Här kommer ett tillbehör som man egentligen kan äta som det är utan något till.

Blandar du i lite kyckling eller bönor så blir det en perfekt måltid näringsmässigt.

Jag har blandat i de grönsaker som jag hade hemma vilket jag tycker du bör göra också. I annat fall så är det lätt att hitta billiga, svenska och ekologiska rotfrukter på din närmaste mataffär. Vill du försöka äta lite mer säsongbetonat så är det rovor och knölar som gäller i dessa tider!

Ugnsrostade rotfrukter med fetaost 4 pers

4 morötter

2 palsternackor

2 gulbetor

5 potatisar

6 kvistar rosmarin

salt och peppar

rapsolja

1 pkt fetaost

 1 dl pumpakärnor

Skala och skär alla rotfrukter i lämpliga bitar. Jag föredrar stavar, du kanske gillar kuber eller oregelbundna former så det är bara att köra på!

Lägg i en långpanna, tillsammans med fint hackad rosmarin (spara några kvistar till servering) och en skvätt olja ringlad över. Salta och peppra och rör runt ordentligt. Ställ i ugnen i ca 20-30 min tills allt blivit mjukt med en fin gyllene yta.

Smula fetaosten över och blanda ihop. Strö över pumpakärnor och rosmarin vid serveringen.

Här kommer ett gott recept för den som vill prova något med lite asiatiska smaker.

Riset blir krämigt smakfullt och man får i både sig själv och andra en hel del grönsaker!

Till riset åt vi hemgjord falafel (stekt - ej friterad) och yoghurtdressing med vitlökssmak.

Receptet är för ca 4 pers

3 dl ekologiskt råris

1 burk ekologisk kokosmjölk

2 ekologiska morötter

1 röd paprika

2 dl vitkål (jag använde spetskål)

1 msk färsk riven ingefära

färsk koriander

salt och peppar

Lätt som en pannkaka! Koka riset enligt anvisningarna på förpackningen, råris tar ungefär 40-45 min.

Tillsätt kokosmjölken när det är ca 5 min kvar. Se till att det inte bränner fast.

Under tiden riset kokar så hacka grönsakerna i fina bitar.

Fräs dem tillsammans med ingefäran i lite olja.

Lägg ner dem i riset när det är klar.

Blanda i hackad koriander och smaksätt med salt och peppar.

Det går även att rosta sesamfrön i en torr stekpanna och strö över kokosriset när det är klart för servering.

Läste just ett pressmeddelande om att Livsmedelsverket anmält hälsokostbutikskedjan Life:s reklam "Vart tog näringen i maten vägen?"  för att vara missvisande.

Man menar att det inte går att se att vegetabilier har minskat så mycket i näring senaste åren. Den största anledningen är att det finns brister i metoderna som har används till att mäta näringen. Det vetenskapliga underlaget är alltså för dåligt.

Det är därför missvisande att hävda att det inte finns tillräckligt med näring i vår vanliga mat och att man bör äta kosttillskott för att undvika näringsbrist.

Jag tycker själv det är lite småroligt att man tar upp apelsiner och jordgubbar när man pratar om bristen av järn och kalcium i maten. Två näringsämnen man får i stora mängder från t ex kött och mjölk. Det har aldrig funnits speciellt mycket i apelsiner och jordgubbar...

Tillsist är det synd att man framställer kosttillskott som något naturligt. Man likställer det faktiskt med närodlad ekologisk mat. Inte bara missvisande utan helt galet!

Problemet med kosttillskott är att ett ämne aldrig är bra i för höga doser. Vilket det lätt kan bli om man kombinerar en vanlig kost med kosttillskott.

Äter man dock varierat så kan man vara säker på att man får i sig det man behöver, utan särskilt mycket huvudbry eller oro.

Via Saltå kvarn-bloggen fick jag reda på att Livsmedelsverket nu analyserat näringsinnehållet i konventionella ägg och ekologiska ägg och gjort en jämförelse.

