matteönell

BRAINBERRY_FRAM

Köp läsk, bli smartare och stöd fakta. What the F**K?!

Av , , Bli först att kommentera 2

Kan vi påverka vad som sker i världen?

Ja. Vi har valt att tro det och stället för att bara ge upp och låta alla onda krafter ta över så tänker vi kämpa emot.

Sedan vi läste artikeln av Tobias Stone skriven för Huffington post kunde vi inte släppa tanken att även det minsta motståndet kan hjälpa till att förändra något som håller på bli katastrofalt stort och dåligt.

I kort menar Mr. Stone att många små onda händelser tillsammans i slutändan skapar en stor ond händelse som kan vara helt avgörande för världen. Om så vore fallet borde det även vara möjligt för många små goda händelser att tillsammans kunna sätta stopp för en stor ond.

Utifrån det började vi fundera på hur vi kunde bidra med en eller flera goda händelser. Resultatet och först ut är vår N2 – Brainberry Craft Soda.

Forskningsstudier har nämligen hittat positiva kopplingar mellan blåbär, inlärningsförmåga och minne. Mycket pekar även på att våra blåbär här uppe i Norrland är extra nyttiga på grund av ljusare nätter och kallare klimat, som gör att blåbären mognar annorlunda än på sydligare breddgrader. Blåbär kan alltså möjligen göra dig smartare och flera månader om året är våra norrländska skogar fyllda av dessa naturskatter. Så tillsammans med våra vänner på Beer Studio i Umeå klurade vi fram en läsk tillverkad av endast norrländska blåbär.

Brainberry Craft Soda lanserades på TEDxUmeå den 3:e maj. Den kommer även att finnas till försäljning på vår hemsida där all försäljning oavkortat går till organisationen factcheck.org.

PS. Här knallar du in om du vill köpa smaskig blåbärsläsk: Brainberry Craft Soda åt folket

 

 

Bli först att kommentera
ROLAND_VK

Roland Carlsson hoppar på björnvagnen!

Av , , Bli först att kommentera 0

Då sätter vi igång ett långsiktigt arbete för att bli än mer professionella och kunna ta på oss större och mer komplicerade projekt, på lokal, nationell och internationell nivå. Först ut är rekryteringen av Roland Carlsson som nu kliver in i vår styrelse.

Roland Carlsson är en välkänd Umeåprofil efter sina 16 år som Umeå kommuns tidigare näringslivschef. Nu går har in i styrelsen för koncernen Norrland 2.0 där bland annat byråerna HallelujaHeja! och Punkt PR ingår.

Detta är första delen i ett stort pussel som vi håller på att lägga. Vi jobbar aktivt för att skapa ett dream team av både män och kvinnor med lokal, nationell och internationell kompetens för att uppfinna och utveckla fler unika bolag i framtiden. Det är just nu spännande tider för oss och det är fantastiskt roligt att få omge sig med duktiga människor och vi ser fram emot att fylla på med fler.

Läs gärna mer här: Roland Carlsson hoppar på björnvagnen!

 

Bli först att kommentera
MATTE_OTIS

Simma över till Vasa iförd Speedos, insmord med isbjörnsfett?

Av , , Bli först att kommentera 1

Sedan en tid tillbaka har jag infört något på test som jag kallar anti-ekorrhjuls-fredag. Det innebär att jag varje fredag, utan undantag, inte går till kontoret. Jag gör annat. Jag jobbar, men ändå inte.

Dagen börjar med att huset vaknar och vi äter som vanligt en rätt kaosig, men härlig familjefrukost tillsammans alla fem. Jag lämnar av frun och minstingen och sedan drar jag hem för att städa upp flingor, sylt, radiostyrda bilar och lego som oftast ligger lite överallt i huset.

Resten av dagen är sedan min. Oftast åker jag på Iksu Spa och springer, lyfter skrot, kör YinYoga (efter bästa förmåga eftersom jag är vig som en lyktstolpe), bastar och äter lunch. Därefter gör jag sådant som faller in exempelvis lägger mig på soffan, läser böcker och klurar på de små och stora världsproblemen. Jag har avhandlat frågeställningar såsom: Hur svårt skulle det vara att simma över till Vasa iförd Speedos, insmord med isbjörnsfett. Går det att avsätta Trump, och hur kan jag bidra?

Ja, ni fattar, allt viktigt och oviktigt på samma gång.

Anledningen till varför jag införde anti-ekorrhjuls-fredag var att jag är övertygad om att vardagens tempo förslavar och bedövar oss. Vi blir omedvetet fångade i rutiner. Fredagar har blivit ett sätt att ifrågasätta och få distans. Att börja känna.

