Kategori: Bostadspolitik

Byggnadsnämndens senaste möte

Av , , Bli först att kommentera 4

I förra veckan hade vi Byggnadsnämnd i Umeå kommun. Flertal intressanta frågor var på dagordningen. Tänkte jag skulle skriva om några av dessa men också om Sandbäckens verksamhetsområde och Vänsterpartiets åsikt om detta.

Kommande bostadsbyggande: Vi fick dragning hur det ser med pågående detaljplaner för kommande bostadsbyggande. Mycket planeras men tveksamt om det som ligger närmast att bli antagna planer räcker för att klara behovet, så att alla som vill bo i Umeå ska kunna få en bostad. Frågan om att säkra så att det byggs tillräckligt och bekämpa bostadsbristen är något som Vänsterpartiets ledamöter och ersättare i nämnden ständigt bevakar och driver på för. Var synd att kommunfullmäktige i oktober avslog våra förslag om uppdrag, som hade lett till att vi i förväg tagit fram fler planer för mer bostäder. Vilket behövs för att komma tillrätta med bostadsbyggandet. Mer byggbar och byggklar mark måste tas fram för att klara av bostadsförsörjningen.

Vattenfrågor: Vatten är ett av vårt allra viktigaste livsmedel och en allt mer återkommande fråga i byggnadsnämnden är den om vatten och avlopp. Vi hade flera ärenden, där det som var i centrum handlade om de frågorna. För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att säkra det dricks vattenkällor vi har och få till så bra lösningar som möjlig när det gäller avlopp. Ska bli intressant hur riksdags-propositionen om ” Vägar till hållbara vattentjänster” som läggs fram för riksdagen den 2 mars kommer att innehålla. Även arbetet med den reviderade vatten och avlopps strategin arbetas med i kommunen, även om just byggnadsnämnden inte är ansvarig för den kommer den påverka mycket inom samhällsplaneringen.

I detaljplanefrågan om Sörmjöle som nämnden tog inriktningsbeslut om ville vi helst vänta med planarbetet tills propositionen kommit, men fick i alla fall genom vårt yrkande att fortsatt planering ska ta hänsyn innehåller i propositionen.

Marklov på Sandbäcken/Bauhaus etablering
Bauhaus ansökan om marklov var uppe i nämnden. De ansökte om att kunna påbörja arbetet med att planera marken. De har redan fått markreservation av kommunstyrelsen för etableringen. Då ansökan inte innehöll allt som behövdes kunde inte nämnden fatta något klart beslut. Men nämnden var enlig om att det går att lösa de frågor som återstår. Då frågan att delegera till ordförande eller presidiet att fatta beslut om ansökan dök upp som förslag lade vi som representerar V i nämnden ett förslag som löd

” Att om nämnden delegerar till presidiet att fatta beslut om marklov, så ska: ”sökande redovisat hur dagvattensituationen(Fördjupad dagvatten plan) ska lösas på ett tillfredställande sätt; sökande justerat ansökan så att gator och parker anser och yttrar sig att lösningen skapar möjlighet för tilltalande och trygga lösningar för gång och cykelvägen, innan beslut kan tas på delegation”.

Vi fick med oss hela nämnden på vårt yrkande, vilket är glädjande. Just detta med att säkerställa tilltalande och trygga lösningar för gång och cykelvägen var något vi från vänstern lyfte upp i samtalet om lösningar.

Etableringen av verksamhetsområde på Sandbäcken: Ser att det ibland blir diskussion både i tidningar och sociala medier om just verksamhetsområdet på Sandbäcken: Etableringen av detta område är ett måste för att klara av den omvandling som Umeå genomgår. Exempelvis den framtida flytten av Motorcentralen på haga och möjliggöra framtida bostadsbyggande på den marken är beroende av att Sandbäckens verksamhetsområde ska blir verklighet. Från Vänsterpartiets sida har vi gång på gång drivit och arbetat för att det vi kallar I20 XL området ska planeras för bebyggelse. Samma gäller flytten av motorcentralen.

Vi stod bakom detaljplanen för Sandbäcken och var tydliga inför valet vad vi vill: Det Vänsterpartiet beslutat är vår partis politik är att vill är att verksamhet som idag drar in tung trafik i bostadsområden måste flyttas, exempelvis motorcentralen på Haga. Vilket skulle minska buller, utsläpp i boendemiljöer. Även verksamheter på andra områden exempelvis på teg vid fd E4:an måste flyttas på sikt. Därför behövs ett nytt område med verksamhetsmark. Området vid Greenzone än bullerutsatt från norra länken och ersmarksvägen och är inte lämpligt för bostadsbebyggelse. Det skulle däremot vara lämpligt som verksamhetsområde dit verksamheter kan flytta. det måste säkerställas kollektivtrafikförsörjning och området måste blandas med flera olika verksamheter, exempelvis ditflyttad befintlig verksamhet, kontor, sällanköpshandel och nya arbetsplatser. Just detta är det som nu händer och planeras för. Jag har respekt för de som inte delar Vänsterpartiets åsikt i denna fråga, men det är vad vi demokratiskt beslut är vår politiska linje. Vilket också tydliggjordes då vi ställde oss bakom detaljplanen för Sandbäcken.

Fler utförsäljningar av hyresrätter föreslås i Umeå

Av , , 3 kommentarer 7

Idag har de samlade högerpartierna i Alliansen i Umeå på nytt föreslagit mer utförsäljningar av allmännyttans hyresbostäder. Återigen ser de folks hem som vilka andra handelsvaror som helst, istället för att se bostaden som ett hem. Förslagen läggs inför kommunfullmäktiges budgetsammanträde denna månad.

