LCHF (LowCarb HighFat) är ett mycket effektivt sätt att förbättra både hälsa och vikt. Den står i skarp kontrast till Livsmedelsverkets påbud att äta 50-60E% sockerkedjor (kolhydrater).

Det finns hur många studier som helst som stöder än det ena och än det andra när det gäller vår mat. Innan jag tror på slutsatser i sådana studier vill jag gärna se dess hypotes(er), hur studien utformats, vilka data man samlat in och de utfall man tycker sig ha sett.

De korta sammanfattningarna, abstract, är oftast utformade för att framhäva eventuell överensstämmels mellan hypotes och utfall. Den som nöjer sig med att läsa dessa kan gå miste om väsentliga fynd som döljer sig i tabeller, grafik och text inklusive korta bisatser.

Man skall vara både medveten om och ödmjuk inför att det är bortom mänsklig förmåga att "bevisa" komplicerade samband mellan kost och hälsa. Man kan påvisa, eller i bästa fall visa, att man med givna utgångsvärden stabilt når fram till vissa slutresultat. Om detta kan upprepas gång på gång och dessutom förklaras med känd fysiologi är man så nära sanningen man kan komma idag.

Jag är medveten om att många av mina åsikter bryter mot dagens rådande mainstream-tolkningar och ser fram emot emot debatter med såväl meningsmotståndare som åsiktsfränder.

Skrivs av

Visar inlägg med etikett SLV
Visa träffar från alla bloggar

"...then they attack you..."

 

"First they ignore you, then they laugh at you, then they attack you, then you win."

Detta berömda citat kommer från Mahatma Gandhi.

I dagens nyhetsutskick från Livsmedelsverket (SLV) finns en länk till en debattartikel på SLV:s hemsida:

Debattreplik i GöteborgsPosten 30 mars 2012

 

Björn Hammarskjöld tycker att vi på Livsmedelsverket ska ändra våra kostråd och rekommendera ännu mer kött och animaliskt fett. Det går tvärtemot vad en samlad bedömning av det nuvarande forskningsläget visar, skriver bland andra Wulf Becker, professor i nutritionsforskning på Livsmedelsverket.


Björn Hammarskjöld påstår i en debattartikel i GP den 25 mars att orsaken till de senaste årtiondenas viktuppgång är att vi äter mer kolhydrater än tidigare, medan mängden fett och protein varit konstant. Sanningen är att vi äter mer av både kolhydrater, protein och fett. Mängden protein har ökat mest, framför allt från köttprodukter och ost. (Källa: Jordbruksverkets konsumtionsstatistik)

 

Matvanor handlar inte bara om hur mycket fett, kolhydrater och protein man äter utan även om vilken typ av mat dessa näringsämnen kommer ifrån. Jämfört med 60-talet dricker svenskar i dag fyra gånger så mycket läsk och äter dubbelt så mycket godis, choklad och glass. Det är inte bra kolhydratkällor.

 

Livsmedelsverket rekommenderar kolhydrater från riktig mat, som frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fullkornsprodukter. Hammarskjöld verkar inte heller ta hänsyn till det faktum att svenskarna är mycket mindre fysiskt aktiva än förut, och att det är en mycket viktig orsak till övervikt och fetma.

 

Hammarskjöld tycker att vi på Livsmedelsverket ska ändra våra kostråd och rekommendera ännu mer kött och animaliskt fett. Det går tvärtemot vad en samlad bedömning av det nuvarande forskningsläget visar.

 

En kost med mycket rött kött, charkprodukter, feta mejeriprodukter, raffinerade spannmålsprodukter och läsk ökar risken att bli sjuk, medan frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, olja och fisk minskar risken. Det är läkare och experter som forskar inom nutrition, cancer, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes eniga om, liksom Världshälsoorganisationen, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet och World Cancer Research Fund.

