Den 25-26 februari träffades EU:s jordbruks- och fiskeministrar i Bryssel för att förhandla om gemensam fiskepolitik.  

Sveriges lantbruks- och fiskeminister Eskil Erlandsson vägrade stödja förslaget om ett förbud mot utkast av fisk, på grund av att han ej ansåg att den kompromiss som det handlade om var hård nog.

Ett av förslagen var om ett förbud av utkast, att man inte ska få kasta tillbaka fullt ätbar fångst, något som förekommer en hel del idag. Erlandsson stödjer detta förslag(som är något Sverige kämpat länge för) men när man kom fram till en komprimiss som sa att 7-9 procent av den oönskade bifångsten fortfarande ska få dumpas satte han sig emot.  Erlandsson uttrycker att även om det är en förbättring av den nuvarande lagen så anser han ej att den är bra nog.

SR skriver; Med nuvarande fisletryck riskerar uppåt 90 procent av Europas kommersiella fiskebestånd att kollapsa inom tio år.

Erlandsson visar starkt att man ej bör nöja sig med något som inte är gott nog, utan stå upp för sin åsikt och se till att viktiga förbättringar blir av.

Jag stödjer fullt Erlandssons motsättning av kompromissen, vi kan inte fortsätta att kasta tillbaka infångad fisk!

 I lördags var Anna-Karin Hatt IT och Energiminister gäst i ekots lördagsintervju, temat för intervjuen var "Räcker den förnyelsebara energin?"  

Jag tycker det var en jätteintressant intervju som du kan lyssna till i spelaren här nedan. 

Utifrån det som sades så tror jag att svaret på frågan är ett obetvingat ja! Det är helt klart så att energin kommer att räcka – om vi väljer att använda energin på rätt sätt och vågar släppa fram de förnyrelsebara alternativen.

Anna-Karin skriver själv på sin blogg, om en viktig fråga för henne och för oss i Centerpartiet, förmånsbeskattningen av miljöbilar. Här hoppas jag verkligen att Centerpartiet ligger på så vi får nya långsiktiga spelregler för miljöbilar framöver, det är en viktig framtidsfråga!

 Idag kan vi läsa att projektledaren för det kvinnohistoriska museet Charlotta Gustafsson väljer att lämna sitt uppdrag. Artikeln kan du läsa här.
Även Anders Ågren kommenterar detta på sin blogg.

Centerpartiet är ett av de partier som stod bakom beslutet i KF om att bygga kulturväven och att i denna kulturväv skulle inrymas ett kvinnohistoriskt museum, ett museum som planeras av en styrgrupp där representanter ingår från flera partier. Jag tror det är här skon klämmer för V och Tamara.

Att museet inte kommer att bli Vänsterpartiets museum utan Umeå kommuns kvinnohistoriska museum.

Här nedan kan du läsa meddelandet från Charlotta G angående varför hon väljer att avgå.

´"Hej
Jag vill informera er om att jag slutar som projektledare för Kvinnohistoriskt museum.
Bakgrunden till att jag avlutar mitt uppdrag är att jag inte har styrgruppens ordförandes förtroende att leda projektet.
Det uppdrag som jag tackade ja till i oktober 2011 var att projektleda uppstarten av ett kvinnohistoriskt museum som ska vara en nationell angelägenhet – att lägga grunden för en ny kulturinstitution.
För att lyckas med ett projekt med denna höga ambitionsnivå och tidsmässigt snäva deadline är det avgörande att den som leder projektet har förtroende och utrymme att göra bedömningar och fatta beslut. För mig är också principen om ”armlängds avstånd” för att undvika politisk styrning av kulturens innehåll central. Dessa två aspekter har under processen kommit upp i flera samtal, där det inte varit möjligt att nå en samsyn.
Eftersom jag inte längre har styrgruppens ordförandes förtroende, gör jag bedömningen att det inte är möjligt för mig att verkställa mitt uppdrag.
Jag har föreslagit för min närmaste chef att jag avslutar min anställning den 31 mars och att jag använder tiden fram till dess för att avsluta och slutredovisa det delprojektet som finansieras av Tillväxtverket, samt förbereder förslag för beslut i de frågor som finns på dagordningen inför mötet den 1 mars.
Självklart kommer jag att göra mitt yttersta för att överlämningen sker på bästa möjliga sätt till den person som kommer att ta över efter mig.
Har du några frågor är du välkommen att ringa eller skriva till mig.
Vänliga hälsningar
Charlotta Gustafsson"

Idag besöker infrastrukturministern Västerbotten. Detta skriver både Lennart Holmlund och Anders Ågren om på sina bloggar.

Anders skriver på ett bra sätt tycker jag om hur viktigt det är för oss i Västerbotten att få chansen att framföra våra synpunkter till ansvarig minister, Lennart skäller på Alliansregeringen för att det satstas för litet på infrastruktur i Norra Sverige.

På detta har jag två reflektioner:
1. Om man har en gäst som man vill övertyga om vikten av att tillskjuta medel, vad är smartast? Att resonera eller skälla?? Jag tror resonera

2. Lennart och (s) återkommer hela tiden till att regeringen inte satsar på Norra Sverige, och ser man infrastruktur endast som byggstart för hela Norrbotniabanan så kan det ligga något i det. Men snälla Lennart, hur många Socialdemokratiska infrastrukturministrar har inte du nött ut i ditt tjatande efter Umeåpaketet?
När alliansen tillträtt och Åsa Torstensson blev ansvarig minister så beslutades det om den s.k. Närtidssatsningen. I den ingick byggstart av Umeåpaketet, men det är klart 1,89 Miljarder är kanske ingen riktig satsninga i Lennars ögon?

Det är helt klart så att det behövs mer pengar till infrastruktur i hela Sverige såväl som i Västerbotten men att säga att nuläget när det satsas mer i Norr än någonsin tidigare är en katastrof är inte särdeles finurligt Lennart!