I ett gemensamt uppdrag skriver de fyra tillsammans ” (Förslag)4. Avyttra delar av AB Bostadens fastighetsbestånd för att möjliggöra ökad nyproduktion och upprustning av befintligt bestånd.”

De säger inte hur många de vill sälja ut, men deras tidigare förslag, speciellt Moderaternas som leder deras samarbete brukar föreslå mellan 1/4 till 1/3 av AB Bostadens ca 14 500 hyreslägenheter. Alltså mellan 3625-4785 lägenheter.

På förra årets budgetfullmäktige var faktiskt inte ens de fyra partierna i Alliansen överens om detta, då Centerpartiet de året valde att inte lägga något förslag om utförsäljning i sitt budgetförslag. Synd att de anslutit sig till de andras iver till utförsäljningen igen.

De fyra partiernas övriga förslag handlar i stort om att privatisera och lämna över så mycket de kan komma på av det vi demokratiskt styr över idag till marknaden( hela listan finns längst ner). Delar andemeningen i vad Anderas Lundgren (S) skriver här om detta, att det är ” den mest extrema utförsäljnings- och privatiseringsagendan i Sverige.”

Bra att Andreas och S är inne på linjen att utförsäljningar av hyresrätter och andra kommunala egendomar och privatiseringar inte är en klok politik, hoppas bara de står kvar vid den linjen denna gång. Så (S) inte ”råkar” göra om det de gjorde 2017 och ansluta sig till M:s politik och sälja ut mer hyreslägenheter ut AB Bostaden. Då S tillsammans med Alliansen sålde ut över 1600hyres lägenheter på Carlshem och Mariehem. Som jag skrev om 2017, här, här och här.

Här kan du läsa mitt och Nooshi Dadgostar( Som då var Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson) debattartikel med Vänsterns alternativ till att sälja hyreslägenheterna 2017 ut AB Bostadens bestånd.

Vänsterpartiets grundsyn är att bostad är en social rättighet, inte en handelsvara. Både situationen med bostadsbrist och behovet av renoveringar av miljonprogrammet beror på politiska beslut. Politiska beslut kan också ändra detta. Vänsterpartiet har både nationellt och lokalt flertalet förslag både för att kunna bygga bort bostadsbristen och renovera miljonprogramsområdena, utan utförsäljningar. Att privatisera och sälja ut är att göra bostäder till en handelsvara, inte att göra bostadspolitiken till en självklar del av välfärdspolitiken.

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedan förslag har de fyra högerpartierna i Umeås Allians skickat ut:

Ett pressmeddelande skickades ut för några timmar sedan, och jag passar på att lägga upp våra gemensamma uppdragsförslag nedan:

Gemensamma uppdrag Alliansen

  1. Uppdra till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag på hur Umeå kommun kan införa Rättviksmodellen för att förbättra förutsättningarna för framgångsrikt företagande i kommunen och därigenom öka tillväxten.
  2. Inför utmaningsrätt inom kommunal verksamhet, vilket innebär att enskilt drivna företag kan utmana kommunal verksamhet för upphandling.
  3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att med externt stöd genomlysa all kommunal verksamhet, såväl inom förvaltningarna som de kommunala bolagen, gällande förekomsten av osund konkurrens. Kommunen ska skyndsamt ge förslag för att åtgärda eventuell förekomst av osund konkurrens.
  4. Avyttra delar av AB Bostadens fastighetsbestånd för att möjliggöra ökad nyproduktion och upprustning av befintligt bestånd.
  5. Inför ett obligatoriskt och aktivt val av skola samt ett skolpengssystem i Umeå som beslutas av kommunfullmäktige.
  6. Inför en elevhälsogaranti i skolan – garanterad kontakt med elevhälsan inom 24 timmar.
  7. Kommunfullmäktige ger för- och grundskolenämnden i uppdrag att stimulera etablering av externa aktörer inom förskoleverksamheten.
  8. Skapa större fokus på kvalitet och öka valfriheten för brukarna genom att införa Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende, funktionshinderomsorg och daglig verksamhet.
  9. Kommunfullmäktige ger äldrenämnden samt individ- och familjenämnden i uppdrag att justera ersättningsnivåerna så att de privata hemtjänstutförarna och den kommunala hemtjänsten får samma ersättning och kan konkurrera på lika villkor.
  10. Återinför en form av köp/sälj-modellen för att bland annat reducera kommunens lokalkostnader.
  11. Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden i uppdrag att konkurrensutsätta driften av nämndens badverksamhet.

 

Balanserad förtätning, debatt på kommunfullmäktige

Av , , Bli först att kommentera 3

Balanserad förtätning, debatt på kommunfullmäktige

I måndags på kommunfullmäktige i Umeå var frågan om en detaljplan på Mariedal uppe för beslut. Som handlade om att bygga en ny förskola. Detaljplanen det handlade om heter Varglyan.

Ur planbeskrivningen: ” Detaljplanen avser att möjliggöra byggnation för förskola i befintligt parkområde. Inom planområdet finns en befintlig förskola som är tänkt att rivas och återställas till parkmark.” Hela detaljplanen kan läsas här.

Höll innehållsmässigt nedan anförande i fullmäktige om frågan. Som du också kan se inspelningen på här.

 

”Ordförande, fullmäktige och åhörare

Umeå måste förtätas balanserat och smart. Vi måste värna och spara grönytor och använda mark i staden på ett effektivt sätt. Detta förslag till detaljplan uppfyller det jag just har sagt. Därför är det enkelt för mig och Vänsterpartiet att yrka bifall till förslaget.

