Kategori: Byggnadsnämnd

Byggnadsnämndens senaste möte

Av , , Bli först att kommentera 4

I förra veckan hade vi Byggnadsnämnd i Umeå kommun. Flertal intressanta frågor var på dagordningen. Tänkte jag skulle skriva om några av dessa men också om Sandbäckens verksamhetsområde och Vänsterpartiets åsikt om detta.

Kommande bostadsbyggande: Vi fick dragning hur det ser med pågående detaljplaner för kommande bostadsbyggande. Mycket planeras men tveksamt om det som ligger närmast att bli antagna planer räcker för att klara behovet, så att alla som vill bo i Umeå ska kunna få en bostad. Frågan om att säkra så att det byggs tillräckligt och bekämpa bostadsbristen är något som Vänsterpartiets ledamöter och ersättare i nämnden ständigt bevakar och driver på för. Var synd att kommunfullmäktige i oktober avslog våra förslag om uppdrag, som hade lett till att vi i förväg tagit fram fler planer för mer bostäder. Vilket behövs för att komma tillrätta med bostadsbyggandet. Mer byggbar och byggklar mark måste tas fram för att klara av bostadsförsörjningen.

Vattenfrågor: Vatten är ett av vårt allra viktigaste livsmedel och en allt mer återkommande fråga i byggnadsnämnden är den om vatten och avlopp. Vi hade flera ärenden, där det som var i centrum handlade om de frågorna. För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att säkra det dricks vattenkällor vi har och få till så bra lösningar som möjlig när det gäller avlopp. Ska bli intressant hur riksdags-propositionen om ” Vägar till hållbara vattentjänster” som läggs fram för riksdagen den 2 mars kommer att innehålla. Även arbetet med den reviderade vatten och avlopps strategin arbetas med i kommunen, även om just byggnadsnämnden inte är ansvarig för den kommer den påverka mycket inom samhällsplaneringen.

I detaljplanefrågan om Sörmjöle som nämnden tog inriktningsbeslut om ville vi helst vänta med planarbetet tills propositionen kommit, men fick i alla fall genom vårt yrkande att fortsatt planering ska ta hänsyn innehåller i propositionen.

Marklov på Sandbäcken/Bauhaus etablering
Bauhaus ansökan om marklov var uppe i nämnden. De ansökte om att kunna påbörja arbetet med att planera marken. De har redan fått markreservation av kommunstyrelsen för etableringen. Då ansökan inte innehöll allt som behövdes kunde inte nämnden fatta något klart beslut. Men nämnden var enlig om att det går att lösa de frågor som återstår. Då frågan att delegera till ordförande eller presidiet att fatta beslut om ansökan dök upp som förslag lade vi som representerar V i nämnden ett förslag som löd

” Att om nämnden delegerar till presidiet att fatta beslut om marklov, så ska: ”sökande redovisat hur dagvattensituationen(Fördjupad dagvatten plan) ska lösas på ett tillfredställande sätt; sökande justerat ansökan så att gator och parker anser och yttrar sig att lösningen skapar möjlighet för tilltalande och trygga lösningar för gång och cykelvägen, innan beslut kan tas på delegation”.

Vi fick med oss hela nämnden på vårt yrkande, vilket är glädjande. Just detta med att säkerställa tilltalande och trygga lösningar för gång och cykelvägen var något vi från vänstern lyfte upp i samtalet om lösningar.

Etableringen av verksamhetsområde på Sandbäcken: Ser att det ibland blir diskussion både i tidningar och sociala medier om just verksamhetsområdet på Sandbäcken: Etableringen av detta område är ett måste för att klara av den omvandling som Umeå genomgår. Exempelvis den framtida flytten av Motorcentralen på haga och möjliggöra framtida bostadsbyggande på den marken är beroende av att Sandbäckens verksamhetsområde ska blir verklighet. Från Vänsterpartiets sida har vi gång på gång drivit och arbetat för att det vi kallar I20 XL området ska planeras för bebyggelse. Samma gäller flytten av motorcentralen.

Vi stod bakom detaljplanen för Sandbäcken och var tydliga inför valet vad vi vill: Det Vänsterpartiet beslutat är vår partis politik är att vill är att verksamhet som idag drar in tung trafik i bostadsområden måste flyttas, exempelvis motorcentralen på Haga. Vilket skulle minska buller, utsläpp i boendemiljöer. Även verksamheter på andra områden exempelvis på teg vid fd E4:an måste flyttas på sikt. Därför behövs ett nytt område med verksamhetsmark. Området vid Greenzone än bullerutsatt från norra länken och ersmarksvägen och är inte lämpligt för bostadsbebyggelse. Det skulle däremot vara lämpligt som verksamhetsområde dit verksamheter kan flytta. det måste säkerställas kollektivtrafikförsörjning och området måste blandas med flera olika verksamheter, exempelvis ditflyttad befintlig verksamhet, kontor, sällanköpshandel och nya arbetsplatser. Just detta är det som nu händer och planeras för. Jag har respekt för de som inte delar Vänsterpartiets åsikt i denna fråga, men det är vad vi demokratiskt beslut är vår politiska linje. Vilket också tydliggjordes då vi ställde oss bakom detaljplanen för Sandbäcken.

