MatFrisk på VK - Etikett - fett | Västerbottens-Kuriren

LCHF (LowCarb HighFat) är ett mycket effektivt sätt att förbättra både hälsa och vikt. Den står i skarp kontrast till Livsmedelsverkets påbud att äta 50-60E% sockerkedjor (kolhydrater).

Det finns hur många studier som helst som stöder än det ena och än det andra när det gäller vår mat. Innan jag tror på slutsatser i sådana studier vill jag gärna se dess hypotes(er), hur studien utformats, vilka data man samlat in och de utfall man tycker sig ha sett.

De korta sammanfattningarna, abstract, är oftast utformade för att framhäva eventuell överensstämmels mellan hypotes och utfall. Den som nöjer sig med att läsa dessa kan gå miste om väsentliga fynd som döljer sig i tabeller, grafik och text inklusive korta bisatser.

Man skall vara både medveten om och ödmjuk inför att det är bortom mänsklig förmåga att "bevisa" komplicerade samband mellan kost och hälsa. Man kan påvisa, eller i bästa fall visa, att man med givna utgångsvärden stabilt når fram till vissa slutresultat. Om detta kan upprepas gång på gång och dessutom förklaras med känd fysiologi är man så nära sanningen man kan komma idag.

Jag är medveten om att många av mina åsikter bryter mot dagens rådande mainstream-tolkningar och ser fram emot emot debatter med såväl meningsmotståndare som åsiktsfränder.

Skrivs av

Erik
Edlund

Vanliga etiketter

adrenalin ATP barn blodsocker cancer fett Insulin LCHF Livsmedelsverket SLV

» Visa alla etiketter

Mest kommenterat

Arkiv

Inlägg - RSS 2.0

Inlägg - Atom

Kommentarer - RSS 2.0

Hittat nåt olämpligt på den här sidan? Anmäl!

Visar inlägg med etikett fett

Visa träffar från alla bloggar

En liten närsyntare titt på fettmetabolismen

Av Erik Edlund, torsdag 10 november 2011 klockan 19:29,

Jag svarade på en fråga i ett diabetesforum. I korthet handlade det om metabolism av fett, fettsyror, ketoner och glukos.

Inga celler i människokroppen kan förbränna vare sig glukos, fettsyror eller ketoner. Det cellerna använder för sin energiförsörjning är ATP, adenosintrifosfat, samt i viss utsträckning ADP. Dessa produceras i stor mängd (i storleksordningen halva till hela kroppsvikten per dygn!) imitokondrier som finns i stor mängd inne i alla celler.

Glukos, fettsyror och ketoner är några av de olika bränslen som matar mitokondrierna. I några få av kroppens delar är det enbart glukos som fungerar, nämligen de röda blodkropparna samt en mindre del av hjärnan (uppskattningsvis 1/4 - 1/3 av energibehovet). Finns ytterligare något, men kommer inte ihåg vad det är, har ev. något med njurarna att göra. I och för sig bör jag kanske lägga till att ävencancerceller har ett strikt glukosbehov, däremot används det helt annorlunda då de har en betydligt primitivare ämnesomsättning.

Ketoner är vattenlösliga och därför lätt transporterbara i blodet. De bildas i levern med fett/fettsyror som råvara. I hjärnan (och överallt annars) har de betydligt större verkningsgrad (25-28-30%) än glukos vid driften av mitokondrierna, kräver mindre mängd syre och lämnar mindre mängd "avfall" efter sig. Det är ketonernas inverkan som gör att de som fastar efter några dagar känner sig euforiska.

Så fort man använder fett som energiråvara huggs fettsyrorna upp och bildar ketoner, det är helt naturligt. Att exklusivt förknippa ketoner med svält tyder på "gammeltänk".