Men det som fastighetsägaren först ansökte om, måste man komma ihåg var bara EN våning. I Byggnadsnämnden drev och yrkade jag och vi i Vänsterpartiet därför på att planera för två våningar, för att kunna undvika använda mer markyta för bebyggelse. Något vi lyckades övertyga och fick med oss övriga i nämnden om.

Vi vet redan nu, utifrån att fler vill bo i Umeå att behovet av kommunala lokaler kommer finnas. Oavsett om det är för förskola eller andra offentliga behov, för välfärdens behov. ”

/Mattias Sehlstedt, ledamot av kommunfullmäktige och andra vice ordförande i Umeå:s byggnadsnämnd.

 

 

 

 

Bahnhof: Enlighet när bygglovet avslogs

Av , , Bli först att kommentera 2

Kort om debatten: Debatten om Bahnhof fortsätter i insändare och bloggar. Förväntar mig att ledamöter i byggnadsnämnden själva ska veta eller ta reda på vilken lagstiftning som Byggnadsnämnden omfattas av, där ingår exempelvis frågorna om tillgänglighet, dagsljus, hälsa, säkerhet. Byggnadsnämnden behandlar bygglov när ansökningar inkommit. I tjänsteskrivelsen redovisar även kommunens tjänstepersoner hur rättsläget ligger till och detta gås även igenom på nämndens sammanträden.

Än har vi fått en ansökan från Bahnhof och den var vi eniga om att avslå i nämnden.

Bahnhofs bygglovsansökan: Den 21 augusti 2019 behandlade Byggnadsnämnden i Umeå en ansökan om bygglov från sökande. En enig byggnadsnämnd beslutade att avslå ansökan med motiveringen i tjänsteskrivelsen från bygglovskontoret. Följande personer nedan yrkade aktivt på avslag på bygglovsansökan med tjänsteskrivelsen som grund. Detta verkar vissa högerdebattörer nu glömt bort nu, väljer därför att lägga ut det här för de som följer debatten. Sammanträdesprotokollet för detta ärende kan du också i helhet läsa längst ner i inlägget . Anledningarna till att neka bygglov har jag tillsammans två andra i nämnden gått igenom tidigare, som du kan läsa här.

Underlaget för beslut den 21 augusti: Med tjänsteskrivelsen som underlag beslutade en enig nämnd 21 augusti 2019 att ställa sig bakom förslaget till avslag på denna ansökan om bygglov. Väljer att klippa ut den del ut tjänsteskrivelsen och lägga upp nedan.  Hela tjänsteskrivelsen som utgör underlag för beslutat kan du läsa här:Tjänsteskrivelse kraften 11

Ur tjänsteskrivelsen:

Avslutning: Att försöka klistra etiketter på motståndarna i en debatt är ett väldigt gammalt knep som vissa högerdebattörer nu verkar använda sig av i denna debatt. Jag väljer att istället skriva vad som hänt, hänvisa till de beslut som tagits och de underlag för besluten som funnits och föra fram min och mitt partis syn på saken.

Jag och Vänsterpartiet vill ha arbetsplatser i kommunen med schysta villkor och en allt bättre arbetsmiljö, en arbetsmarknad som är mer tillgänglig för de med funktionsnedsättning och skapa en situation där arbetslösheten minskar.

Vi har också utgångspunkten att en likvärdig behandling av de som söker tillstånd hos kommunen är en förutsättning för att kommunen ska utvecklas och bli ännu mer transparent och öppen.

Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande i Byggnadsnämnden(V)

 

 

 

Bahnhof, tillgänglighet och likabehandling

Av , , 5 kommentarer 1

Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget handlar inte om byråkratiskt krångel. Det handlar om arbetsmiljö och tillgänglighet, även för de med funktionsnedsättning.

Jag i min roll som andra vice ordförande för Byggnadsnämnden i Umeå för (V) skriver om detta tillsammans med Mikael Berglund(S) ordförande i byggnadsnämnden och Nils Seye Larsen ledamot (MP) i byggnadsnämnden, tillika gruppledare för Miljöpartiet i Umeå kommun. En insändare i VK som han läsas här och nedanför

 

 

Ordet fritt: Bahnhof, tillgänglighet och likabehandling

Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget handlar inte om byråkratiskt krångel. Det handlar om arbetsmiljö och tillgänglighet, även för de med funktionsnedsättning.

I flera insändare har Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget kritiserats. Det har framstått som att det bara är en byråkratisk fråga men i verkligheten handlar det om arbetsmiljö och att alla arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla även de med funktionsnedsättning.

Vi blir faktiskt uppriktigt förvånade över att företrädare för andra partier inte delar vår syn om vikten av en arbetsmarknad där även de som exempelvis sitter i rullstol ska ha samma möjligheter, inte minst vid ett kundcenter där funktionsnedsättningen inte är ett handikapp. Dessutom handlar det om att behandla företag på ett likvärdigt sätt.

Varför kan då inte bygglov ges? Det är i huvudsak fyra punkter som gör att ansökan inte kan bifallas.

För det första så är området planerat för handel. Denna punkt är kanske inte den svåraste att medge undantag från då inga stora negativa effekter för omgivningen bedöms uppstå.

Den andra punkten är att lokalen har för låg takhöjd i förhållande till vad reglerna kräver. Även denna punkt skulle sannolikt byggnadsnämnden kunnat acceptera om tillräckliga åtgärder för ventilation med mera vidtas. Takhöjd är ju i stort omöjligt att justera och i vissa fall får man acceptera att en byggnads förutsättningar kräver undantag.