Träbyggande och klimatkrav på byggnationer

Av , , 5 kommentarer 5

Gårdagens morgon började med digitalt runda bordssamtal om träbyggande i Umeå. Nu på morgonen nytt morgonmöte på liknande tema, nu om klimatkrav på byggnationer och färdplan 2045. Hoppas dagens möte kommer bli lika givande som gårdagens. Klimatomställningen måste vässas på alla fronter.

Onsdagens möte om träbyggande arrangerades av Nätverket för hållbart byggande och förvaltande. Det var en intressant blandning av personer med olika bakgrunder: Kommunala tjänstepersoner från olika förvaltningar, företrädare för olika fastighetsbolag och politiska företrädare, jag var med i min roll som andra vice ordförande för Byggnadsnämnden i Umeå och var den från (V) som deltog.

Blandningen av deltagare gav intressanta samtal. Få vet att Umeå är den kommun i Västerbotten och Norrland som bygger mest i trä, i byggnationer. Men det gäller att inte vara nöjd med det utan se till att vässa oss mer. Byggbranschen står för en betydande andel av klimatpåverkan och behöver och vill bidra till att minska sin miljöpåverkan. Just att branschen vill bidra blev tydligt igår, då vi fick inspel inför Umeå kommuns arbete med att ta fram en träbyggnads strategi.

Kommande utmaningar kring att minska klimat- och miljöpåverkan från byggande är många. Men intresset finns och även goda exempel. När det just gäller byggande i trä och den arbetet med att ta fram en träbyggnadsstrategi i Umeå ser jag själv några knäckfrågor som exempelvis:

  • Den första är att uppmuntra byggande i material som har störst klimatnytta. Trä är självfallet ett yttersta bra material, men också blandmaterial har visat sig kunna ha stor klimatnytta.
  • Den andra är att skapa möjlighet till flexibilitet för att uppmuntra ett byggande som minskar klimatpåverkan och bidrar till klimatomställningen, utan att skapa nya problem.
  • Sedan att riksdagen inte gett kommunerna och oss förtroendevalda tillräckligt med verktyg och möjligheter att uppmuntra hållbart byggande. Här har S och Mp regeringen ett stort ansvar att ge oss förtroendevalda i kommuner verktyg för att öka på takten i klimatomställningen som sker.

Det går att bygga mer klimatsmart, vi måste klara av det samtidigt som att bygga bostäder så att alla får någon stans att bo, alltså bygga bort bostadsbristen. Men även arbeta för att de komma stora investeringar i Umeå och Norrland som sker görs på ett klimatsmart sätt. Investeringarna är positiva då det skapar mer arbeten och minskar arbetslösheten och det går att kombinera detta med att bygga det som behövs på ett sätt som inte har lika stor klimatpåverkan.

Dagens möte om färdplanen för 2045 om klimatkrav på byggnation har just börjat och ska bli en intressant dag. Hoppas dagens möte ger lika mycket som gårdagens.

 

 

Bilder nedan från gårdagens möte om träbyggande.

 

Balanserad förtätning, debatt på kommunfullmäktige

Av , , Bli först att kommentera 3

Balanserad förtätning, debatt på kommunfullmäktige

I måndags på kommunfullmäktige i Umeå var frågan om en detaljplan på Mariedal uppe för beslut. Som handlade om att bygga en ny förskola. Detaljplanen det handlade om heter Varglyan.

Ur planbeskrivningen: ” Detaljplanen avser att möjliggöra byggnation för förskola i befintligt parkområde. Inom planområdet finns en befintlig förskola som är tänkt att rivas och återställas till parkmark.” Hela detaljplanen kan läsas här.

Höll innehållsmässigt nedan anförande i fullmäktige om frågan. Som du också kan se inspelningen på här.

 

”Ordförande, fullmäktige och åhörare

Umeå måste förtätas balanserat och smart. Vi måste värna och spara grönytor och använda mark i staden på ett effektivt sätt. Detta förslag till detaljplan uppfyller det jag just har sagt. Därför är det enkelt för mig och Vänsterpartiet att yrka bifall till förslaget.

Men det som fastighetsägaren först ansökte om, måste man komma ihåg var bara EN våning. I Byggnadsnämnden drev och yrkade jag och vi i Vänsterpartiet därför på att planera för två våningar, för att kunna undvika använda mer markyta för bebyggelse. Något vi lyckades övertyga och fick med oss övriga i nämnden om.

