller blodsockret på en tillräckligt låg nivå utan att insulinet behöver aktiveras mer än nödvändigt.

Ett annat sätt är att äta en kost som inte kräver mer än begränsade mängder insulin, LCHF.

Kommentarer: 0 Kategorier: Fysiologi Hälsoförbättringar LCHF Etiketter: prostatacancer blodsocker insulin PET-scanning

Insulin göder Cancer: Radiointervju

Av Erik Edlund, tisdag 18 oktober 2011 klockan 08:41,

Höga insulinnivåer är en stor riskfaktor när det gäller att utveckla prostatacancer. Det är den viktigaste slutsatsen som läkaren Jan Hammarsten kommit fram till efter 20 års forskning på prostatacancer. Hans rön har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften "Nature". Han liknar insulin vid "gödning för cancer".

Källa: Intervju i Sveriges Radio

Urologen Jan Hammarsten började intressera sig för cancer i prostatan när hans fru avled i en cancersjukdom redan i 40-årsåldern.

Via länken ovan når du tre korta avsnitt samt den oredigerade intervjun i sin helhet. Han presenterar övertygande sina rön med enkla termer och ett lätt förståeligt språk och gör reservationslösa kopplingar till att LCHF är till fördel för att dämpa eller förhindra de elakartade tumörernas tillväxt. Han informerar sina patienter och ger dem matförslag som, vad jag kan förstå, är helt inom LCHF-tänket.

Kommentarer: 0 Kategorier: Media Etiketter: Insulin cancer prostata prostatacancer Jan Hammarsten

"Hellre fettstund än fruktstund" / SvD

Av Erik Edlund, fredag 14 oktober 2011 klockan 14:07,

Dessa föreställningar om barn som lågenergilampor, frukt som hälsosam eftermiddagsdoping och fett som fasansfullt i alla former, leder till att våra barn kastar sig som svultna pirayor in i kylskåpet så snart de kommer hem. Brödpåsarna och saftsopporna attackeras först, varpå det hela börjar om från början.

Källa: SvD ledarsidan, Johan Ingarö

Texten handlar om den debatt som emanerar ur föreskrifterna att skolor inte har rätt att be barnens föräldrar att sända med frukt till skolan för den så kallade "fruktstunden". Skälet till debatten var ursprungligen att skolan skall vara avgiftsfri, men detta pedanteri med regler har hamnat i bakgrunden, nu ifrågasätts något betydligt viktigare, nämligen om den heliga fruktstunden ens är grundad på vettiga skäl.

"En mer intressant fråga är dock varför fruktstunden alls behövs, och svaret återfinns ofta i skolans matsal. Minimjölk eller lättmjölk till dryck. Vaselinliknande smörsurrogat av Lätt & Lagom-typ på mackorna. Maträtter fullproppade med snabba kolhydrater, såsom gorbypiroger, ugnspannkakor (med sylt, givetvis) och pulvermos."

I nästan alla konventionella kostråd ingår fika och/eller mellanmål som en självklar del. Jag förstår så väl att dom behövs för att man skall stå ut med hungerkänslorna i den vanliga SLV-dieten, särskilt efter att en del kostchefer med kadaverdisciplin kräver att barnen skall få lättmjölk och -margarin.

SLV står för Livsmedelsverket och i deras rekommendationer ingår att man bör äta 55-60E% sockerkedjor (kolhydrater), högst 30E% fett samt resten i form av protein.

I bilden ingår att kolhydraterna i sin helhet (nu bortser jag från de icke nedbrytbara som kallas fibrer) förr eller senare bryts ned i sina beståndsdelar som är olika sockerarter. Dessa bidrar uteslutande med energi som används direkt, lagras i rätt små glykogenlager eller långtidslagras i form av fett.

En hög halt av socker i kroppen skadar vävnaderna allvarligt. Hos en frisk person är det hormonet insulin som tar hand om blodsockret och transporterar det till celler som kan använda det. Förutom muskelceller inkluderas även fettcellerna. När blodsockret kommer in i en cell krävs att det förbrukas för att mer skall få plats. I klarspråk, om då inte ungarna aktiveras med något förnuftigt börjar de spendera sin energi på diverse oönskade aktiviteter, de klättrar på väggarna, är sockerspeedade.

Nu är insulinet nog så effektivt att lotsa undan blodsockret vilket innebär att blodsockerhalten lätt sjunker för lågt, något som leder till hungerkänslor och rop att "...jag är huuungrig..."

Frukt anses vara ett nyttigt mellanmålsalternativ, men eftersom de i allmänhet är söta och dessutom till större delen består av kolhydrater så förbereder man nästa hungerkänsla som kanske hamnar i höjd med en ordinarie måltid. Då är risken påtaglig att man överäter.

Detta är några skäl till varför en måltidsordning som innefattar eller resulterar i mellanmål har förbättringspotential. Det är ett lite mer sofistikerat sätt att säga att de är ett tecken på en misslyckad mat.

Hallå, kostchefer som jag avser här ovan, förstår ni sambandet?

Med vänliga hälsningar / Erik Edlund / MatFrisk Blogg

Kommentarer: 0 Kategorier: Fetter Fysiologi Livsmedelsverket (SLV) Etiketter: barn fruktstund sockerspeedad mellanmål frukt lättmjölk lättmargarin kostchef insulin Johan Ingarö SvD