Reflekterar så här på fredagen över den eviga(?) debatten om Sverige och NATO. I går var det debatt mellan Sjöstedt och Janne Björklund i radion, där Sjöstedt var orolig över upprustningen, vad som nu avsågs med den saken.

Hans parti var aldrig oroliga över hotet från öst under kalla kriget De hoppades väl bli belönade som medlöpare när ryssarna till sist kom, men så blev det ju inte. Och det var nog tur också för deras del. De hade sannolikt hört till de första offren om en invasion hade kommit.

Trots det, Sjöstedt sa något som ändå var intressant, nämligen att vi borde samarbeta med Finland. Nu sker ju redan detta, men det var ändå intressant mot bakgrund av att V aldrig tidigare skulle ha sagt något sådant. Då var det alltid samma sak, allt vad militär hette skulle avskaffas.

Bakgrunden är den övning där Sverige deltar där vi tillsammans med styrkor ur NATO ska försvara Norge. Och det är klart. Norge är väl ett lockande byte med alla oljepengar.

Det bästa medlet mot krig är och förblir demokrati. Det kan vi erinra oss denna dag, den 26 oktober. Det var på den dagen 1905 unionen mellan Sverige och – just det – Norge formellt kunde upplösas genom konventionen i Karlstad. Det hela löstes alltså fredligt.

Det har gått några år sedan dess. Och nu ska vi alltså försvara dem mot ett angrepp. Hoppas de har den goda smaken att betala oss. De kan ju ta pengar ur oljefonden.