Vi vet redan nu, utifrån att fler vill bo i Umeå att behovet av kommunala lokaler kommer finnas. Oavsett om det är för förskola eller andra offentliga behov, för välfärdens behov. ”

/Mattias Sehlstedt, ledamot av kommunfullmäktige och andra vice ordförande i Umeå:s byggnadsnämnd.

 

 

 

 

Bahnhof: Enlighet när bygglovet avslogs

Av , , Bli först att kommentera 2

Kort om debatten: Debatten om Bahnhof fortsätter i insändare och bloggar. Förväntar mig att ledamöter i byggnadsnämnden själva ska veta eller ta reda på vilken lagstiftning som Byggnadsnämnden omfattas av, där ingår exempelvis frågorna om tillgänglighet, dagsljus, hälsa, säkerhet. Byggnadsnämnden behandlar bygglov när ansökningar inkommit. I tjänsteskrivelsen redovisar även kommunens tjänstepersoner hur rättsläget ligger till och detta gås även igenom på nämndens sammanträden.

Än har vi fått en ansökan från Bahnhof och den var vi eniga om att avslå i nämnden.

Bahnhofs bygglovsansökan: Den 21 augusti 2019 behandlade Byggnadsnämnden i Umeå en ansökan om bygglov från sökande. En enig byggnadsnämnd beslutade att avslå ansökan med motiveringen i tjänsteskrivelsen från bygglovskontoret. Följande personer nedan yrkade aktivt på avslag på bygglovsansökan med tjänsteskrivelsen som grund. Detta verkar vissa högerdebattörer nu glömt bort nu, väljer därför att lägga ut det här för de som följer debatten. Sammanträdesprotokollet för detta ärende kan du också i helhet läsa längst ner i inlägget . Anledningarna till att neka bygglov har jag tillsammans två andra i nämnden gått igenom tidigare, som du kan läsa här.

Underlaget för beslut den 21 augusti: Med tjänsteskrivelsen som underlag beslutade en enig nämnd 21 augusti 2019 att ställa sig bakom förslaget till avslag på denna ansökan om bygglov. Väljer att klippa ut den del ut tjänsteskrivelsen och lägga upp nedan.  Hela tjänsteskrivelsen som utgör underlag för beslutat kan du läsa här:Tjänsteskrivelse kraften 11

Ur tjänsteskrivelsen:

Avslutning: Att försöka klistra etiketter på motståndarna i en debatt är ett väldigt gammalt knep som vissa högerdebattörer nu verkar använda sig av i denna debatt. Jag väljer att istället skriva vad som hänt, hänvisa till de beslut som tagits och de underlag för besluten som funnits och föra fram min och mitt partis syn på saken.

Jag och Vänsterpartiet vill ha arbetsplatser i kommunen med schysta villkor och en allt bättre arbetsmiljö, en arbetsmarknad som är mer tillgänglig för de med funktionsnedsättning och skapa en situation där arbetslösheten minskar.

Vi har också utgångspunkten att en likvärdig behandling av de som söker tillstånd hos kommunen är en förutsättning för att kommunen ska utvecklas och bli ännu mer transparent och öppen.

Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande i Byggnadsnämnden(V)

 

 

 

Bahnhof, tillgänglighet och likabehandling

Av , , 5 kommentarer 1

Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget handlar inte om byråkratiskt krångel. Det handlar om arbetsmiljö och tillgänglighet, även för de med funktionsnedsättning.

Jag i min roll som andra vice ordförande för Byggnadsnämnden i Umeå för (V) skriver om detta tillsammans med Mikael Berglund(S) ordförande i byggnadsnämnden och Nils Seye Larsen ledamot (MP) i byggnadsnämnden, tillika gruppledare för Miljöpartiet i Umeå kommun. En insändare i VK som han läsas här och nedanför

 

 

Ordet fritt: Bahnhof, tillgänglighet och likabehandling

Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget handlar inte om byråkratiskt krångel. Det handlar om arbetsmiljö och tillgänglighet, även för de med funktionsnedsättning.

I flera insändare har Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget kritiserats. Det har framstått som att det bara är en byråkratisk fråga men i verkligheten handlar det om arbetsmiljö och att alla arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla även de med funktionsnedsättning.

Vi blir faktiskt uppriktigt förvånade över att företrädare för andra partier inte delar vår syn om vikten av en arbetsmarknad där även de som exempelvis sitter i rullstol ska ha samma möjligheter, inte minst vid ett kundcenter där funktionsnedsättningen inte är ett handikapp. Dessutom handlar det om att behandla företag på ett likvärdigt sätt.

Varför kan då inte bygglov ges? Det är i huvudsak fyra punkter som gör att ansökan inte kan bifallas.

För det första så är området planerat för handel. Denna punkt är kanske inte den svåraste att medge undantag från då inga stora negativa effekter för omgivningen bedöms uppstå.