Det är faktiskt helt sjukt vilken bra effekt det ger. Här ska ni få mina topp tre resultat:

  1. Jag har aldrig producerat så pass mycket bra och värdelösa idéer i volym som just nu
  2. Jag känner mindre stress i vardagen och är mer närvarande och nyfiken
  3. Bäst av allt är att jag blivit en bättre människa hemma mot mig själv, min fru och mina barn

Tror ni mig inte? Testa!

/Mattias Önell

Uppfinner, utvecklar och äger verksamheter på www.norrland2.nu

Bli först att kommentera
TEDxUÅ

TEDxUmeå & Sveriges bästa köpcentrum

Av , , Bli först att kommentera 1

Roligt när det går bra. När det händer saker och när det händer i snabb takt.

Vi är inne i en sådan period just nu och man kan känna det in luften, nästan ta på det. Rekryteringar som faller på plats. Nya affärsidéer som vädrar morgonluft. Gänget i gruppen som levererar så det stänker om det. Man blir stolt och glad. Får en att sträcka på sig lite extra.

Ta bara exempelvis Halleluja gick in som sponsor i TEDxUmeå som går av stapeln den 3:e maj. Evenemanget som växer och som i år kommer bli det största någonsin. Har ni inte köpt era biljetter så börjar det vara dags. Läs mer och köp din biljett här: TEDxUmeå

Eller, Heja´s kund Avion Shopping vann pris som Sveriges bästa och mest omtyckta köpcentrum 2017 enligt branschtidningen Market. Fantastiskt roligt för Heja!, men framför allt för Mia Eskilsson och gänget som vi vet jobbar stenhårt för att sätta Umeå och Avion på Sverigekartan. Läs mer här: Heja!

Ser fram emot kommande veckor med ännu fler spännande händelser i N2-fabriken. För övrigt så tipsar Punkt Pr om ”Tre journalistiska ljuspunkter”. Lätt värt att läsa mer om. Du hittar det här: Punkt Pr

Puh. Kommer bli ett mäktigt år 2017. Ta i trä…

Bli först att kommentera
NADJA

Meet Bad Nad

Av , , Bli först att kommentera 0

Att anställa begåvade och ambitiösa människor är bland det häftigaste som finns. Ny energi, nya tankebanor och ny kraft tillförs i organisationen. Det berikar och förgyller allas vardag. Halleluja har hittat en ny kanonmedarbetare som heter Nadja, men går under rövarnamnet Bad Nad. Bara för att hon är bäst. Punkt.

Läs mer här på VK om Hallelujas senaste rekrytering och att Nico ta över som VD.

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,
MATTE_MARC

Knarkar du också?

Av , , Bli först att kommentera 2

Idéer.

Satan, vad jobbigt. Framför allt att inte göra något av dom. Hela min kropp och själ skriker, vrider sig som besatt när det sker. Jag får svårt att sova, kallsvettningar bryter ut och ibland lovar jag att jag ser saker. Syner.

Idéknarkare. Är det en diagnos?

Förr var det vardag. Idag är det tack och lov annorlunda. Insikten om att tid är något som man inte kan köpa förändrade mig, själsligt. Det fick mig att dra ned på tempot, reflektera och skapa distans.

Du kommer inte hinna göra allt. Ju mer du trycker in desto troligare är det att något kraschar rejält i slutändan. I det vardagliga ekorrhjulet är det inte lätt att fatta bra beslut när hjulen spinner på.

För mig blev allt bättre av att inte gå igång på allt, hela tiden. Nu har jag istället idéer som mognar, likt fina viner, i idékällaren. Jag går ibland och vrider på flaskan, putsar av dammet. Väntar på rätt tillfälle att poppa korken på en riktigt fin årgångsidé.

Så, till alla idéjunkies där ute. Ta ett chillpill, åk på rehab och sätt er under korkeken och lukta på blommorna en stund innan ni börjar stångas. Det kommer hända grejer. Jag lovar.

För min del börjar det vara dags att stångas lite igen. Men bara lagom mycket…

/M

PS. Vill du läsa mer om vad jag pysslar med. Kolla in här: www.norrland2.nu

Bli först att kommentera
31012016-IMG_2439

Säg upp dig!

Av , , 2 kommentarer 3

Jag hade ett missat samtal från okänt nummer. Det plingade till och jag fick ett sms om att det fanns ett röstmeddelande att lyssna på. Jag ringde upp min voicemail.

– Du är uppsagd. Slut på meddelandet.

Vad i helvete, uppsagd? Jag kände igen rösten mycket väl. Jävla idiot, tänkte jag.

Upprymd och förbannad la jag ifrån mig telefonen. Det blev svårt att andas och jag fick tunnelseende. Knäna vek sig och jag kände hur svetten sipprade fram på pannloben.