 

Wulf Becker, professor i nutritionsforskning, Livsmedelsverket

Anette Jansson, chef för rådgivningsenheten, Livsmedelsverket

Anna Karin Lindroos, medicine doktor, nutritionsforskare, Livsmedelsverket

Irene Mattisson, doktor i medicinska vetenskaper, nutritionsepidemiologi, Livsmedelsverket 

Detta gav mig anledning att maila tillbaka följande fråga:

"Vilka studier jämför dessa båda kostmodeller med en kontrollgrupp utan kostförändringar och stöder er slutsats?"

Jag förväntar mig inget konkret svar, men där kan jag ju ha fel. I vilket fall har åtminstone denna kontrovers nått tredje steget ("...then they attack you...") av Gandhis fyra. 

Lagstifta mot transfetter?

 En lag som begränsar mängden industriellt framställda transfetter i mat kan vara på väg att införas. Det är ett krav som oppositionspartierna i riksdagen drev igenom förra året och nu är förslaget från Livsmedelsverket snart klart.

Källa: Sveriges Radio 

LCHF-are tillhör de som under lång tid propagerat mot industriellt framställda transfetter i maten vilket nu tycks resultera i en lagstiftning.

Transfetter innehåller enkel- och fleromättade fettsyror där de vanliga böjda cis-dubbelbindningarna i kolkedjorna genom industriella processer vridits ett halvt varv (kallastrans-form) och böjen ersätts då med en "knick" istället. Detta gör att fettsyrorna blir rakare och kan packas tätare intill varandra vilket gör att billiga vegetabiliska oljor får ett högre ekonomiskt värde i en fastare form (=margariner).

Härdningsprocessen sker i en reaktortank med vätgas under mycket hög temperatur, högt tryck och med nickelspån som katalysator. I den bästa av världar kommer en fullständig härdning att ända i mättade fettsyror, alldeles lika de naturliga. Tyvärr finns det hakar i detta, dels går det inte att garantera att den höga temperaturen som krävs lämnar fettsyrorna oskadade, inte heller att det går att filtrera bort alla spår av nickel vilket vi vet kan förorsaka allergier. 

Den svenska livsmedelsindustrin har under de gångna åren gjort ett gott självsaneringsarbete och antalet produkter som vi konsumenter köper direkt i butiker har minskat drastiskt. Detta är tyvärr inte fullt ut lika bra i snabbmatssammanhang, där finns transfetter fortfarande i onödigt hög omfattning.

Något jag noterar med stor tillfredsställelse är att ingenstans i artikeln nämns "mättade fetter". Under alla år har Livsmedelsverket (SLV) ständigt buntat samman de enkel- och fleromättade transfetterna med mättade fetter. De senare är de stabilaste fetterna och påverkas föga av fria radikaler och annat som ständigt bildas i vår kropp. Men eftersom industriellt framställda transfetter sedan länge är väl kopplade till hälsoskadliga effekter så kom denna sammanbuntning att ge naturliga mättade fetter ett oförtjänt dåligt rykte.

Numera har antagligen SLV och stödjare insett att det finns en tillräckligt stor kompetens i de breda lagren för att genomskåda sådana okunniga, illa grundade och vilseledande påståenden. Alternativt beror det på att gamla auktoriteter lämnar verket.

"Kunskapen ökar, begravning för begravning." 

...jag gillar ju när människor mår bra

"På mejerihyllor sitter A4-lappar om råvarubrist upptejpade. Smörkrisen är både ett faktum och ett drama med fler än en bov. Mejeriernas produktion av varor med högre mervärde och den ständigt minskande skaran av mjölkbönder nämns tillsammans med ett underhållande wild card; den ständigt ökande skaran av konsumenter på kolhydratsnål och fettrik diet. Så kallad LCHF."

Idag hörs visserligen några tysta motståndare men de flesta av oss, med en kosthållning enligt devisen lagom av allt, debatterar inte alls. Har knappt ens en åsikt.