Den andra punkten är att lokalen har för låg takhöjd i förhållande till vad reglerna kräver. Även denna punkt skulle sannolikt byggnadsnämnden kunnat acceptera om tillräckliga åtgärder för ventilation med mera vidtas. Takhöjd är ju i stort omöjligt att justera och i vissa fall får man acceptera att en byggnads förutsättningar kräver undantag.

Den tredje punkten gäller dagsljus. Reglerna kräver att utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska ha tillgång till dagsljus. Anledningen är att det finns forskning som tydligt visar på de negativa effekter på hälsan som uppstår om människor inte har tillgång till dagsljus.

Det är därför svårt för byggnadsnämnden att bortse från detta krav i en lokal där verksamheten kräver att man vistas hela arbetsdagarna. Även om man har gjort justeringar med konstgjort dagsljus så är vår bedömning att det inte blir en god arbetsmiljö i källaren för dessa 52 medarbetare. Det är därtill en metod som bara ska användas när alternativ saknas, exempelvis ett driftrum som inte kan ligga vid yttervägg. Frågan handlar därtill inte bara om ljus utan även möjligheten till utblick.

Den fjärde punkten är att lokalen saknar hiss mellan våningsplanen. Det gör det i stort sett omöjligt för personer med nedsatt rörelseförmåga att söka jobb på denna arbetsplats. Detta står helt i strid med både nationella regler och FN:s deklaration.

Det är alltså inte en fråga om byråkratiskt krångel. Avvikelser från planbestämmelser och exempelvis rumshöjder hanterar byggnadsnämnden varje månad och hittar ofta lösningar. När det gäller dagsljus är det en av de frågor som alla arkitekter och byggföretag får kämpa hårt med att klara. Ofta är det just detta villkor som avgör hur djupt ett kontorshus kan byggas. Frågan om tillgänglighet är också ofta uppe för diskussion men lokaler, butiker, arbetsplatser med mera dit alla ska ha tillgång ska också vara tillgängliga för alla.

Om byggnadsnämnden i detta fall skulle medge undantag så skulle det vara väldigt orättvist mot både andra företag och fastighetsägare samt mot personer med nedsatt rörelseförmåga.

Umeå kommun har som en av sina uppgifter att se till att lagstadgade krav och regler följs, dels för att det kan finnas negativa hälsoeffekter och för att upprätthålla en rättvis konkurrens. Det innebär inte att vi är stelbenta, paragrafryttare eller saknar konsekvenstänk som det uttryckts i insändare och intervjuer. Tvärtom försöker vi hitta lösningar och ser gärna att fler företagare etablera sig här och kan erbjuda jobb, men det måste alltid vara med rättvisa krav på alla aktörer.

När vi i Umeå, precis som i många andra städer, omvandlar och utvecklar stadskärnan kommer lediga affärslokaler att vara alternativ för kontor och andra typer av verksamheter. Det är i sig inget stort problem utan många gånger positivt.

Det kan dock inte ske vare sig för lokala företag eller etableringar genom att vi ser mellan fingrarna när det gäller arbetsmiljö eller tillgänglighet. Det skulle inte befrämja vare sig företagsklimat eller våra invånare.

 

Mikael Berglund, ordförande (S) i byggnadsnämnden i Umeå

Mattias Sehlstedt, 2; e vice ordförande (V) i byggnadsnämnden

Nils Seye Larsen ledamot (MP) i byggnadsnämnden

 

 

 

Mark är makt och framsteg på byggnadsnämndens möte

Av , , Bli först att kommentera 1

Igår onsdag hade vi möte med Byggnadsnämnden i Umeå. Var som vanligt en dagordning på flera sidor och ett heldagsmöte med många intressanta ärenden. Speciellt ett ärende som handlar om mark och makt var uppe till diskussion.

Det handlade om förslaget till förändrad markanvisningspolicy. Ett ytterst viktigt dokument som handlar om principer kring hur kommunalt ägd mark ska fördelas till bostadsbyggande och verksamhetsmark. Den som äger har makt och det stora kommunala ägandet av mark är ett viktigt instrument för att planera kommunen.

I förslaget till förändrad policy som nämnden skulle svara på till kommunstyrelsens planeringsutskott saknades flera delar. Som nämnden konstruktivt diskuterade. Vi som sitter i nämnden för Vänsterpartiet såg flera områden som behövde utvecklas, som kortfattat kan beskrivas i några punkter:

– Skrivningar kring hållbarhetsfrågor behövde utvecklas.
Fanns i förslaget ingen skrivning hur förslaget skulle förhålla sig till kommunfullmäktiges övergripande beslut om hållbarhet. För oss i Vänsterpartiet en självklarhet att kommunfullmäktiges antagna riktlinjer och policys för hållbarhetsfrågorna även ska respekteras i markanvisnings processen.

