Bloggtext
Vad kan vi lära av Sardinien och Korsika?
Denna vecka har jag varit på studiebesök för Kvarkenrådets räkning på Norra Sardinien och Södra Korsika. Besöket var en del av NOSTRA ett EU projekt som Kvarkenrådet deltar i. Nostra projektet handlar väldigt förenklat om att 16 olika maritima stråk, varav kvarkenstråket mellan Umeå och Vasa är ett av dessa sexton, samverkar och del utbyter erfarenheter mellan varandra men även tillsammans försöker påverka EU:s sammanhållningspolitik så att man ser de värden som finns i stråk som numera ligger i olika länder men där det finns en gammal historisk, kulturell och miljömässig historia. Så var fallet med Bonifaciosundet mellan Sardinien (Italien) och Korsika (Frankrike) sundet som är 11 km brett är ett intensivt trafikerat fartygsstråk både för transporter mellan Korsika och Sardinien men även för fartyg som åker mellan Italien och Spanien så trafiken går både öst/väst men även nord/syd.
Detta kombinerat med en känslig natur med en skärgård full av öar och små skär gör detta till ett riskfyllt område att trafikera med fartyg.
Kvarkenrådets främsta fokus är ju givetvis färjan.
För att bättre kunna övervaka den kommersiella fartygstrafiken men även håla ordning på alla fritidsbåtar som vimlar runt i sundet har Korsika och Sardinien kommit överens om att bilda ett EGTC område av det marina naturreservatet ligger mellan öarna. Det är sammanlagt 120 000 hektar som skyddas i ett sammarbete där Korsika och Sardinien gemensamt ansvarar för och har bildat detta område, så samma regler och övervakning gäller på bägge sidor av gränsen och de som arbetar på uppdrag av ”Bonifaciosundets Marina Naturreservat” (fritt översatt till svenska) kan alltså arbeta fritt med att övervaka sundet, hålla koll på båttrafiken, bötfälla de som skräpar ner, vidta åtgärdet för att skydda hotade arter etc. utan att nationsgränsen utgör något hinder.
Det som de som arbetade vid naturreservatet angav som en av de stora fördelarna med ETPC området var att man nu kunde tänka lokalt och agera nationellt. Det var ju de som finns lokalt i Sardinien och Korsika som vet vad som behövs för att värna sundet.
Jag tyckte detta var riktigt intressant, för mäniskorna och naturen i denna skärgård spelar ju nationsgränsen ingen roll. Man har i århundraden rört sig mellan franska och italienska öar, utan att fundera på var gränsen går, och nu hade även staterna anpassat sig så man även kan ha en gemensam förvaltning och gemensam lagstiftning i detta känsliga område. Jag tycker detta med EGTC områden låter jätteintressant och det vore helt klart värt att undersöka vad som skulle hända om vi inrättade ett sådant uppe hos oss för att på lokal nivå samverka över gränser inom områden som är viktiga istället för att som nu är fallet det som är transnationellt med automatik skall hanteras av nationalstaterna som rätt ofta har rätt begränsad uppfattning om de lokala förutsättningarna.
Senaste kommentarerna