Den tredje punkten gäller dagsljus. Reglerna kräver att utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska ha tillgång till dagsljus. Anledningen är att det finns forskning som tydligt visar på de negativa effekter på hälsan som uppstår om människor inte har tillgång till dagsljus.

Det är därför svårt för byggnadsnämnden att bortse från detta krav i en lokal där verksamheten kräver att man vistas hela arbetsdagarna. Även om man har gjort justeringar med konstgjort dagsljus så är vår bedömning att det inte blir en god arbetsmiljö i källaren för dessa 52 medarbetare. Det är därtill en metod som bara ska användas när alternativ saknas, exempelvis ett driftrum som inte kan ligga vid yttervägg. Frågan handlar därtill inte bara om ljus utan även möjligheten till utblick.

Den fjärde punkten är att lokalen saknar hiss mellan våningsplanen. Det gör det i stort sett omöjligt för personer med nedsatt rörelseförmåga att söka jobb på denna arbetsplats. Detta står helt i strid med både nationella regler och FN:s deklaration.

Det är alltså inte en fråga om byråkratiskt krångel. Avvikelser från planbestämmelser och exempelvis rumshöjder hanterar byggnadsnämnden varje månad och hittar ofta lösningar. När det gäller dagsljus är det en av de frågor som alla arkitekter och byggföretag får kämpa hårt med att klara. Ofta är det just detta villkor som avgör hur djupt ett kontorshus kan byggas. Frågan om tillgänglighet är också ofta uppe för diskussion men lokaler, butiker, arbetsplatser med mera dit alla ska ha tillgång ska också vara tillgängliga för alla.

Om byggnadsnämnden i detta fall skulle medge undantag så skulle det vara väldigt orättvist mot både andra företag och fastighetsägare samt mot personer med nedsatt rörelseförmåga.

Umeå kommun har som en av sina uppgifter att se till att lagstadgade krav och regler följs, dels för att det kan finnas negativa hälsoeffekter och för att upprätthålla en rättvis konkurrens. Det innebär inte att vi är stelbenta, paragrafryttare eller saknar konsekvenstänk som det uttryckts i insändare och intervjuer. Tvärtom försöker vi hitta lösningar och ser gärna att fler företagare etablera sig här och kan erbjuda jobb, men det måste alltid vara med rättvisa krav på alla aktörer.

När vi i Umeå, precis som i många andra städer, omvandlar och utvecklar stadskärnan kommer lediga affärslokaler att vara alternativ för kontor och andra typer av verksamheter. Det är i sig inget stort problem utan många gånger positivt.

Det kan dock inte ske vare sig för lokala företag eller etableringar genom att vi ser mellan fingrarna när det gäller arbetsmiljö eller tillgänglighet. Det skulle inte befrämja vare sig företagsklimat eller våra invånare.

 

Mikael Berglund, ordförande (S) i byggnadsnämnden i Umeå

Mattias Sehlstedt, 2; e vice ordförande (V) i byggnadsnämnden

Nils Seye Larsen ledamot (MP) i byggnadsnämnden

 

 

 

Mark är makt och framsteg på byggnadsnämndens möte

Av , , Bli först att kommentera 1

Igår onsdag hade vi möte med Byggnadsnämnden i Umeå. Var som vanligt en dagordning på flera sidor och ett heldagsmöte med många intressanta ärenden. Speciellt ett ärende som handlar om mark och makt var uppe till diskussion.

Det handlade om förslaget till förändrad markanvisningspolicy. Ett ytterst viktigt dokument som handlar om principer kring hur kommunalt ägd mark ska fördelas till bostadsbyggande och verksamhetsmark. Den som äger har makt och det stora kommunala ägandet av mark är ett viktigt instrument för att planera kommunen.

I förslaget till förändrad policy som nämnden skulle svara på till kommunstyrelsens planeringsutskott saknades flera delar. Som nämnden konstruktivt diskuterade. Vi som sitter i nämnden för Vänsterpartiet såg flera områden som behövde utvecklas, som kortfattat kan beskrivas i några punkter:

– Skrivningar kring hållbarhetsfrågor behövde utvecklas.
Fanns i förslaget ingen skrivning hur förslaget skulle förhålla sig till kommunfullmäktiges övergripande beslut om hållbarhet. För oss i Vänsterpartiet en självklarhet att kommunfullmäktiges antagna riktlinjer och policys för hållbarhetsfrågorna även ska respekteras i markanvisnings processen.

– Schyssta arbetsvillkor och sund byggmarknad.
Svenska villkor ska gälla alla som arbetar i landet. En fråga som både Byggnadsfacket men även organisationen Byggföretagen drivit. Det som byggs på kommunens mark ska göras med svenska villkor och löner. Här och här kan du läsa mer om detta

– Transparens och tydlighet vid direktavvisningar av mark för bostadsbyggande
Funnits kritik emot att kommunen inte alltid motiverat beslut vid fördelning av mark. Har själv skrivit om detta tidigare, en gång tillsammans med Mattias Larsson från centerpartiet. Vilket du kan läsa om här.

– Avsaknad av konsekvenser för aktörer som inte följt tidigare markanvisningar och inte heller velat göra rätt för sig.
Tyvärr förekommit att aktörer fått kommunal markanvisning som det var tänkt att byggas hyresrätter på men där det istället byggdes insatslägenheter. Vilket jag skrev om här. Samtidigt så ska inte fastighetsägare eller byggföretag som gör rätt för sig drabbas, därför riktade jag skrivningen just till de som inte skött sig eller velat göra rätt för sig.