De ekologiska äggen visade sig innehålla "högre halter av vitamin E, zink, folat och vitamin A" samt det viktiga ämnen jod.

Den största orsaken menar Livsmedelsverket är fodret.

Med tanke på att hönan som värper dessutom får befinna sig utomhus, picka och äta gräs, mask, rotfrukter och hö och dessutom slippa trängas och ha dagsljus inomhus så finns det inga tvivel om att det är ekologiska ägg som gäller.

Något att tänka på inför stundande påsk och äggtider!

En värmande och matig soppa är lätt att ta med sig i en termos och sedan servera i en kosa. Denna är vegetarisk då jag använt mig av Hälsans köks Grönsaksbollar men går självfallet att variera med egenhändigt rullade köttbullar alt kikärtsbollar. Pastan blev fullkorns lasagnette i min soppa men även detta är utbytbart. Fullkornspasta är att föredra när orken ska räcka hela dagen för bland annat snölekar och upptäckfärder.

Utflyktssoppa ca 3 port

1 hackad gul lök

1 dm strimlad purjolök

500g krossade tomater

2 tsk timjan

1/2 ekologisk grönsaksbuljongtärning

ett handplock hackad färsk persilja (valfritt)

ca 5 dl vatten

4 dl fullkornspasta

1 paket grönsaksbollar (ca 300g)

Koka pastan tills den blivit al dente. Fräs under tiden löken i en kastrull i olja tills den blivit mjuk. Tillsätt kryddor, krossade tomater och buljong. Späd med vatten till en bra konsistens. Låt koka i ca 5 min och smaka av med ev salt och peppar. Tillsätt sedan den färdiga pastan och grönsaksbollar. Låt allt bli varmt och servera eller häll i en termos. 

Ja nu sitter jag här och läser på om cellens uppbyggnad och pluggar uträkningar för sondnäring... Helgnöje om något!

En helg som förövrigt bestått av extrajobbet, plugg och träning byts snart ut till en vecka full av aktiviteter! Bland annat kommer Stephan Rössner till oss och föreläser på tisdag.

Ska bli väldans intressant att höra vad han har att säga som överläkare vid överviktsenheten på karolinska och en flitig författare och debattör!

Tills dess kan jag väl ta och tipsa om mitt favorit plugg-godis:

Ekologisk sötmandel!

Rikt på mineraler, nyttigt fett och E-vitamin.

Så här ser det nya KRAV-märket ut.

Vet inte vad jag ska tycka men det blir till att hålla utkik efter detta i affären i framtiden!

Varför köpa kravmärkta bananer frågar du dig?

Jo eftersom kravmärket innebär att man inte besprutar bananerna med kemiska bekämpningsmedel och ser till att arbetsförhållanden på produktionsplatsen kontrolleras.

Det är viktigt eftersom arbetarna på plantagen får i sig giftiga ämnen annars som kan leda till sterilitet eller död. Dessutom är det mer påfrestande för miljön och det är det minsta vi kan göra när vi skickar otroliga mängder bananer till Sverige från Centralamerika. Visste ni att svenskarna äter mer bananer än något annat land i västvärlden? Tänk hur vi skulle kunna påverka genom att köpa en ungefär 3 kronor dyrare banan. Det är det värt!

Om du fortfarande inte är övertygad bör du kanske se filmen Bananas! Dokumentären om rättegången mellan Dole och deras anställda som blev uppmärksammad pga att Dole inte ville att den skulle visas och stämde filmaren.

Här har ni en trailer av filmen:

Fisk, det vet vi ju är bra med ett super näringsvärde. Men hur gör man??

Jag tror många tycker fisk är lite krångligt och av förståeliga skäl lite dyrt. Men så finns då laxen som är enkelt att laga, bland de billigare fiskarna och otroligt nyttig! Här har ni ett superrecept till de där stressiga dagarna som kräver snabb och lättlagad mat.

