Liberalerna här i Umeå har i en följd av år drivit på om byggande av en gång- och cykelbro mellan Bölesholmarna på älvens södra sida och Lundåkern. Bron har nu blivit verklighet och är flitigt utnyttjad.

Det märkte vi inte minst nu under julhelgen då antalet som använde bron för sin vinterpromenad var omfattande. Även vi har valt bron som en del av våra (nåja, nästan) dagliga promenader i form av vår egen variant av broarna runt. En sträcka som visade sig vara 5,7 km lång.

Smolket i denna glädjebägare som den nya bron är visade sig i att kostnaden i slutändan blev bra mycket större än vad som sagts från början. Något som – tyvärr – inte är ovanligt när det gäller projekt av det här slaget. Det beror helt enkelt på en kombination av fördyringar som inte kunde förutses och försumlighet gällande undersökningar som borde ha gjorts, men som inte utfördes.

Nåväl, nu står bron där. Och då är frågan om den blev dyr. Svaret är ofrånkomligen ett ja. Och då blir följdfrågan om den ändå var värd att bygga. Och där blir svaret JA!