– Uppmuntra mångfald i boendeformer.
Om bostadsområden blandas så att det finns hyresrätter, bostadsrätter, statsradhus och villor blandat så bygger vi bostadsområden där alla sorters människor finns och undviker segregation. En utveckling av detta är att också uppmuntra boendeformer som idag inte är lika vanliga. Som exempelvis kollektivhus, en fråga där vi i Vänsterpartiet har och driver på för att underlätta för byggandet av ett kollektivhus i Umeå, i samverkan med den kollektivhusförening som är bildad.

Lade förslag/yrkanden på nämndsmötet kring dessa frågor som finns att läsa nedan. Förslaget till skrivningarna om att uppmuntra mångfald i boendeformer lades tillsammans med en tjänstgörande ledamot för Socialdemokraterna. Nämnden ställde sig enligt bakom yrkandena nedan.

Nu hoppas jag att ledamöterna i kommunstyrelsens planeringsutskott i Umeå lyssnar på sina parti företrädare i byggnadsnämnden när ärendet ska upp för beslut där. Då de partiföreträdare som deltog i nämndens beslut och diskussion( S, V, M, C, L och KD) också har ledamöter i planeringsutskottet( förutom KD). Då nämnden var enig borde förutsättningarna vara goda för att få till förbättringar av förslaget till policy.
Ska vi fortsatt kunna planera ett Umeå som kan växa utan storstadsproblem krävs det att vi vässar de verktyg som kommunen har för att styra samhällsplaneringen.

Mattias Sehlstedt, ledamot och andra vice ordförande i Byggnadsnämnden(V)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yrkanden på tillägg i remissvaret på förändrad markanvisnings policy
Följande yrkanden lades och bifölls på onsdagens byggnadsnämnd i Umeå i detta ärende.

 

Yrkande angående val av byggaktör(sida 11)
Jag yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder: ”Byggnadsnämnden vill att avsnittet ”val av byggaktör” på sidan 6-7 utvecklas så att principerna som finns i bransch projektet ” sund byggmarknad med schyssta villkor” arbetas in som riktlinjer och kriterier för markanvisning. Vilket bland annat innebär att de som får markanvisning ska säkerställa att svenska villkor ska gälla för alla som arbetar här. Nämnden anser även att ett aktivt säkerhets och arbetsmiljötänkande inom byggbranschen ska primeras vid markanvisning och följas upp.”
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)

Yrkande angående villkor för markanvisning(s 7)
Jag yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder:” Byggnadsnämnden anser att ett ytterligare villkor behöver läggas till som handlar om att aktörer som tidigare fått markanvisningar men inte följt dessa exempelvis när det gäller upprättelseform behöver underteckna juridiskt bindande avtal med bankgaranti för att bli fördelad ytterligare kommunal mark. ”
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)

Yrkande angående hållbarhetsfrågor
Jag yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder:” Byggnadsnämnden anser att ett tillägg behövs i policyn när det gäller hållbarhetsfrågor: Nämnden vill att följande mening läggs till i dokumentet ” De av kommunfullmäktiges antagna riktlinjer och policys för hållbarhetsfrågorna ska även respekteras i markanvisnings processen. Även frågor om översiktsplanefrågor, bostadsförsörjnings strategin, stadsbyggnadsstrategier och arkitektur behöver det tydliggöras när det gäller kopplingen till markpolicyn och hur de samverkar.”
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)

Yrkande angående mångfald i boendefrågor
Vi yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder: ”Byggnadsnämnden anser även att mångfald i bostadsformer behöver utvecklas i policyn och att kommunen behöver uppmuntra till nya och innovativa boendeformer. Exempelvis kollektivboende och kollektivhus men även andra former”
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)
/ Ola Borgström, tjänstgörande ledamot (S)

Yrkande angående direktanvisning av mark till bostäder (på sidan 5)
Jag yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder:” Byggnadsnämnden vill att avsnittet direktanvisning av bostäder förtydligas så att det framkommer tydligare i policyn att beslut om markanvisning skriftligt ska motiveras varför en direktanvisning skett och vilka fördelar och avväganden som legat till grund för beslutet.
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)

 

Bevara och utveckla Lundåkern tillgängligt för alla Umeåbor

Av , , 1 kommentar 2

I förra veckan skickade jag in min första motion denna mandatperiod.  Som handlar om att bevara och utveckla Lundåkern tillgängligt för alla.

 

Bevara och utveckla Lundåkern tillgängligt för alla Umeåbor

Motion till Umeå kommunfullmäktige

2019-10-16

När Umeå förtätas med mer bostäder och bebyggelse i befintliga stadsdelar och områden behöver också nya gröna områden säkerställas för människor, natur och djurliv. Det är viktigt att gröna områden, gröna lungor sparas tillgängliga för alla umeåbor och för att säkerställa den ekologiska och biologiska mångfalden. Det skapar en bättre bebyggd miljö och gör att Umeå blir en stad och kommun där fler trivs och vill bo. Detta finns det ett brett stöd för genom skrivningarna i översiktsplane- paketet. Men det behöver följas upp av konkret handling. Därför föreslår jag att Lundåkern bevaras från bebyggelse.

Området runt Tvärån både väst på stan och på grisbacka har förtätats med mer bostäder, vilket i grunden är positivt då vi undviker ta annan mark i anspråk. I dessa och angränsande området finns också mer planer på förtätning, vilket gör behovet av att spara ett område från bebyggelse ännu större. Att bevara Lundåkern som en grön lunga möjliggör för en fortsatt balanserad komplettering med nya bostäder

Lundåkern har idag höga naturvärden och det finns stor biologisk mångfald av djur och växlighet. Området ligger i direkt anslutning till Tvärån, det ligger vid älven och strandpromenaden. Idag finns större delen av området utpekat i kommunen utbyggnadsordning för ny bostadsbebyggelse , även i fördjupningen för Umeå finns området nämnt som ett exploateringsområde. Samtidigt som dessa planer på exploatering finns är Lundåkern idag till stor del detaljplanerat som parkmark.