Kom bara ihåg att köpa MSC-märkt fisk! Det är en blå logga på förpackningen som innebär att fiskeriet som fångat fisken inte bidrar med utfiskningen av världshaven. För vill vi behålla vår otroligt nyttiga fisk så får vi börja ta vårt ansvar. Ska ta upp mer miljötänk kring fisk senare i bloggen. Nu till receptet för 1 portion:

1 laxfilé

1 morot

1 palsternacka

6 små broccolistånd

Sätt ugnen på 225 grader. Skala och skär morot och palsternacka i mindre bitar eller stavar. Lägg dem i en ugnsform tillsammans med broccolin. Lägg en tinad laxfilé på grönsaksblandningen och krydda med salt, peppar, örtkrydda och ev vitlök. Skvätt över lite rapsolja. Om du vill ha en skonsammare tillagning så täck med ugnsfolie men det går bra utan. In i ugnen i ca 20-25 min. Jag serverade det hela med fullkornsbulgur och turkisk yoghurt kryddad med vitlökssalt.

Detta bröd gör jag inte så ofta. Eftersom jag bakar det mesta av vårt bröd själv så finns det helt enkelt inte tid alla gånger.

Men det är gott, förtvivlat gott och du kan variera det själv efter tycke och smak. Här har jag tillsatt hackade ekologiska aprikoser och ekologisk mandel samt toppat med pumpakärnor. Mjöl väljer jag utifrån vad som finns hemma men favoriterna är dinkelmjöl och fullkornsdinkelmjöl. Att stoppa i lite vetemjöl special är inte en dum idé eftersom det ger ett hög och fint bröd. Så här gör man:

Dag 1:

Ta 1 dl av din surdeg och häll i en stor bunke. Tillsätt 1 dl rågmjöl samt 1 dl ljummet vatten. Täck med plastfolie men lämna en springa för luft och låt stå i rumstemperatur i 5 timmar. Tillsätt återigen 1 dl rågmjöl och 1 dl ljummet vatten. Låt stå över natten alt 8-10 timmar.

Dag 2:

Blanda din startade surdeg med 5 dl ljummet vatten, 1 msk salt, 1 msk honung, 5 dl vetemjöl special, 4-5 dl dinkelmjöl samt 2-4 dl fullkornsdinkelmjöl i en köksmaskin i ca 5 min. Här måste man använda sig av känsla, degen ska släppa bunkens insida men vara kladdig. Detta eftersom dinkelmjölet behöver mer vätska i degen för att ge ett riktigt saftigt bröd.

Tillsätt ca 1dl grovt hackade aprikoser samt 1 dl grovhackade mandlar mot slutet.

Jäs i 5-8 timmar.

Ställ ugnen på 250 grader. Knåda degen på mjölat bakbord och forma till två limpor, detta gör du igenom att platta ut degen till en rektangel och sedan rulla ihop den. Låt skarven ligga neråt.

Låt jäsa i 1 timme på bakplåt. Skär snitt snett över limporna, pensla med ägg och strö över pumpakärnor.

Grädda bröden i 10 min, sänk sedan värmen till 225 grader och grädda ytterligare 30-35 min. Låt svalna på bakgaller med bakduk. Se till att brödet svalnat ordentligt innan du packeterar dem!

Du kan även använda t ex aprikoser och valnötter eller hasselnötter. Skippa pumpakärnorna eller använd solroskärnor istället. Stoppa i linfrö och rivna morötter.

Expermintera! Det är det som gör det roligt!

Detta recept hittar ni i de flesta större kokböcker (t ex Vår kokbok):

Dag 1, kväll:

Värm en skål (helst keramik) med hett vatten.Blanda 1 1/2 dl ljummet vatten, 1 tsk honung samt 1 1/2 dl ekologiskt rågmjöl i skålen (det är viktigt att mjölet är ekologiskt eftersom vi vill gynna mikroorganismerna i mjölet). Täck med plastfolie och ställe på ett varmt ställe, t ex utrymmet över kylskåpet.