– Schyssta arbetsvillkor och sund byggmarknad.
Svenska villkor ska gälla alla som arbetar i landet. En fråga som både Byggnadsfacket men även organisationen Byggföretagen drivit. Det som byggs på kommunens mark ska göras med svenska villkor och löner. Här och här kan du läsa mer om detta

– Transparens och tydlighet vid direktavvisningar av mark för bostadsbyggande
Funnits kritik emot att kommunen inte alltid motiverat beslut vid fördelning av mark. Har själv skrivit om detta tidigare, en gång tillsammans med Mattias Larsson från centerpartiet. Vilket du kan läsa om här.

– Avsaknad av konsekvenser för aktörer som inte följt tidigare markanvisningar och inte heller velat göra rätt för sig.
Tyvärr förekommit att aktörer fått kommunal markanvisning som det var tänkt att byggas hyresrätter på men där det istället byggdes insatslägenheter. Vilket jag skrev om här. Samtidigt så ska inte fastighetsägare eller byggföretag som gör rätt för sig drabbas, därför riktade jag skrivningen just till de som inte skött sig eller velat göra rätt för sig.

– Uppmuntra mångfald i boendeformer.
Om bostadsområden blandas så att det finns hyresrätter, bostadsrätter, statsradhus och villor blandat så bygger vi bostadsområden där alla sorters människor finns och undviker segregation. En utveckling av detta är att också uppmuntra boendeformer som idag inte är lika vanliga. Som exempelvis kollektivhus, en fråga där vi i Vänsterpartiet har och driver på för att underlätta för byggandet av ett kollektivhus i Umeå, i samverkan med den kollektivhusförening som är bildad.

Lade förslag/yrkanden på nämndsmötet kring dessa frågor som finns att läsa nedan. Förslaget till skrivningarna om att uppmuntra mångfald i boendeformer lades tillsammans med en tjänstgörande ledamot för Socialdemokraterna. Nämnden ställde sig enligt bakom yrkandena nedan.

Nu hoppas jag att ledamöterna i kommunstyrelsens planeringsutskott i Umeå lyssnar på sina parti företrädare i byggnadsnämnden när ärendet ska upp för beslut där. Då de partiföreträdare som deltog i nämndens beslut och diskussion( S, V, M, C, L och KD) också har ledamöter i planeringsutskottet( förutom KD). Då nämnden var enig borde förutsättningarna vara goda för att få till förbättringar av förslaget till policy.
Ska vi fortsatt kunna planera ett Umeå som kan växa utan storstadsproblem krävs det att vi vässar de verktyg som kommunen har för att styra samhällsplaneringen.

Mattias Sehlstedt, ledamot och andra vice ordförande i Byggnadsnämnden(V)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yrkanden på tillägg i remissvaret på förändrad markanvisnings policy
Följande yrkanden lades och bifölls på onsdagens byggnadsnämnd i Umeå i detta ärende.

 

Yrkande angående val av byggaktör(sida 11)
Jag yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder: ”Byggnadsnämnden vill att avsnittet ”val av byggaktör” på sidan 6-7 utvecklas så att principerna som finns i bransch projektet ” sund byggmarknad med schyssta villkor” arbetas in som riktlinjer och kriterier för markanvisning. Vilket bland annat innebär att de som får markanvisning ska säkerställa att svenska villkor ska gälla för alla som arbetar här. Nämnden anser även att ett aktivt säkerhets och arbetsmiljötänkande inom byggbranschen ska primeras vid markanvisning och följas upp.”
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)

Yrkande angående villkor för markanvisning(s 7)
Jag yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder:” Byggnadsnämnden anser att ett ytterligare villkor behöver läggas till som handlar om att aktörer som tidigare fått markanvisningar men inte följt dessa exempelvis när det gäller upprättelseform behöver underteckna juridiskt bindande avtal med bankgaranti för att bli fördelad ytterligare kommunal mark. ”
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)

Yrkande angående hållbarhetsfrågor
Jag yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder:” Byggnadsnämnden anser att ett tillägg behövs i policyn när det gäller hållbarhetsfrågor: Nämnden vill att följande mening läggs till i dokumentet ” De av kommunfullmäktiges antagna riktlinjer och policys för hållbarhetsfrågorna ska även respekteras i markanvisnings processen. Även frågor om översiktsplanefrågor, bostadsförsörjnings strategin, stadsbyggnadsstrategier och arkitektur behöver det tydliggöras när det gäller kopplingen till markpolicyn och hur de samverkar.”
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)

Yrkande angående mångfald i boendefrågor
Vi yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder: ”Byggnadsnämnden anser även att mångfald i bostadsformer behöver utvecklas i policyn och att kommunen behöver uppmuntra till nya och innovativa boendeformer. Exempelvis kollektivboende och kollektivhus men även andra former”
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)
/ Ola Borgström, tjänstgörande ledamot (S)

Yrkande angående direktanvisning av mark till bostäder (på sidan 5)
Jag yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder:” Byggnadsnämnden vill att avsnittet direktanvisning av bostäder förtydligas så att det framkommer tydligare i policyn att beslut om markanvisning skriftligt ska motiveras varför en direktanvisning skett och vilka fördelar och avväganden som legat till grund för beslutet.
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)