Några minuter senare ringde samma nummer igen. Jag svarade inte. Jag hade fullt upp att bearbeta vad som just hade hänt. Att försöka lista ut hur jag skulle försörja familjen. Att få bukt på hjärtklappningarna och stilla kräkreflexerna som sattes igång.

Det plingade till och jag fick ett nytt sms om att det fanns ett röstmeddelande att lyssna på. Jag ringde upp min voicemail, igen.

– Du har ett nytt jobb. Slut på meddelande.

I höstas sa jag upp och anställde mig själv inom loppet av några minuter. Den förmånen har man som entreprenör. Jag hade under lång tid insett att det var dags för en knuff. En ny utmaning att ta sig an. En större och hårigare sådan. En utmaning där jag måste ifrågasätta mig själv, på ett nyttigt sätt. En som får mig att släppa sargen, igen.

Så, från och med 2017 ska jag lägga all min tid på att göra Norrland till ett skönare ställe att leva, bo och verka på. Med Umeå som hemmabas och tillsammans med mitt gäng och mina vänner. Det känns osäkert och tryggt på samma gång.

Nerv. Igen.

www.norrland2.nu

 

 

2 kommentarer
Etiketter: ,

Lost in the pancake

Av , , Bli först att kommentera 5

Som liten parvel drabbades jag av Staffan Westerberg. Han var både otäck och fascinerande på samma gång och med tanke på att det knappt fanns tv-kanaler på den tiden så gick det inte att värja sig. Skulle man se barn-tv så fick man Staffan på köpet, så att säga.

Vill helst inte grotta i frågan djupare men med stor sannolikhet satte han djupa hack i lilla pojksjälen. Antagligen skulle det krävas tusentals psykologtimmar för att reda ut blåknutarna. Så jag förtränger, tills vidare.

För er som inte vet, glömt eller förträngt så handlade Vilse i pannkakan om en pojke som inte vill äta upp sin pannkaka utan istället fantiserar om allehanda varelser som lever på och i den. Surrealistisk dockteater som skrämde skiten ur en hel generation. Potatismannen speciellt.

Nu är jag medelålders och drabbats av Trump. Det är både otäckt och fascinerande. Det går heller inte att värja sig trots hundratals kanalval. Men, den här gången är det på riktigt och inte en dockteater utan en surrealistisk dokusåpa på blodigt allvar. Staffan Westerberg framstår plötsligen som något fluffigt och gulligt och all hjärntvätt är förlåtet.

I veckor har jag slaviskt följt händelserna och galenskapen som sker i drömmarnas land. Jag har försökt sätta fingret på hur det är möjligt. En narcissistisk psykopat som mobbat till sig en av världens mäktigaste positioner?

Så ramlade jag över en teori, väl värd att fundera över. Den bygger på att vi glömmer vår egen historia snabbt och vi har inte förmågan att se när den återupprepar sig. Vi lär oss alltså inte av våra misstag.

Kan det vara så enkelt att vi har så kort historiskt perspektiv att vi återanvänder galenskap med resultatet att vi försöker utplåna oss själva. Om och om igen?

Tobias Stone skriver om detta i ett blogginlägg som du hittar här på The Huffington Post. Jag uppmanar och ber dig att läsa den.

Varning för domedagsläsning. Men jag tror att om vi sätter stopp på tillräckligt många små idiotiska händelser världen över kanske man kan förhindra den riktigt stora. Du vet, många bäckar små…

Potatismannen sniffar oss i nacken och många är nog ”Lost in the pancake” just nu. Tänk, tyck, känn och agera. På det sätt som passar dig bäst.

JAPAN_MO

Bli först att kommentera

HORA!

Av , , 6 kommentarer 25

Jag var på mitt livs första Stockholmsderby i går. AIK mötte Djurgården på Friends arena. Vi satt på sektion 129 rad 4 vilket är en riktigt bra plats där man får uppleva matchen på nära håll och nästan, bara nästan, vara en del av AIK fansens norra läktarplats, ståplats.

AIK

Det är en mäktig upplevelse att kliva in på arenan när AIK eldar igång sina lojala fans. Dom är många och något fanatiska. Av ca 26000 personer i arenan skulle jag uppskatta att det var ca 20000 AIK:are, mycket på grund av att Friends är deras hemmaarena. Alla var svart och gulklädda och gav intryck av att vara hardcore-ända-in-i-döden fans.

Det var fascinerande, framför allt när man jobbat med varumärkesupplevelser större delen av sitt liv. Jag kunde inte annat än att bara ryckas med i den fantastiska stämningen som byggdes upp med all tifo i form av bengaliska eldar, stora vajande flaggor och dånande hejaramsor. Allt extremt passionerat.