Dag 2 och 3

Fyll sedan på med 1 dl ljummet vatten och 1 dl ekologiskt rågmjöl, morgon och kväll, i två dagar. Rör om varje gång.

Dag 4

Dag 4 är surdegen klar. Nu är det bara att stoppa den i en glasburk i kylen. Man matar den med 1/2 dl rågmjöl och 1 dl vatten i veckan. Med fördel kan den få lite honung en gång i månaden.

Kom ihåg! Luktar den surt och är full av liv och bubblor, ja då är den perfekt!

Det blev det i alla fall för mig denna onsdagskväll.

En lättlagad variant där jag tolkat ordet "pytt i panna" som egentligen vad som helst som slängs i samma stekpanna. Vardagsgott, nyttigt och bra för miljön. Dessutom är den, hör och häpna, "grädd"-stuvad! Här har ni receptet för 2 portioner:

"Grädd"-stuvad vegpytt

100g färska och skivade champinjoner

20 cm strimlad purjolök

1 halv paprika i bitar

1 burk kikärter

3 soltorkade tomater skurna i bitar

2 msk dinkelmjöl alt. vetemjöl

1 dl Oatly havrebas

1 halv ekologisk grönsaksbuljongtärning

salt, peppar och örtkryddor

Börja med att fräsa champinjonerna och purjolöken i t ex rapsolja.

När de avgett lite vätska så stoppa i paprika, kikärter och de soltorkade tomaterna, värm upp.

Strö sedan mjölet över fräset och rör ihop.

Tillsätt ca 1 dl havrebas eller annan lite lättare matlagningsgrädde (t ex ICA Gott Liv).

Dryga ut med vatten om det behövs, smula i buljongtärningen och krydda efter smak.

Här är den serverad med fullkornscouscous men passar bra som krämig pastasås också!

Jag kan inte låta bli att tycka att det är lite skönt att vintern verkar hålla i sig fram till påsk i alla fall. Solen värmer dessutom ända in i själen!

Vad ska man göra med all den överenergi som det vackra vädret ger?

Jo jag har engagerat mig i ett surdegsbak.

Fast det är inte så krångligt som det låter!

Visst tar det några dagar att få till en bra surdegsbas men sätter man den på kvällen och matar den morgon och kväll i 2 dagar så ska man se att det inte kan misslyckas. Därefter är det ju bara att förvara den i kylen i en tätslutande burk alt portionsförpackad i fysen.

Nu tänker ni säkert att jag bara vill vara trendig som bakar sån där avancerad surdeg men jag ska tala om för er att det finns en hel del positiva egenskaper som jag vill åt också!

För det första sänker du pH på brödet vilket gör att du ökar hållbarheten. Ofta är det ju så att det butiksköpta har mycket längre hållbarhet än hembakat men inte längre! Fast se till att lägga bröden i påsar först när det verkligen har svalnat.

Genom den långa jästiden låter du smaken mogna fram i sitt eget tempo vilket ger ett smakrikt och saftigt bröd.

Tillsist ökar surdeg upptaget av viktiga ämnen som järn, zink och magnesium som finns i fullkornsbrödet. Bra va?

Det är ju dessutom lite gott att smaksätta med en massa nötter och torkad frukt...

Lägger ut recept och bilder här på bloggen så får ni prova själva.

Hittade en broschyr idag på stadsbiblioteket där Agneta Andersson (universtetslektor vid institutionen för kostvetenskap i Uppsala) hade skrivit en riktigt bra och grundlig text om problemen med modedieter. Det jag tycker var kul var att hon så tydligt la fram att det kanske är enklare att äta rätt än vi tror!

"Att i huvudsak äta vanlig "riktig" mat, med ett rikligt intag av frukt, grönsaker, fet fisk, och fullkornsprodukter och samtidigt begränsa intaget av det vi kallar "utrymmesmat" som läsk, godis, snacks, kakor, bakverk, är troligtvis det viktigaste. Den samlade bilden från omfattande internationella översikter där forskning kring kostens betydlese för hälsa har analyserats leder oss till just denna slutsats."