Om det innebär att man undviker att stå upp för gamla konventionella tankar som uppenbarligen får ordentligt på skallen eller om det beror på ignorans är väl en individuell fråga. Av någon anledning är den närmast berörda yrkeskåren, dietisterna, väldigt frånvarande i mediadebatter där läsarna kan ge svar på tal. 

Att LCHF gått hela vägen från en företeelse för några få till något för många är uppenbart.

Så är det, mer än 5% av Sveriges befolkning "äter LCHF" och i runda tal 1/4 (eller mer) är förtrogna med vad det innebär och tillämpar det i viss utsträckning. Båda andelarna är antagligen betydligt större än de som följer de med rätta kritiserade kostråden från Livsmedelsverket (SLV). Minns också att SLV sorterar under Jordbruksdepartementet Lantbruksdepartementet och på så sätt influeras av jordbruksnäringens behov. Det bör byta "mamma" till Socialdepartementet istället, där man kan förvänta sig en bättre integration med hälsovårdande myndigheter.

Min vilda teori är att det är kändisarna som är framgångssagans nyckel. Lättillgängliga bloggkändisar med rapporter om sitt ätande. Att Camilla Läckberg och Katrin Zytomierska, bland många andra, bekände sig LCHF spelar roll. De är ju onekligen snygga, framgångsrika och nu ännu smalare.

Jo, ja, fel är det väl inte, men äldre bryr sig föga om gaphalsen Katrin Zytomierska (som främst sköter sitt varumärke) och män tar knappast bestående intryck damtidningsreportagen med Camilla Läckberg. Men, det är ju klart, många bäckar smala...

Och jag gillar ju när människor mår bra.

Där kom analysens kärna, det som allt handlar om, "...när människor mår bra.

SLV försöker ta åt sig äran

  Nästan inget transfett kvar i margariner

 Halten transfett i margariner har minskat och är i dag mindre än en procent. Det visar en analys som Livsmedelsverket har gjort av tio margariner och en matfettsblandning.

-  Det är mycket positivt att tillverkarna lyssnat på konsumenterna och Livsmedelsverket och sänkt halterna av transfett i sina produkter, säger Anna Karin Lindroos på Livsmedelsverket.

Källa: Nyhetsutskick från Livsmedelsverket. (SLV)

Sure, "tillverkarna (har) lyssnat på Livsmedelsverket"

Under många år brydde sig SLV föga, till och med förnekade man aktivt transfetternas negativa inverkan under tiden som den adjungerade*) professorn Bengt Vessby fortfarande hade inflytande över verkets fettpolicy. I själva verket användes transfetterna indirekt i SLV:s kamp mot naturliga animaliska fetter genom att de nästan alltid hänvisade till de negativa hälsoutfallen för de som konsumerade förhöjda mängder av "mättade fetter och transfetter".

Transfetter är inte, läser och skriver inte, ett mättat fett. Det är onaturliga "stelopererade" enkel- eller fleromättade fetter (egentligen fettsyror). Varför gör man då på detta viset?

Naturliga animaliska fetter i form av t.ex. smör har mängder av goda egenskaper för matlagning, men lämnar inte så stor ekonomisk avkastning och produktionen har många flaskhalsar. Det passar därför dåligt in i storindustriella sammanhang.

Detta har lett industrins kemister till att skapa processer där man utgår från billiga vegetabiliska oljor från tropikerna och ur dessa skapar fasta "hitte-på-fetter", margariner. Detta sker genom att man "mättar" fettsyrorna med vätgas under mycket högt tryck och hetta i kombination med en katalysator i form av nickelspån. Detta gör att antalet så kallade dubbelbindningar i kolkedjan (de som benämns omättnader) minskar i antal. Om processen körs fullt ut blir slutprodukten fullhärdad och identisk med ett naturligt mättat fett med samma fettsyralängd. Så när som på att slutprodukten alldeles säkert innehåller föroreningar från alla de kemikalier som direkt eller indirekt berör oljan från skörd via transporter och lagring fram till och med härdningen.

