MatFrisk på VK - Etikett - blodsocker | Västerbottens-Kuriren

LCHF (LowCarb HighFat) är ett mycket effektivt sätt att förbättra både hälsa och vikt. Den står i skarp kontrast till Livsmedelsverkets påbud att äta 50-60E% sockerkedjor (kolhydrater).

Det finns hur många studier som helst som stöder än det ena och än det andra när det gäller vår mat. Innan jag tror på slutsatser i sådana studier vill jag gärna se dess hypotes(er), hur studien utformats, vilka data man samlat in och de utfall man tycker sig ha sett.

De korta sammanfattningarna, abstract, är oftast utformade för att framhäva eventuell överensstämmels mellan hypotes och utfall. Den som nöjer sig med att läsa dessa kan gå miste om väsentliga fynd som döljer sig i tabeller, grafik och text inklusive korta bisatser.

Man skall vara både medveten om och ödmjuk inför att det är bortom mänsklig förmåga att "bevisa" komplicerade samband mellan kost och hälsa. Man kan påvisa, eller i bästa fall visa, att man med givna utgångsvärden stabilt når fram till vissa slutresultat. Om detta kan upprepas gång på gång och dessutom förklaras med känd fysiologi är man så nära sanningen man kan komma idag.

Jag är medveten om att många av mina åsikter bryter mot dagens rådande mainstream-tolkningar och ser fram emot emot debatter med såväl meningsmotståndare som åsiktsfränder.

Skrivs av

Erik
Edlund

Vanliga etiketter

adrenalin ATP barn blodsocker cancer fett Insulin LCHF Livsmedelsverket SLV

» Visa alla etiketter

Mest kommenterat

Arkiv

Inlägg - RSS 2.0

Inlägg - Atom

Kommentarer - RSS 2.0

Hittat nåt olämpligt på den här sidan? Anmäl!

Visar inlägg med etikett blodsocker

Visa träffar från alla bloggar

Prostatacancer, blodsocker och insulin

Av Erik Edlund, onsdag 04 april 2012 klockan 11:36,

The diabetic drug metformin has shown an effect on prostate cancer in a small phase 2 study involving 24 patients.

When given to men before prostatectomy, metformin appeared to reduce the growth rate of prostate cancer in a proportion of patients, according to study results presented here at the annual meeting of the American Association for Cancer Research.

Källa: Medscape (du måste registrera ett konto vilket är kostnadsfritt)

Metformin är sedan många år (1975?) ett välkänt preparat för behandling av diabetes typ 2, åldersdiabetes. Det har hyfsad effekt med rätt få biverkningar. Trots sin enkla kemiska sammansättning tillskrivs det omfattande effekter i FASS:

Metformin har 3 verkningsmekanismer:

1. Reduktion av leverns produktion av glukos genom att hämma glukoneogenesen och glykogenolysen.

2. Genom att öka insulinkänsligheten, förbättra perifert glukosupptag och glukosutnyttjande i muskulaturen.

3. Fördröjning av intestinal glukosabsorption.

Metformin stimulerar intracellulär glykogensyntes genom att inverka på glykogensyntetas.

Metformin ökar transportkapaciteten av alla typer av membranglukostransportörer (GLUT).

Effekterna 1 och 3 är förmodligen högst verkliga, den senare genom att en välkänd biverkan är diarré.

Må vara hur det vill med mekanismerna bakom preparatet, men rätt använt sänker det blodsockernivån och med tiden även vikten hos en majoritet av diabetiker typ 2. Som spinoff av detta sjunker insulinbehovet och därmed även den anabola ("kroppsbyggande") effekten som bland annat innebär att överflödigt blodsocker omvandlas till fettsyror och lagras i fettväven.

Insulin beskrivs i svepande ordalag som avgörande för muskel- och fettcellers upptag av glukos. Detta är lyckligtvis överförenklat och fel. Dessa och andra celltyper har en eller flera typer av glukosupptagande mekanismer, de kallas GLUT1 - GLUT4. Alla är passiva i den meningen att de inte "pumpar" in glukos i cellerna. Är koncentrationen tillräckligt hög i blodet så "rinner" glukosen in om passagen är öppen.GLUT1 - GLUT3 är oberoende av insulin och regleringen av insläppet sker genom att antalet av dem på cellmembranen ökar eller minskar beroende på om blodsockerhalten är låg eller hög. Anpassningen sker förhållandevis långsamt, men mängden insläppt glukos är tillräckligt för att cellen skall ha tillräckligt för att klara sina basala funktioner.

GLUT4, däremot, är annorlunda. Antalet av dem vid cellmembranet inklusive funktionen styrs av insulin och denna mekanism är snabb och släpper in stora mängder glukos i cellerna på kort tid,det är förbrukningen inne i cellerna som avgör hur fort det går.