Blev en härlig sovmorgon i morse där vi efter morgonpromenaden åt supergod ekologisk havre/quinoagröt med ekologiska och osvavlade aprikoser och mandlar samtidigt som man läste morgontidningen.

Har sedan kollat till mina grönsaks och kryddväxtsåddar. Har stora förhoppningar inför sommaren att kunna laga till egenodlade nyskördade nyttigheter!

Efter det tänkte jag tipsa om en härlig träningsform. Hoppa hopprep! Man blir pigg och glad och nog är det konditionsträning liknande den man får om man springer i en trappa. Krävs lite övning i början för att få in tekniken men sen så är det bara köra på så länge man orkar. Man känner sig som ett barn igen som kunde leka sig i form :)

Satt mig denna söndag igenom Forskningens dag som hade temat Mat som medicin och de var några riktigt intressanta föreläsningar som hölls. Det jag tyckte var bäst var att alla verkade ha kommit till samma slutsats:

Äter du balanserat och varierat och har det mättade fettet samt fullkornsprodukter i åtanke så kan du åstkomma mycket för din hälsa.

Jag tror det var Ingegerd Johansson som sa något i stil med att du då kommer kunna tänka att det inte är så farligt om det visar sig att något i din kost var mindre bra eftersom du inte äter så jättemycket av den samtidigt som du bara kan vara glad när det visar sig att något i din kost var toppen för hälsan (det finns stor chans för det när du äter varierat)!

Å, det kan jag tycka är rätt sant. Lever du dagligen med bacon till frukost så kan det kännas jobbigare när du får reda på att det är hälsofarligt än när du äter det någon gång i månaden.

Annat intressant denna dag var t ex Olle Hernells föreläsning som tog upp genetik, livsstil och diet sammanhang. Något som behöver forskas mer på men som är otroligt fascinerande i frågor som rör övervikt/fetma, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2 diabetes etc etc...

Kommer nog fortsätta spinna vidare på de ämnen som togs upp under föreläsningarna samt det som spanns vidare på av självaste Sverker Olofsson! Jag tycker han gjorde ett klockrent jobb!

Nu tänker jag inte hålla något större föredrag kring mjölkens varande eller icke varande, lättmjölk vs standardmjölk osv utan jag kom bara att tänka på att det här med valet av mjölk inte är helt enkelt längre. Det finns ju så otroligt många varianter och när debatten far hit än dit så kan jag förstå om många inte riktigt vet vad de ska tro.

Men på något sätt så har mjölken fått bli en symbol över vår identitet:

Standardmjölken är för de som vill ha hög fetthalt och inga tillsatser.

Ekologisk mjölk är för den miljömedvetna som värnar om vår svenska natur.

Mellanmjölk är för Svenssonfamiljensom vill säkra sitt intag av D-vitamin, kalcium och en massa andra viktiga näringsämnen.

Lättmjölk är för de som vill undvika det mättade fettet och samtidigt vill få i sig det ovanstående.

Sen så har vi gammaldags mjölk och minimjölk och säkert nått jag missat.

Ja vi har ju alla alt. utan laktos i tider då så många fått för sig att de är laktosintoleranta samt de vegetabiliska "mjölkerna"!

Själv brukar jag variera mig, det blir berikad havredryck, ibland lättmjölk och oftast vatten till maten.

Potatis och lågt GI? Det stämmer väl ändå inte?!

Jodå, i denna mumsiga potatissallad har jag låtit potatisen svalna i en vinägrett gjord på äppelcidervinäger, olivolja, salt och peppar. Då potatisen sedan svalnar förändras strukturen så att det ger en långsammare blodsockerhöjning. Vinägrettens låga pH (syra) sänker GI ännu lite mer. I en sådan kall rätt är det bra att passa på att använda någon känslig olja med mycket essentiella fetter. Sedan kan man blanda med lite av varje, tex purjolök och kapris eller som jag gjort här med rödlök, soltorkade tomater och färsk basilika.