 

Nydalafrågan: Svaret från S

Av , , Bli först att kommentera 6

Ser att Socialdemokraterna genom Hans här har svarat på den viktigaste fråga som jag och Vänsterpartiet ställt oss, som är

” Tänker du och Socialdemokraterna tillåta att ett privat företag etablerar sig vid Nydalasjön, inom det område som i den fördjupade översiktsplanen är avsatt som park och rekreationsområde för Umeåborna?” Bakgrunden till det hela kan du läsa här , här och här

Hans svar i sitt inlägg var:”varken jag eller någon annan politiker har lovat upplåtelse av ett område vid Nydalasjön till en privat aktör. Översiktsplanen är tydlig och står fast. Socialdemokraterna har ingen avsikt att ändra detta. ”

Tack för svaret Hans, uppskattar det, att vi fick detta klargjort innan valet. Tolkar detta svar, tillsammans med ditt tidigare att ni(S) som(V)i säger nej till att privata företag på något sätt ska få etablera sig i Nydalas park och rekreationsområde, (skulle jag ha gjort en felaktig tolkning av dina svar så får du gärna säga till). Detta senaste svar från S var tydligare än ditt första svar som bara var att ni inte lovat en markanvisning. Med din tidigare formulering fanns det kvar en öppning, med att hyra ut marken till ett privat företag, vilket också i praktiken hade inneburit en privatisering. En lösning som jag också skrivit om verkade diskuteras. Var noga med att just få svar på min fråga så det inte blir några missförstånd. Som det blivit tidigare då frågor (i KF) varit för avgränsade och lämnat öppningar att göra liknande saker, men inte exakt det som frågats om i enkla frågor eller interpellationer. Exempelvis utförsäljningsfrågan ur AB Bostaden.

Att få svar på frågan var det viktiga. Vilket innebär att den överenskommelse om FÖP Nydala som våra partier står bakom gäller. Det är glädjande för en långsiktigt hållbar samhällsplanering i Umeå kommun!

Ser och förstår att Hans missförstår min energiska vilja att få ett tydligt svar från honom och Socialdemokraterna kan jag inte annat än att beklaga. Då S styr kommunen måste de räkna med att få frågor, även på sådant som kan vara känsligt och jobbigt. Speciellt i en valrörelse där det är stressigt. Så jag väljer att ha överseende med vissa påståenden.

Anledningen varför jag ställde mina tre enkla frågor och även att jag ställde frågan till Socialdemokraterna i mina blogginlägg var just för att jag inte fick något svar från kommunens tjänstemän, då frågan var uppe på byggnadsnämndens sammanträde, inte heller fått någon återkoppling efteråt trots att jag var tydlig i min kritik. Jag har tidigare under mina år som deltidspolitiker i kommunen kunnat få svar på mina frågor, när jag inte fick det så ställde jag mina första enkla frågor till kommunfullmäktigemötet.

Med Hans svar kan jag lämna den delen, om privatiseringsförsöket och konstatera att dörren för privatisering är stängd med Hans svar. Men hur detta har kunnat hända behöver redovisas och det behöver säkerställas att det inte händer igen. Hans skrev i sitt inlägg” Jag har fått veta att beredningen på Mark och exploatering bottnar i ett rent misstag. Sådant inträffar faktiskt,”

Visst misstag kan ske, alla människor gör fel någon gång. Men sker misstag är det rimligt att det politiska organ som är ansvarig för en verksamhet får information om detta så fort som möjligt. För min del är inte detta ett litet misstag, att det ansöks om planläggning som skulle ha möjliggjort en privatisering i Nydalas park och rekreationsområde. Skrev i ett av mina tidigare blogginlägg  just om denna eventualitet att MEX skickat in ansökan om planläggning utan politiskt förankring.

Men detta får redas ut i efter hand. Dags att återgå till valrörelsekampanjande, får återkomma till de kvarstående funderingarna efter valrörelsen. Inte många dagar kvar nu. Jag kommer  i valkampanjandet på gator och torg att fokusera på att berätta om vad Vänsterpartiet vill och vad vi driver. Hur vi vill göra Umeå, Västerbotten och Sverige till ett jämlikare samhälle.

Privatisering av Nydala stoppat! Tillfälligt..

Av , , 11 kommentarer 12

Det var längesen jag var lika arg som idag. Dagens Byggnadsnämnd utgör bara ett ytterligare exempel på att demokratin i Umeå kommun inte fungerar som den ska. Det är en sak att bli nedröstad, det är jag van vid. Men det är en helt annan sak att information undanhålls och att man är på väg att bli lurad utifrån fina formuleringar.