Cancerceller må vara fruktade och i många fall dödliga, men de har en påtaglig svaghet, deras interna energiförsörjning är ytterst ineffektiv och förutsätter glukos som energiråvara. Denna egenskap utnyttjas när man söker efter cancervävnader med PET-scanning. Man tillför en svagt radioaktiv form av glukos till patienten och söker sedan med en avancerad utrustning efter de vävnader som tar upp stora mängder av denna märkta glukos. Där finns cancercellerna!

Sannolikt (min hypotes) har även cancerceller en eller flera varianter av GLUT1 - GLUT4, men då de är beroende av långt större glukosmängder (10-20-faldigt) än friska celler så räcker det inte med de små mängder som sipprar in via GLUT1-GLUT3 utan det är först när insulinet aktiverar GLUT4 som det blir tillräcklig fart på spelet.

Så min hypotes är att cancerceller inte klarar att dränera blodet på glukos via långsamma GLUT1 - GLUT3 utan det krävs insulin för att aktivera högkapacitetsvarianten GLUT4. Man svälter på så sätt ut cancerceller utan att blodsockernivån behöver vara påtagligt låg, det viktiga är att mängden insulin skall vara begränsad.

Det är alltså tänkbart att metformin når den fördelaktiga effekten på prostatacancern genom att den håller blodsockret på en tillräckligt låg nivå utan att insulinet behöver aktiveras mer än nödvändigt.

Ett annat sätt är att äta en kost som inte kräver mer än begränsade mängder insulin, LCHF.

Kommentarer: 0 Kategorier: Fysiologi Hälsoförbättringar LCHF Etiketter: prostatacancer blodsocker insulin PET-scanning

Mandlar bra för diabetiker?

Av Erik Edlund, söndag 02 oktober 2011 klockan 12:00,

Two new studies into the potential health benefits of eating almonds have supported evidence that they can help people with type 2 diabetes to maintain their blood glucose and cholesterol levels....

Källa: Diabetes In Control

Karen Lapsley, chief science officer for the Almond Board of California, commented "Those with diabetes are faced with many challenges with their disease management, which is why we are always energized when new research is published that supports our understanding of almonds' role in helping alleviate some of the difficulties."

Det finns alltså ekonomiska motiv bakom att framställa mandlar som ett fördelaktigt tillskott till diabetiker typ 2. Det betyder för den skull inte att vare sig studien eller dess resultat är manipulerade, men att frågeställningarna är anpassade till de önskade svaren.

I en av de rapporterade studierna fick deltagarna äta knappt 30 gram mandlar som inledning till ett stärkelserikt mål. Detta resulterade i en 30% sänkning av blodsockervärdet hos diabetiker typ 2 men endast 7% hos icke-diabetiker.

Även en daglig konsumtion av samma mängd mandlar under 12 veckor resulterade i en 4% sänkning av HbA1c (glykerat hemoglobin, försockrat blodprotein även kallat "långtidsblodsocker") samt en motsvarande minskning av BMI, alltså en viktnedgång.

Det korta referat jag läst lämnar inga uppgifter om de bakomliggande mekanismerna. De kan naturligtvis vara okända eller inte unika för just mandeln och därför inte önskvärda att rapportera.

Om vi tar en titt på mandelns sammansättning, här, här och här, finner vi att de är ytterst fettrika. bortåt 4/5 av energin kommer därifrån medan kolhydraterna står för under 10E%.

Dessa enkla fakta kan ligga bakom stora delar av de observerade effekterna.

Dels vet vi att fetter skapar långtidsnöjdhet, man äter totalt sett mindre. Ju mindre vi äter desto sannolikare att blodsockret håller sig inom önskvärda ramar.

Dels styrs magsäckstömningen till tunntarmen av energitätheten i maginnehållet. Äter vi energitätt (fett) blir det mindre "klattar" som töms åt gången och användningen av maginnehållet sprids ut över tiden. Detta kommer att dämpa det akuta upptaget av glukos till blodet och därmed även sänka blodsockerbelastningen.

Min hypotes är att mandeln i sig inte har några unika fördelar för diabetiker utan kan ersättas av andra (naturliga) fetter. Inled måltiden med t.ex. en klick smör eller kokosfett.

Undvik i vilket fall "hitte-på-fetter" med vegetabiliska oljor som råvara (margariner och annat tjafs), de har manipulerats industriellt för att bli fasta trots att light-varianter dessutom spätts med (lättflytande) vatten.

Kommentarer: 0 Kategorier: Diabetes Fetter Etiketter: fett mandlar diabetes typ 2 HbA1c långtidsblodsocker glykerat hemoglobin smör kokosfett blodsocker BMI