Superfräscht till den ekologiska köttbiten!

Finns det något bättre än att befinna sig någon dag före en tenta?

Ja jag kan nog fundera ut ett antal andra ställen som skulle passat bättre...

De flesta tankar går förstås till alla sportlovsfirare som befinner sig ute i det friska vårvädret!

Denna gången tentar vi dock av ett riktigt intressant ämne som handlar om hälsokommunikation och idrottsnutrition. Så värre kunde det ju ha varit.

Iaf så vill jag tipsa om ett evenemang på söndag då Forskningens dag går av stapeln på Aula Nordica med "Mat som medicin" som tema. Det börjar kl 12.00 och jag kommer med största sannolikhet vara där för att höra vad olika forskare har att säga om matens nyttiga egenskaper samt för att kunna återberätta det för er här på bloggen.

Hade en liten redovisning idag där jag pratade om antioxidanter. Tänkte att ni också skulle få veta lite mer om det!

Hur fungerar det egentligen?
Behöver man kosttillskott?

För det första så finns det något som kallas fria radikaler. Vår kropp består till minsta beståndsdelen av atomer, molekyler och elektroner. Fria radikaler är en atom eller molekyl som har oparade elektroner i det yttersta skalet. Dessa radikaler är väldigt reaktiva och vill bilda ett nytt par. Så de angriper andra elektronpar för att bilda ett nytt par. De i sin tur reagerar med syre (oxiderar så att säga). Detta sätter då igång en kedjereaktion som konstant sker med tillgång på syre.

Det som kan ske då är att cellmembranen skadas vilket man t ex kan se som ålderstecken i huden. Vi har även det ”onda” kolesterolet (LDL-kolesterol) i kroppen vars cellmembran lätt angrips av fria radikaler, vilket kan leda till hjärt- och kärlsjukdom. Fria radikaler kan även ge cellskador som orsakar tumörbildning och ligger bakom flera olika cancerformer. De essentiella fettsyrorna i våra celler oxiderar och skadas lätt vilket bland annat kan leda till försämrat immunförsvar.

Rökning är en stor bov när det gäller antalet fria radikaler i kroppen. Vi kan dock få en ökning vid t ex reumatiska sjukdomar, diabetes eller inflammatoriska tarmsjukdomar.  Åldrandet påverkas mycket troligt av mängden fria radikaler.

Hoppet är dock inte ute, eftersom kroppen har ju ett så underbart försvarssystem som kallas antioxidanter. Vilket, precis som vi hör på namnet, motverkar oxidering som bildar fria radikaler. Nu är det så att många antioxidanter bildar vi faktiskt själv i kroppen.  Q10 är ett exempel på detta. Det enda vi behöver göra är att äta tillräckligt med protein, selen, zink, koppar och mangan. Dessa ämnen hittar vi i fisk, kött, skaldjur, ägg, nötter, fullkornsprodukter och baljväxter.

Via kosten får vi också i oss färdiga antioxidanter. Exempel på dessa är C-vitamin, E-vitamin, karotenoider och flavenoider som finns i frukt, bär, grönsaker och rotfrukter. Ofta är det så att ju starkare färg, dess då mer antioxidanter innehåller t ex en grönsak. Se bara på morötter, paprika och blåbär.  Eftersom det är viktigt med ett samspel av flera olika antioxidanter är det bättre att äta varierat och regelbundet än att dagligen ta en stor dos av en antioxidant i tablettform.

Så ett praktiskt råd är att äta minst 3 frukter och 2-3 grönsaker per dag. Tänk att ha mycket färg på tallriken, njuta av det naturen ger oss och strunta i kosttillskotten!

Fräsch och nystartad känner jag mig nu när jag flyttat min blogg till VK´s domäner.

Här hoppas jag kunna erbjuda en blandning av det mesta som rör kost, miljö och hälsa ur en dietsitstudents perspektiv.

En matglad blogg helt enkelt.

Välkommen hit nya som gamla läsare!