På dagens nämnd fanns det ett ärende på dagordningen som handlade om Nydalaområdet, ett av Umeåbornas viktigaste rekreationsområde. Till en början reagerade jag inte på själva ärendet. Det handlade om att inleda planläggning av östra delen av Nydalasjön med ett område för rekreation och ett område för att möjliggöra bevarandet av de kulturhistoriskt intressanta stugorna. Men efter en ytterligare läsning så börjar jag förstå att något konstigt är på gång. När det gäller rekreationsdelen står det ingenting att detta område ska vara en kommunal offentlig plats tillgänglig för allmänheten. När jag då börjar höra mig för så får jag viss information vid sidan om. Information som inte var tänkt för någon annan än de styrande partiernas högsta företrädares öron.

”Rekreationsområdet” handlar om att ett finskt företag har uppvaktat Umeå kommun och dess kommunalråd från S och M med önskemål om att de vill bygga en anläggning i anslutning till Nydalasjön. Ett företag som VK skrev om under juni månad. Företaget vill såklart ta betalt från allmänheten för att få tillgång till deras tänkta anläggning. Detta skulle innebära en privatisering av ett område vid Nydalasjön för att ett företag ser bra möjligheter att tjäna pengar på det.

Området runt Nydalasjön har av kommunfullmäktige avsatts som ett  park/rekreations/naturområde för Umeåborna. Vilket är ytterst viktigt att försvara. Alla ska ha möjligheter att i närheten av staden ha tillgång till natur och grönområden, utan att behöva öppna plånboken. Anläggningar ska drivas av kommunen eller av stabila föreningar, inte av kapitalintressen! Nydalasjön är en känslig sjö som ligger på gränsen att drabbas av algblomning. En näringslivsetablering där skulle påverka sjöns kvalitet. Området där det privata rekreationsområdet var tänkt att etableras är också det lämpligaste området för en anläggning för att rena sjöns vatten. Något som skulle bli betydligt svårare ifall området privatiserades.

I ärendet inför Byggnadsnämnden fanns ytterst bristfällig information om det jag skriver ovan. Längre ner i texten kan du läsa alla info inför dagens BN som ledamöterna i nämnden fick . Eftersom jag nu råkar att, förutom BN, också sitta i kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott, som är ansvariga för översiktsplanerbete och näringslivsetableringar så vet jag att ingen information enligt ovan heller har getts på något utskottsmöte. Den arbetsordning som KF och KS antagit är att utskottet ska få information om kommande etableringar och planeringar som går emot översiktsplanerna. Ett tydligt exempel på hur man frångår demokratiskt fattade spelregler för att försöka driva igenom något man vet att befolkningen inte vill ha. Men det drivs fram för att gynna kapitalintressen.

Som tur är finns det fortfarande personer som vill stoppa högsta hönsens tokiga planer och som ser till att information kommer fram till oss i oppositionen. Det som nu skett påminner mig om för ganska många år sedan före antagandet av den fördjupade översiktsplanen för Nydalaområdet antagits, då ledande företrädare från S och M informellt drev att det skulle byggas en 18-håls golfbana på Östra sidan av Nydalasjön. Golfbaneprojektet stoppades lyckligtvis med gemensamma insatser från företrädare i V och progressiva S-företrädare från de östra stadsdelarna i Umeå. Tror också AP eller deras föregångare var en del av detta breda arbete för att stoppa golfbanan.

De tre viktiga rekreationsområdena: Nydala, Gammlia och området vid Röbäck är en förutsättning för att kunna bygga mer bostäder i Umeå och bygga bort bostadsbristen. Utan dessa området kommer det bli mindre rimligt att förtäta i Umeå med bostäder. Vilket i sin tur får som konsekvens att vi riskerar att få en stadsutbredning, vilket försämrar hållbarheten både miljömässigt och socialt.

Beslutet i Byggnadsnämnden blev att inte inleda planläggningen, vilket framgår i kommunens eget pressmeddelande här. Men faran är inte över än. Både på sammanträdet, och i kommunens pressmeddelande så framkommer det att det finns politiker som kan tänka sig att ett företag får etablera sig inom rekreationsområdet för Nydala, fast längre från sjön, som jag tolkar det. Det innebär att det behövs att vanligt folk säger ifrån och inte accepterar detta, samtidigt som vi som sitter på parlamentariska uppdrag arbetar emot förslaget.

Citat från pressmeddelandet:

”En sådan här anläggning behöver inte ligga nära vatten, utan den kan lika gärna etableras på annan plats. Vi vill skydda strandremsan runt Nydalasjön.”

Min tolkning av detta, tillsammans med information före och under sammanträdet är att företrädare från de styrande partierna kan tänka sig släppa in kapitalintressen att etablera sig inom Nydalas natur och rekreationsområde. Om de hade menat att en annan placering, som inte skulle vara i närheten av Nydalaområde så skulle de ha uttryckt det även i pressmeddelande.

Jag hoppas jag har fel, men jag tycker det enda ärliga är att S och M öppet till medborgarna inför valet ska berätta om de tänker tillåta detta eller inte. Får (v)år del är vi kristallklara: Nydala ska vara till för alla Umeåbor, inga kapitalintressen i vårt rekreationsområde!