Jag fick förklarat för mig av mitt sällskap att det finns ett enormt hat mellan fansen. Inte hatkärlek, utan rent hat. Som en tvättäkta inlandsbo från Stensele där hat mellan fotbollslag, på det här sättet som det beskrevs, var helt otänkbart så jag ryckte lite försynt på axlarna. Några rötägg, tänkte jag…

När AIK vackert petade in första målet vid en fast situation exploderade hela norra sektionen och större delen av vår läktare. Alla gulsvarta började studsa och sjunga med knutna nävar i takt till trumslagaren. Flaggorna vajade för vinden och de bengaliska eldarna sprakade i hemmafärgerna. Jag kunde inte hindra håret att resa sig i nacken av det som skedde.

Där, plötsligt förändrades allt. På en hundradels sekund. Från den perfekta varumärkesupplevelsen till något obehagligt och konstigt.

Helt oväntat byttes dom rätt glada tillropen och harmlösa ramsorna ut till att bli grova och nedvärderande. Med gemensam kraft skanderade plötsligt över femtontusen AIK:are HORA samtidigt som de riktade armen fram och tillbaka, i takt, mot Djurgården sektionen. HO-RA, HO-RA, HO-RA. En obehaglig stämning uppstod, från ingenstans. Norm för många på plats, otänkbart för mig.

Tro inte att det är bottenskrapet som representerar AIK:arna, ni vet rötäggen. Bara en bit till höger om mig stod en extremt välklädd medelåldersman iförd gulsvart halsduk med sin 11-årige son, som dagen till ära var iklädd lagets fotbollsmundering. Tillsammans skrek dom HO-RA så att blodådrorna såg ut att vilja sprängas på halsen samtidigt som de hytte med fingret mot Djurgårdsläktaren. Eller kanske än värre familjen snett till vänster där en pappa skriker allt vad han orkar: jävla-fitt-hora till en Djurgårdenspelare som slår krokben på sin motståndare. Samtidigt sitter mamman och hans dotter på typ 6 år bredvid tittar på.

När blev detta ok?

Varumärkesarbete handlar bland annat om vilka associationer man lyckas skapa till varumärket. Med fördel bör dom vara positiva så att man i sin tur blir benägen att engagera sig i varumärket på ett eller annat sätt såsom att jobba med, tala gott om, köpa eller besöka etc.

Efter den här upplevelsen, som kunde blivit magisk, så har jag extremt svårt att varken gilla, tala gott om eller vara benägen att gå och se en AIK match igen och jag rekommenderar framför allt att inte gå med sina barn. Att allt sedan sker på en arena som är döpt till Friends arena, organisationen som gör allt i sin makt för att motarbeta mobbing bland barn, ger en ganska bitter eftersmak.

Attityd och beteende är det allra svåraste att ändra på. Och om min upplevelse är normen så har AIK en lång och svår varumärkesresa framför sig. Det finns säkert fler klubbar med liknande problem. Men ska det verkligen vara så, ska det tillåtas?

Finns bara ett svar på det: Nope!

PS. Jag gjorde misstaget att säga jävla kärring till min mamman vid ett tillfälle när jag var runt 9 år. Hon lyfte mig i örat så att det knakade i brosken och förklarade, en gång för alla, vad som gällde. Det hände aldrig igen. Jag önskar att morsan varit med i går…

6 kommentarer

Västerbotten ska bli Mästerbotten

Av , , Bli först att kommentera 4

I gruppen Norrland 2.0 så kammade vi nyligen hem 5 nomineringar i Gyllene hjulet. Byråerna Heja!Punkt PR och Halleluja lyckades, återigen, tillsammans med våra modiga kunder, Norrlandsoperan, Balticgruppen och Umeågalan sätta UÅ på den Svenska kommunikationskartan.

Jag ser det som ett fortsatt kvitto på att vårt lilla strävsamma gäng är på väg i rätt riktning. Att det vi gör verkligen skapar effekt för våra kunder, att alla som jobbar hos oss fortsätter utvecklas som experter och att vi verkligen kan hävda oss bland dom absolut bästa i vår bransch. Det är en härlig känsla.

Man blir stolt och glad. För man vet hur mycket svett och tårar (ibland blod) som ligger bakom varje nominering och vad det betyder för individen och arbetsgruppen att få bekräftelse på att man gör ett bra jobb.

Det är så inspirerande att få möjligheten att jobba med människor som brinner för sin expertis, brinner för att våga, brinner för att utmana. Framför allt brinner för att Västerbotten ska bli Mästerbotten.

Det känns!

Läs gärna mer här: Storslam för Umeåkoncern

NorrlandLogo_Svart

Bli först att kommentera