Då de lättflytande oljorna till stor del byggs av långkedjiga enkel- och fleromättade fettsyror så förblir de lika långkedjiga även när de härdats. Låt oss som exempel ta den fleromättade linolsyran och den mättade stearinsyran. Båda har 18 kolatomer i sina kedjor och är alltså lika "långa". Förutom sina övriga skillnader har de väldigt olika smältpunkter, linolsyran smälter redan vid temperaturer under - 5C, medan man måste höja temperaturen till nära 70C innan stearinsyran smälter.

De praktiska konsekvenserna av detta är att ett fullhärdat vegetabiliskt fett blir (närapå) osäljbart. Ingen skulle bre en rostad macka med en sådan produkt. Man måste alltså avbryta härdningen när fettblandningen är lagom fast. Men då har det hänt något annat med fettsyrorna, det som gör att de kallas "trans", och med egenskaper som gör dem farliga för människan.

Den absoluta majoriteten av naturliga enkel- och fleromättade fettsyror är mjukt böjda beroende på att de väteatomer som finns på vardera sidan av dubbelbindningen finns som nära grannar. Då de är lika elektriskt laddade stöter de bort varandra vilket böjer kedjan. Den formen kallas "cis". 

Vid de mycket höga temperaturer som råder under härdningsprocessen når man en energinivå där dubbelbindningarna just börjar tappa taget med varandra och kolkedjans olika beståndsdelar kan börja rotera inbördes. När temperaturen sedan sjunker är det slumpen som avgör hur kedjans beståndsdelar åter hakar samman i en dubbelbindning. Om det sker i cis-läge är det oproblematiskt, men så är inte fallet om det sker i trans-läget.

Det som kännetecknar en trans-bindning är att kedjan just där blir nästan rak, den närsynte kan notera att den fått en liten "knick" och dessutom blivit lite kortare. Detta beror på att de sammanhållande krafterna i en dubbelbindning är något högre än enkelbindningen i en enkelbindning (mättad-).

Till det yttre förefaller fettsyran vara en god kopia av en mättad fettsyra, men minst två saker skiljer dem åt: 

  • Transfettsyran är stelare än motsvarande mättade fett. (därav stelopererad)
  • Transfettsyran är kortare än motsvarande mättade fett. (den blir låghalt där den tvingas in) 

Dessa två egenskaper gör att ett transfett inte passar in i kroppen och där de ändå tvingas in kommer att ställa till med bevisade skador. 

Om man nu i studier kombinerar förbrukning av en del i naturliga animaliska fetter (de mättade) och direkt hälsoskadliga transfetter får man självklart ett negativt hälsoutfall i den gruppen. Det visste man alldeles säkert inom SLV men utnyttjade det i sina egna syften, nämligen kampen mot naturliga animaliska fetter.

Det hela är djupt tragiskt då det med all säkerhet skadat hälsan hos många tiotusen människor och sannolikt tagit livet av flera tusen. Siffrorna kan mycket väl vara underdrivna med en eller ett par tiopotenser.

Att då SLV försöker ta åt sig äran av att ha påverkat industrin till denna självsanering är bara för mycket. Orsaken till förbättringen ligger i en massiv folklig protestreaktion där man dels hackade på tillverkarna och dels röstade med plånboken genom att förkasta produkter med transfetter.

Nu är transfetter nästan historia i svensk kost, men för den som läser studier där "mättade och transfetter" ingår som parameter är de fortfarande viktiga att känna till. I praktiken i alla studier som påbörjats före 2011, även där begreppet inte längre redovisas. 

Konsekvenserna av den adjungerade margarinprofessorn Bengt Vessbys inflytande kommer att hänga över oss under många år ännu, i vart fall till dess att hans lärjungar tappat inflytande eller avgått av naturliga skäl.


*) I klartext innebär adjungerad att någon (i detta fall fettindustrin) helt eller delt bekostar en "hitte-på-professor". H*n behöver inte ha utmärkt sig akademiskt på något forskningsområde, det räcker långt att finansiären är nöjd.