Ska Umeå kunna utvecklas, där vi inte alltid behöver ta ny mark i anspråk för bebyggelse så måste också gröna lungor sparas om vi ska vara en hållbar kommun.

Runt Lundåkern finns också områden som idag använd till parkering och annat som inte har ett högt naturvärde. Dessa delar anser jag behöver planeras som offentlig mötesplats, exempelvis med bänkar och sittplatser och om möjligt en äventyrslekpark i mindre format. Även fast denna del av området är på en begränsad yta går det skapa en hög kvalitet av platsen. När Umeå förtätas så handlar inte allt om yta utan lika mycket om vilket kvalitet en plats har och vart den ligger. Lundåkern är som område lämpligare att bespara från bebyggelse och istället utveckla det som en grön lunga och offentlig plats, tillgängligt för alla Umeåbor.

 

Jag och Vänsterpartiet yrkar: 

Att kommunfullmäktige ger byggnadsnämnden i uppdrag att starta ett planarbete för att arbeta fram och anta en ny detaljplan som säkerställer hela Lundåkern och omgivning som ett natur- och rekreationsområde samt offentlig plats, tillgängligt för alla i enlighet med motionens intentioner.

Att fullmäktige delegerar till byggnadsnämnden att fastställa den nya detaljplanen för området när den är färdig

Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och dess planeringsutskott i uppdrag att skyndsamt revidera utbyggnadsordningens inklusive karta över Umeå tätort kopplat till bostadsförsörjningsstrategin, så att Lundåkern tas bort som ett område för framtida exploatering.

Att kommunfullmäktige uttrycker viljan att inte i närtid genomföra de skrivningarna och illustrationer gällande tänkt exploatering av Lundåkern som finns i översiktsplanepaketet antaget av KF juni 2018 samt underliggande FÖP:ar. Samt att denna inriktning gäller tills nytt fullmäktigebeslut tas i enlighet med attsats fem.

Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och dess planeringsutskott i uppdrag att till kommunfullmäktige återkomma med ett beslutsförslag på revidering av översiktsplanepaketet antaget av KF juni 2018, speciellt fördjupningen för Umeå och Fördjupning för de centrala stadsdelarna när det gäller att stryka skrivningarna om Lundåkern som ett exploateringsområde.

Mattias Sehlstedt, kommunfullmäktigeledamot Vänsterpartiet

Bostadsbrist och företagsklimat

Av , , Bli först att kommentera 1

Idag sammanträder mandatperiodens första kommunfullmäktige. För mig blev det första inlägget i KF:s talarstol kring moderaten Anders Ågren interpellation om företagsklimatet i Umeå. Interpellationen och svaret kan du läsa nedan i detta inlägg. Själva fullmäktige kan du se på här.

Både Anders Ågren(M), i sin interpellation och Hans Lindberg (S) i sitt skriftliga svar på den, saknade helt resonemang kring Umeås bostadsbrist. Tänkte att de kanske kommer att ta upp frågan i sina debattinlägg. När det inte skedde kände jag att det behövde tas upp i debatten.

Under de senaste 6 åren har jag haft förmånen att fått delta på Umeå kommuns återkommande månadsbesök hos företag. Vid dessa besök har jag återkommande ställt följande fråga: Vilka är det två viktigaste problem som företag tycker kommunen ska arbeta mer med.

Nästa utan undantag har jag fått två svar:

  1. Tillgång på arbetskraft. Alltså människor som har den utbildning som företagarna efterfrågar.
  2. Bostadsbristen. Umeå har en bostadsbrist, vilket gör det svårt för både de som nu bor i Umeå att få en bostad, men också för människor som vill flytta till Umeå för att studera eller arbeta.

Ytterligare två saker, som ibland nämns från företagshåll som kommunen borde arbeta mer med är:

  1. Likabehandling: Att kommunen ska behandla företag lika, små som stora. Upphandlingar ska inte riggas för att passa en eller bara några få företagare. Även att kommunen i sina beslut om exempelvis markfördelning ska vara tydliga och transparenta om vad fattat beslut beror  på.
  2. Möjligheten för medföljande att få arbete. Exempelvis en persons som får erbjudande om ett arbeta i Umeå vars sambo, man eller fru också behöver ett arbete för att flytten ska vara möjlig.

Istället för att ta upp problemet med bostadsbristen väljer moderaterna att ta upp klassiska högerfrågor, skattesänkningar och privatiseringar. Även Socialdemokraterna missar, innan jag höll mitt inlägg om bostadsbristen, att ta upp denna fråga i debatten.  För mig och Vänsterpartiet är det en självklarhet att vi måste bygga bort bostadsbristen, det behövs byggas mer och det behövs byggas bostäder som människor har råd att bo i.  Det behövs från samhällets sida satsas mer resurser på vidare- och yrkesutbildningar så att människor har möjlighet att utbilda sig för att få ett jobb man vill ha. Samhället måste också ta tillvara den resurs som de nya anlända svenskarna är och för att kunna göra det på ett bättre sätt behövs satsningar på yrkesutbildningar och validering av dessa personernas tidigare erfarenheter.

Vi behöver mer arbetstillfällen i Umeå. För att klara av det behövs inte klassisk högerpolitik, med skattesänkningar och privatiseringar. Det behövs satsningar på bostadsbyggande, vidareutbildningar och en mer transparent kommun.

