Opinionssiffrorna för Liberalerna, får tydligen en del att efter att ha sagt ungefär ”vad var det vi sa?” upprepa att L borde ha röstat ja till Kristersson. Vad man hela tiden glömmer bort är att det inte hade inneburit någon skillnad.

Om L och C hade varit med på vagnen hade Åkesson röstat nej. Han vill inte ha någon M/KD – regering, annat än på kort sikt.. Han vill ha nyval för att, som han tror, kunna bilda en majoritet, ett högerblock. Att tro något annat är önsketänkande.

Men, undrar väl en del, tyder inte de dåliga opinionssiffrorna på att väljarna inte gillar de ställningstaganden som L har gjort? Då kan man ställa motfrågan om vilken reaktion det hade blivit om man lagt sig platt och accepterat att lyfta fram Kristersson tillsammans med Åkesson.

Situationen är sannerligen inte idealisk, men här handlar det inte om det bästa valet utan om det minst dåliga.

Vad som behövs i dagsläget är inte att försöka hålla liv i alliansen. Det behövs en demokratisk allians, för att nu knycka ett namn på en obskyr högergruppering på 70 – talet. Vilka som formar den, får vi se. Men säkert är att både SD och V inte kvalar in.

Den 16 november 1920 segrade bolsjevikerna över den vita sidan på Krim. Därmed var det ryska inbördeskriget slut. Den kommunistiska diktaturen skulle med tiden sätta sin prägel på världen och Europa under 70 års tid. Dess blotta existens skulle faktiskt också bana väg för Hitler och nazismen. En del, framförallt inom den traditionella högern, att Hitler kunde användas för att rida spärr mot den röda faran.

Hur det gick, vet vi nu. Man kan inte använda sig av en despoti för att bekämpa en annan. Något för partiledningarna inom M och KD att tänka på.