En fin vinterdag. Som gjord för skidåkning. Något som bara är att glömma som det ligger till nu. Lyckades dock att ta mig till Volvo för att få ett trasigt bromsljus åtgärdat och att handla. Folk är hjälpsamma, och det tackar jag för.

Det slog mig att min ”kryckiga” tillvaro faktiskt påminner en del om läget i politiken just nu. Det som hänt gör att jag ju inte kan gå riktigt på mitt vänstra ben, utan det får mer eller mindre hänga med, hjälpt av kryckornas avlastning. Påminner väl en del om att Sjöstedt tydligen blev så arg så han sprack, vilket gör att det ben som behövs för att Löfven ska kunna vandra in i Rosenbad som en fullödig statsminister, inte riktigt vill göra tjänst.

Vidare, att forcera trappor med kryckhjälp, har jag fått undervisning i på sjukhuset. När jag ska upp, tar jag ett stadigt tag om kryckan i vänster hand (den andra kryckan bärs också med i vänsternäven), och tar så ett steg upp med höger ben och stöder mig samtidigt på ledstången med höger hand. Vänster ben får hänga med, varpå nästa steg tass, och så vidare. När man ska ner, är det vänster fot som går ner först, samtidigt som stöd ges av kryckan i höger hand och med vänster hand på ledstången.

Det är jobbigare uppför då man går före med högern, men å andra sidan är det mer riskabelt under nedfärden med vänstern, som måste ske mycket försiktigt. Påminner om både Kristersson och Sjöstedt.

Till sist: Vi har inte mindre än två dörrmattor i hallen. De fungerar i dagsläget som underlag när mina piggförsedda skor ska på. Detta då jag inte vill skada golvet. Väl ute fäller jag ut piggarna på kryckorna som då förvandlas till vassa vapen.

Proceduren är väl inte så bra för dörrmattan. I mitt tycke borde något företag som säljer sådant, nappa på idén om att lansera dörrmattan Jonas. Knallröd i början, men som tappar mycket av färgen i samma ögonblick som man sätter foten på den.

Läser att just i dag, den 15 januari 1914 utkom Sven Hedins inlägg i försvarsfrågan. Reaktionären Hedin, den siste att bli adlad i Sverige, var en av de som låg bakom det så kallade bondetåget då kungen försökte stäcka den gryende demokratin. Något att tänka på nu när Åkessons gäng vill att kungen åter ska få en politisk roll.