Även VK har skrivit om detta här , tyvärr som en betalartikel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 av 1

Tjänsteskrivelse

2018-10-19

Kommunfullmäktige

 

 

Diarienr: KS-2018/00786

Interpellation: Företagsklimatet i Umeå; Anders Ågren (M) Förslag till beslut

 

Ärendebeskrivning

Anders Ågren (M) har inkommit med en interpellation till kommunstyrelsens ordförande.

 

Företagsklimatet i Umeå

Nyligen kom nyheten att Umeå kommun rasar ned i rankingen av svenska kommuners företagsklimat 2018. Umeå kommun tappade 41 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking – till plats 185 av landets 290 kommuner.

Bland det som sticker ut negativt är hög kommunalskatt och konkurrens från kommunen gentemot det privata näringslivet. Undersökningen visar även försämrade attityder bland politiker och tjänstemän gentemot företagande. Detta är allvarligt då goda relationer mellan politiken och företag är centralt för att få fler människor i jobb och möjliggöra ett växande Umeå.

 

Frågar man företagare i Umeå, så är det följande fem områden som vi måste fokusera på för ett bättre företagsklimat: snabbare handläggningstider, bättre förståelse hos politiker och tjänstemän för företagande, bättre dialog mellan kommunen och företag, kompetensförsörjning samt lägre skatter och avgifter.

 

I våras presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för sjunde året sin årliga undersökning om kommunernas företagsklimat, där man har tillfrågat de företag som faktiskt har haft kontakt med respektive kommun i olika ärenden under det gångna året. Umeå kommun hamnade i SKL:s ranking på 144:e plats av de 171 kommuner som deltagit i undersökningen. I gruppen ”stora kommuner”, så hamnar Umeå på plats 55 av 62 kommuner.

 

Jag är övertygad om att det finns mycket att göra i förbättringsväg. Helt uppenbart så måste Umeå kommuns kontakter med näringslivet utvecklas så att vi kan erbjuda bättre service till företagen, en större förståelse i vår förvaltning för företagens behov samt skapa ett mer tillitsfullt samarbete mellan kommunen och vårt lokala näringsliv.

 

Mina frågor till Hans Lindberg (S) blir därför:

1. Är du nöjd med Umeå kommuns resultatet i Svenskt Näringslivs och SKL:s ranking beträffande kommunernas företagsklimat?

2. Om svaret är nej – vad anser du behöver göras kommande år för att företagen ska få en bättre service i kontakterna med Umeå kommun?

 

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Anders Ågren (M) ställer frågor till mig utifrån kommunens ranking gällande företagsklimat:

 

Det är riktigt att Umeå, liksom flera av Sveriges tillväxtkommuner, har tappat i Svenskt Näringslivs ranking. Det kan vi självklart inte vara nöjda med. Vi är stolta över våra företag och att Umeå har ett bra företagsklimat, men vi inser även att vi har utmaningar kopplat till Umeås starka tillväxt och hur ett antal företagare uppfattar den kommunala servicen. Där bör vi självfallet bli bättre. Men att det skulle vara detsamma som att det är ett dåligt företagsklimat i Umeå är inte fallet.

 

Företagen är oerhört viktiga för Umeå kommun och vi har under ett flertal år målmedvetet satsat stora resurser för stötta våra företags utveckling.

 

Att vi gör detta framgångsrikt visar inte minst det faktum att Umeå växer och är en attraktiv stad, att det startas omkring 700 nya företag varje år, att det tillkommer 1100 nya arbetstillfällen i Umeå varje år, att Umeås företag är bland de lönsammaste i Sverige och att trycket på att etablera företag i Umeå är extremt stort.

 

Kompetensförsörjningen är den kanske viktigaste förutsättningarna för våra företags tillväxt, där jobbar vi kontinuerligt och tillsammans med skola och universitet för att stärka tillgången till kompetens men även genom att locka kompetens till Umeå. Vi driver och finansierar flera starka inkubatorer och utvecklingsmiljöer för företaget. Vi har extremt bra infrastruktur, både för persontransporter och varor och vi driver tillsammans med näringslivet ett flertal företagsråd och forum för dialog. Just det som företagen säger vara viktigast.

 

Tillsammans med Näringslivsservice tittar vi nu på hur vi kan stärka arbetet med att förbättra servicen mot våra företag, bl.a. ser vi ett behov att förstärka det framgångsrika arbetet med företagslots och ett lotsande arbetssätt och att fortsätta jobba med bemötande och service.

Det finns även ett behov av att utveckla och inte minst kommunicera hur våra företagarråd och samverkansforum arbetar.

​​

 

 

 

 

Bygg fler billiga hyreslägenheter

Av , , Bli först att kommentera 7

För Vänsterpartiet är det viktigt att det byggs hyresrätter, men lika viktigt är att det byggs hyresrätter med rimliga hyror. Alla som vill, oavsett storlek på plånboken ska kunna bo i Umeå. Vi har flera gånger denna mandatperiod förslagit just att kommunen ska kräva ett tak för kommande hyror när kommunen fördelar mark till fastighetsägare som ska bygga hyresrätter på kommunens mark. Tyvärr har vi blivit nedröstade av de andra partierna. Som en detalj måste nämnas att en privat fastighetsägare, som kommer att bygga hyresrätter på gamla badhustomten kommer att bygga hyresrätter med ett tak för hur höga hyrorna kommer att bli. Men utan att det varit ett krav från kommunen. Fastighetsägaren får då får den ta del av statligt stöd som V varit med och drivit fram i samarbete med regeringen.

