Den kommande demografiska utmaningen i Sverige

Av , , Bli först att kommentera 7

Nu när valet är över så innebär ju inte att den politiska diskussionen får avstanna, jag har ju under valet märkt att många personer är väldigt intresserade av att diskutera de stora samhällsfrågorna, på ett något mer utvecklat sätt än våra valaffischers enkla slogans.

En fråga som är jätteviktigt och ligger framför oss och som inte går att blunda på är frågan om den allt större andelen äldre som vi kommer få i Sverige, och då menar jag inte att de blir fler för det har ju varit känt länge att årskullarna på -40 och -50 talet var väldigt stora och därför kommer att vara väldigt många även som äldre.

Utan det som är problemet är ju att rent krasst saknar människor i arbetsför ålder som kan ta hand om dessa människor när de behöver vård och omsorg längre upp i åren!

Jag brukar lyssna på en Podd som heter Kapitalet  som har intressanta avsnitt om ekonomi och i detta avsnitt: Den grå portföljen så besöker de SCB och får en inblick i vad som händer i Sverige fram till 2040 (vilket inte är jättelångt bort) när andelen av befolkningen som är +80 ökar från 5% till 8% av Sveriges totala invånarantal. Lyssna gärna!

Jag tycker att detta är en fråga som vi omedelbart måste börja jobba med brett och förutsättningslöst tillsammans över partigränserna. För 2040 är inte särdeles långt bort redan nu är ju en person född 1940, 78 år gammal så 80-års strecket närmar sig med god fart.

Varför jag fokuserar just på -80 år är för att det är en gräns man brukar använda för när man passerat -80 så ökar andelen personer som behöver antingen kommunal äldreomsorg och/eller sjukvård rätt så kraftigt. Det finns givetvis de som håller sig friska även efter 80 precis som de finns de som behöver hjälp tidigare.

Så vad skall vi då göra? Här är några tankar jag har:

  1. Se till att alla i arbetsför ålder kommer i jobb! Vi har skriande behov på arbetsmarknaden i princip alla företag jag träffar pratar om problemen att rekrytera. Och Umeå kommun behöver 9500 nya tillsvidareanställda de kommande 10 åren!
    Det gör att vi måste tänka helt nytt för att få de som inte arbetar att komma ut på arbetsmarknaden, oavsett om vi pratar om 20-åringar med ofullständig gymnasieutbildning, eller nyanlända flyktingar.
    Alla kommer att behövas!
  2. Öppna upp för föreningar, volontärer hela civilsamhället att göra en insats inom äldreomsorgen. Vi skall givetvis inte ersätta utbildad personal som gör kvalificerade uppgifter med frivilliga, men när det handlar om trivselaktiviteter eller bara för att sprida trygghet och en känsla av att vara sedd så kommer frivilligsektorn att behövas. Detta är vanligt i många andra länder och borde gå att göra även i Sverige och Umeå.
  3. Sluta upp att jaga de privata utförarna av hemtjänst och äldreomsorg! Det är inte läge att resa några ideologiska murar i denna fråga nu. Alla de som jobbar inom äldreomsorgen kommer behövas framöver då kan man inte slänga de privata utförarna på soptippen!
  4. Ny teknik på individens villkor! Ett sätt att minska ner på arbetskraftsbehovet kommer att vara att vi använder ny teknik på ett klokt sätt. En kamera som man slår på och kopplar upp sig mot en central kan vara ett sätt att både säga att allt är OK men också ett sätt att kalla på hjälp, här finns det mängder att göra!
  5. Men ny teknik måste alltid användas med individen i fokus, vi får inte ersätta omsorg med kameraövervakning!

Som sagt, detta är en av de viktigaste framtidsfrågorna vi står inför och detta i en framtid som är väldigt nära!