Alla överskottsproteiner, de som inte används för reparationsarbeten, hormoner, enzymer och liknande bryts alltid ner till kvävehaltiga avfallsämnen (den gula färgen i urin) samt glukos. Vid ren svält börjar kroppen avveckla sådant som är väldigt energikrävande men inte nödvändigt för överlevnad. Detta inkluderar i första hand skelettmusklerna. Självklart bryts dessa proteiner ner på samma sätt som de i maten, annat vore slösaktigt.

Det finns minst två ställen där en fettmolekyl (triglycerid, triacylglycerol) spjälkas till fettsyror + glycerol

1) När fett levereras via ett lipoprotein (en av de transportfarkoster som slarvigt kallas "kolesterol"). En komplett triacylglycerolmolekyl kan inte inte passera via cellmembranet och in i cellens inre. Lösningen är enzymet Lipoproteinlipas (LPL) som finns utanpå mottagarcellen och har till uppgift att peta in en vattenmolekyl i "skarven" mellan vardera fettsyran och glycerolmolekylen. Detta kallas hydrolys där "hydro" syftar på vatten och "lys" betyder spjälka.

Efter detta åker fettsyrorna in i cellen medan det vattenlösliga glycerolet sköljs iväg via blodet och hamnar i levern där den delas upp i sina beståndsdelar, glukosmolekyler.

När så fettsyrorna lyckligt kommit in i fettcellen så skall de åter lagras på ett effektivt sätt och det sker genom att en del av det glukos som antingen levereras in i cellen via insulinoberoende GLUT1(Glukostransportör1) eller insulinaktiverat GLUT4 byggs till glycerol och hakas samman med tre av de fettsyror som råkar finnas på plats. Denna process kallas förestring.

Insulin aktiverar LPL och gör större mängder glukos tillgängligt för att bilda glycerol inne i cellen. Insulin är därför fettskapande och detta bör vara bekant för diabetiker typ 1 som fått fettkuddar där man injicerat alltför ofta.

2) När så triacylglycerolen (fettmolekylen) skall utnyttjas sker något liknande fast helt annorlunda. Inte heller nu kan en komplett triacylglycerol (förresten, det kan vara intressant att veta att tri står för tre, acyl för fettsyra och glycerol för just glycerol) tränga ut och om så skulle ske så är ändå en fri fettmolekyl inget som blodet kan transportera.

Därför träder ett annat enzym, Hormonkänsligt lipas (HSL), in i handlingen. Detta aktiveras av adrenalin, noradrenalin och glukagon och hydrolyserar fettmolekylen till tre separata fettsyror och glycerol. De frigjorda fettsyrorna (eller de som just råkat komma in i cellen) passerar cellmembranet, glycerolen sköljs som vanligt iväg medan var och en av fettsyrorna hämtas upp av transportproteiner, albumin. Detta kit kallas märkligt nog för fria fettsyror, men i vilket fall transporteras de runt i blodet till dess de stöter på en cell som behöver dem.

Kommentarer: 0 Kategorier: Fetter Fysiologi Etiketter: fett fettsyror glycerol triglycerid triacylglycerol ATP ketoner LPL lipoproteinlipas HSL hormonkänsligt lipas adrenalin noradrenalin glukos albumin

Mandlar bra för diabetiker?

Av Erik Edlund, söndag 02 oktober 2011 klockan 12:00,

Two new studies into the potential health benefits of eating almonds have supported evidence that they can help people with type 2 diabetes to maintain their blood glucose and cholesterol levels....

Källa: Diabetes In Control

Karen Lapsley, chief science officer for the Almond Board of California, commented "Those with diabetes are faced with many challenges with their disease management, which is why we are always energized when new research is published that supports our understanding of almonds' role in helping alleviate some of the difficulties."

Det finns alltså ekonomiska motiv bakom att framställa mandlar som ett fördelaktigt tillskott till diabetiker typ 2. Det betyder för den skull inte att vare sig studien eller dess resultat är manipulerade, men att frågeställningarna är anpassade till de önskade svaren.