För Vänsterpartiet är bostad en social rättighet.

Vi vill: 

– Bygga bort bostadsbristen

– Att kommunen ska ställa krav på kommande hyresnivåer på hyresrätter vid fördelning av en del av kommunens mark till bostäder

– Se till att kommunen har en mer långsiktig planering av bostadsmark. Som innebär att det ska finnas detaljplanerad mark för bostäder i förväg och mer mark måste göras byggklar i förväg.

– Stoppa ytterligare utförsäljningar ut AB Bostaden

Välfärd är V:s prioritet. Idag presenterade (V) valplattformen för Umeå kommun

Av , , 1 kommentar 5

Idag fredag presenterade vi den valplattform som Vänsterpartiet går till val på i Umeå kommun. Vilket du kan läsa mer om här och här. Vi beskriver i vår kortfattade valplattform dessa fyra punkterna som de viktigaste satsningarna vi vill göra.

Välfärdssatsningar före lyx:

Vilket innebär att finansiera välfärden före andra satsningar. En välfärd att lita på är den viktigaste grunden för ett jämlikt samhälle som minskar klassklyftor. Underfinansieringen av välfärden måste upphöra. De ökade kostnaderna för löner och antalet barn, unga och äldre innebär att mer pengar måste tillföras. De styrande partierna i Umeå har de senaste åren underfinansierat välfärden med över 60 miljoner. Det innebär att personalen fått färre kollegor och måste springa fortare. Vi vill vända den utvecklingen.

50 öre till skolan:

Vi vill att 15 barns målet per förskolegrupp genomförs och att det anställs mer personal i skolan. För att klara av detta under de kommande fyra åren krävs att ordentligt med pengar tillförs, det går inte bara att prata om skolsatsningar, det krävs att det tillförs pengar om det ska bli verkstad. Därför går vi fram med förslaget om en öronmärk skattehöjning för skolsatsningar, vilket innebär 142 miljoner mer till skolan i Umeå per år. En skattehöjning där varje krona från den kommer få till skolsatsningar. Helst hade vi velat se att statliga skatter skulle höjas, som förmögenhetsskatt och arvsskatt för de rika, vilket du kan läsa mer om här. Men den nuvarande regeringen inte vill genomföra sådana skattereformer, reformer som vi i riksdagen föreslagit i budgetförhandlingarna med S/MP regeringen. Skattereformer som skulle klara av finansieringen och skapa ett ekonomiskt jämlikare  samhälle, istället för att höja kommunalskatten. Vi vet att det finns ett folkligt stöd för en skattehöjning, så länge pengarna öronmärks till skolans område.

Fler billiga hyresrätter, inga fler utförsäljningar: 

Vi tycker att bostaden är en social rättighet, alla ska ha rätt till en bostad oavsett storlek på plånboken. Bostadsbristen måste byggas bort med fler billiga hyreslägenheter. Vi vill att kommunen börjar fördela mark till bostadsbyggande utifrån vad kommande hyresnivåerna kommer att bli. Vi vill se till att kommunen har en bättre och mer långsiktig planering för bostäder än idag. Det ska finnas planerad mark i förväg, så om någon vill bygga bostäder ska det finnas färdigplanerad och byggklar mark att använda.

Självfallet vill vi också stoppa ytterligare utförsäljningar ur allmännyttan, AB Bostaden!

6 timmars arbetsdag:

Vänsterpartiet har länge arbetat för att arbetstiden ska förkortas. Vissa människor jobbar för mycket och andra har svårt att hitta ett jobb. Förkortad arbetstid är bra för anställda och arbetsmiljö då fler klar av att arbeta hela arbetslivet. Det skulle också innebära att fler klarar av livspusslet. Vi vill börja inom äldreomsorgen och förskolan i kommunen där arbetsvillkoren är som tuffast och sjuktalen är högst.

Vår valplattform bygger på de centrala delarna ur vårt kommunpolitiska handlingsprogram för mandatperioden 2018-2022.

Avslutningsvis: Det märks att det är valrörelse, de politiska diskussionerna blir hårdare och fler. Vilket är bra på många sätt. Skillnaderna mellan olika partiers lösningar blir tydligare. Som jag ser det är det viktigaste att nå ut med den politik man vill driva till väljarna och föra samtal med väljarna om sitt eget partis politik. Tyvärr finns det också en baksida, vissa partiers företrädare pratar mer om vad som är fel på andra partiers politik, men det stoppar inte där. Vissa sprider till och med felaktig bild av andra partiers politik. Denna låga nivå är jag säker på att väljarna inte uppskattar. Jag kommer att fokusera på att berätta om vad Vänsterpartiet vill och vad vi driver. Passar på att också uppmana medborgare i Umeå att tänka till, om en person eller ett parti mest kritiserar andra partier, och kritiken låter orimlig så prata med det parti det gäller/som beskylls istället för att bara köpa vad som sägs. Detta jag skriver gäller alla partier, inte bara saker som sägs och skrivs om mitt eget.

Önskar en fortsatt valrörelse där de stora frågorna får utrymme. Exempelvis frågor som om vi ska lägga mer pengar på välfärden, eller skattesänkningar. Om hur vi förbättrar personalens situation i välfärden, hur vi bygger bort bostadsbristen med billiga hyreslägenheter, hur kommunen ska klara av att skapa förskoleplatser till alla barn med rimliga barngrupper. Hur vi gör Umeå kommun mer demokratiskt och skapar möjligheter för medborgare och anställda att påverka sin situation. Ja listan skulle kunna göras lång.