I en av de rapporterade studierna fick deltagarna äta knappt 30 gram mandlar som inledning till ett stärkelserikt mål. Detta resulterade i en 30% sänkning av blodsockervärdet hos diabetiker typ 2 men endast 7% hos icke-diabetiker.

Även en daglig konsumtion av samma mängd mandlar under 12 veckor resulterade i en 4% sänkning av HbA1c (glykerat hemoglobin, försockrat blodprotein även kallat "långtidsblodsocker") samt en motsvarande minskning av BMI, alltså en viktnedgång.

Det korta referat jag läst lämnar inga uppgifter om de bakomliggande mekanismerna. De kan naturligtvis vara okända eller inte unika för just mandeln och därför inte önskvärda att rapportera.

Om vi tar en titt på mandelns sammansättning, här, här och här, finner vi att de är ytterst fettrika. bortåt 4/5 av energin kommer därifrån medan kolhydraterna står för under 10E%.

Dessa enkla fakta kan ligga bakom stora delar av de observerade effekterna.

Dels vet vi att fetter skapar långtidsnöjdhet, man äter totalt sett mindre. Ju mindre vi äter desto sannolikare att blodsockret håller sig inom önskvärda ramar.

Dels styrs magsäckstömningen till tunntarmen av energitätheten i maginnehållet. Äter vi energitätt (fett) blir det mindre "klattar" som töms åt gången och användningen av maginnehållet sprids ut över tiden. Detta kommer att dämpa det akuta upptaget av glukos till blodet och därmed även sänka blodsockerbelastningen.

Min hypotes är att mandeln i sig inte har några unika fördelar för diabetiker utan kan ersättas av andra (naturliga) fetter. Inled måltiden med t.ex. en klick smör eller kokosfett.

Undvik i vilket fall "hitte-på-fetter" med vegetabiliska oljor som råvara (margariner och annat tjafs), de har manipulerats industriellt för att bli fasta trots att light-varianter dessutom spätts med (lättflytande) vatten.

Kommentarer: 0 Kategorier: Diabetes Fetter Etiketter: fett mandlar diabetes typ 2 HbA1c långtidsblodsocker glykerat hemoglobin smör kokosfett blodsocker BMI

Fleromättade fetter ökar hälsorisker

Av Erik Edlund, lördag 01 oktober 2011 klockan 20:21,

Incitamentet till denna blogg kommer via diabetes.doc och utgörs av studien Corn Oil in Treatment of Ischaemic Heart Disease av Rose, Thomson och Williams som publicerades i British Medical Journal den 12 juni 1965.

Det som rundhänt kallas "kolesterol" hade vid denna tid börjat ta plats på dagordningen och intresserade en del forskare. De ovan nämnda tre konstaterade att en allmän minskning av fettinnehållet inte hade visat sig resultera i några fördelar. ("A simple reduction of fat intake has failed to show any benefits…") Med detta som bakgrund väljer man att testa ett par kostmodeller med reducerat fettinnehåll där en stor del av fettet kommer från vegetabiliska enkel- och fleromättade källor i form av oliv- och majsolja. Mitt intresse är däremot inte fokuserat på effekterna på kolesterol utan istället på mer konkreta hälsoparametrar som död och mer eller mindre allvarliga sjukdomstillstånd.

Vetenskapliga undersökningar av detta slag är nästan undantagslöst multifaktoriella, det är alltså inte bara en enda faktor som ändras utan i praktiken flera. Målet må ha varit att testa effekterna av enkel- och fleromättade fetter, men för att begränsa det totala energi- och fettinnehållet så måste man oundvikligen utesluta en del av försöksdeltagarnas ordinarie mat. I detta fall var instruktionerna att undvika friterade produkter, fett kött, korvar, bakelser och liknande (pastry), glass, ost, bakverk (except plain sponge*) osv. Även mjölk, ägg och smör begränsades. I praktiken kom man alltså att kraftigt förskjuta balansen mellan vegetabiliska och animaliska fettkällor.

Ursprungsplanen var att försöket skulle pågå i tre år, men på grund av diverse faktorer fanns inte tillräckligt antal återstående deltagare efter två år och då avslutades försöket. I en krasst utformad mening skriver försöksledarna:

"…but by the end of two years only one-half of the patients remained in the trial, the rest being dead, removed for reinfarction or lost to follow-up"

Min tolkning: ...efter två år återstod endast hälften av patienterna, resten hade dött, fått förnyade hjärtattacker eller ej återvänt för uppföljning. **

Urvalet till kontroll-, olivolje- och majsoljegrupperna skedde via slumpning och tillhörigheten till de två senare grupperna hemlighölls så gott det gick. Ingångsvärdena framgår av studiens Tabell 1. Totalt deltog 80 patienter varav 31 hade haft en infarkt under månaden före försökets inledning, hos de övriga ansågs sjukdomen vara stabilare. Statistiskt sett anses de olika grupperna vara jämnbördiga vad gäller de redovisade utgångsvärdena.

Avsikten var att patienterna i oljegrupperna skulle konsumera 80 gram per dag, något som visade sig svårt av olika skäl. I genomsnitt lyckades olivoljegruppen konsumera 58 gram och majsoljegruppen 64 gram. Mot slutet av tvåårsperioden var båda nere på 51 gram av de förväntade 80 grammen.

Eftersom detta är ett försök på "kolesterol" så följer ett resonemang om just detta som jag finner mindre givande, men läs gärna själv.

Tabell 5 i studien återger utfallen under 4 konsekutiva 6-månadersperioder fram till det förtida avslutet efter 2 år. Under den tiden minskade andelen levande och infarktfria patienter i kontrollgruppen från 88% till 75%, varav 1 avgått med döden ("sudden death"). I olivoljegruppen (enkelomättade fetter) återstod 57% och i majsoljegruppen (fleromättade fetter) 52%. Intressant nog var den sista 6-månadersperioden den sjukdomsfriaste med endast 2 incidenter, varav ingen dödlig (i olivoljegruppen)

"The patients receiving the key treatment (corn oil) fared worse than those in the other two groups: two years from the start of treatment infarction or death had occurred in one-quarter more of the corn-oil than of the control group."

Min tolkning: Patienterna som fick majsolja fick ett sämre utfall än de två andra grupperna: två år efter behandlingsstarten hade infarkt eller död drabbat en fjärdedel fler än i kontrollgruppen.

"It is concluded that under the circumstances of this trial corn oil cannot be recommended as a treatment of ischaemic heart disease. It is most unlikely to be beneficial, and is possibly harmful."

Min tolkning: Vi sluter oss till att under studiens förutsättningar kan inte majsolja rekommenderas som en behandling för hjärtsjukdom. Det är ytterst osannolikt till fördel, kanske skadligt.

Jag vill påminna om att kontrollgruppens animaliska fetter är rika på mättade fettsyror medan olivoljan domineras av enkelomättade och majsoljan av fleromättade fettsyror varav nästan allt är den inflammationfrämjande omega-6-fettsyran linolsyra (C18:2 n-6).

Studien ger ett utomordentligt dåligt stöd till dagens entusiastiska rekommendationer av enkel- och fleromättade fetter som ersättare till animaliska fettkällor.

--------------------------------------------------------------------------------------------------

* Sponge cake brukar beteckna bakverk baserade på mjöl, socker och ägg plus ev. bakpulver. På mig låter det som basreceptet till en sockerkaka.

** Att man inte återvände för uppföljning i oljegrupperna kan naturligtvis bero på utomordentlig leda av sin mat, en slags smitning. Frånfället i kontrollgruppen var betydligt mindre.

Kommentarer: 0 Kategorier: Fetter Etiketter: fett fleromättat enkelomättat mättat omega 6 linolsyra olivolja majsolja vegetabiliskt fett animaliskt fett