 

Utifrån detta blogginlägg har jag inatt skickat in tre separata enkla frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg, Socialdemokraterna. Frågor som är viktiga att vi får svar på. Kommer imorgon torsdag att ordna med ordentlig länkning inkl. layoutning av dessa frågor, men redan nu finns texten i frågorna längst ner i detta blogginlägg.

Den första enkla frågan handlar om : S tänker privatisera Nydala?

Den andra andra frågan handlar om tillvägagångssättet är demokratiskt: Varför informerades inte KSNP om planerna att privatisera Nydala?

Den tredje enkla frågan handlar om: Vem som gav kommunens mark och exploateringsavdelning i uppdrag att ansöka om planläggning för att möjliggöra en privatisering av Nydala?

 

Finns många fler frågor att ställa; Exempelvis hur detta kommer påverka miljön i sjön, om detta innebär att S vill skriva om/riva upp FÖP:n för Nydala, gäller den överenskommelse som S, V och AP hade om FÖP:n för Nydala, mm. Men har redan arbetat från 0750 i morse och nu är klockan ca 0120.

Nästa sammanträde med kommunfullmäktige är på måndag den 27 augusti, då svar på enkla frågor kan ges och redan nu kan man se delar av handlingarna. Detta fullmäktigemöte har många frågor och det finns tyvärr stor risk att mina viktiga frågor inte kommer att hinna behandlas. Men hoppas att socialdemokraterna i Umeå ändå svarar på min viktigaste fråga, till väljarna innan valet: Tänker S tillåta privatiseringar av Nydalaområdet?

 

 

 

 

 

 del 3

 

 

del 2

 

 

del 1

 

 

del 4

 

Urklipp ur den fördjupade översiktsplanen om rekreationsområde, s 12

Hela FÖP:n han du läsa här:

3.2 Rekreationsområde. Nydalas roll för Umeås övergripande grönstruktur Nydalaområdet är en viktig del i Umeås övergripande grönstruktur. Förutom höga sociala värden som ett vidsträckt stadsnära rekreations- och friluftsområde, ingår området även i ett nätverk av gröna ekologiska korridorer kring Umeå. Gröna ekologiska korridorer är av betydelse utifrån ett ekologiskt landskapsperspektiv men har även rekreationsvärden. Korridoren kan ses som del av en grön infrastruktur som underlättar spridning av biologiska arter mellan naturmiljöer och underlättar tillgängligheten för människor till naturen i och utanför staden. Viktiga gröna korridorer som leder till Nydalaområdet är till exempel stråket från universitetsområdet via Noret till Nydala och från Carlshöjd/Carlshem via Tomtebo till Nydalasjön. På östra sidan Nydalasjön sträcker sig en ekologisk skogsmarkskorridor från E4 ner till Grössjön. Korridoren har stor betydelse för att sammanlänka skyddsvärda naturmiljöer och skapa möjligheter för spännande naturobservationer av djurarter som förflyttar sig längs korridoren.”

 

Urklipp ur den fördjupade översiktsplanen om Nydalasjöns vattenkvalitet, sida 13

För att Nydalasjön ska behålla sina värden för rekreation och friluftsliv är det viktigt att sjön bibehåller en hög vattenkvalitet. Nydalasjön och omgivande tillrinningsområde är mycket känsliga för en ökad näringstillförsel. I en studie som handlade om näringsbalansen i Nydalasjön, beräknades en maximal utsläppsmängd för fosfor som inte riskerar att sjöns vatten blir för näringsrik med en påtaglig risk för algblomningar som följd, se Kartläggning och utvärdering av närsaltstillflöde till Nydalasjön, utförd av WSP 2006). Studien visar att den maximala tillåtna fosforbelastningen med 80–85 kg fosfor per år redan är uppnådd. Med fortsatt ökad fosfortillförsel riskerar sjön att ändra karaktär från måttligt näringsrik till näringsrik som kan leda till algblomning och äventyra sjöns lämplighet som badvatten och för rekreation. Den största belastningen av närsalter sker från campingverksamhet och sportfält. Avlopp från stugorna runt sjön och andra aktiviteter inom sjöns avrinningsområde som till exempel gödsling av sportfälten ges tydliga riktlinjer för att inte riskera en försämring av vattenkvalitén. Om det tillkommer verksamheter inom avrinningsområdet som riskerar att öka fosfortillförseln, måste nuvarande utsläpp av fosfor minska i motsvarande grad.

 

 

 

 

 

 

 

 

Umeå kommuns pressmeddelande

Ingen höghöjdsbana vid Nydala

Umeå kommun – 2018-08-22 17:24 CEST

 

Den planerade höghöjdsbanan föreslogs ligga inom strandskyddat område.

Byggnadsnämnden kommer inte att inleda planläggning av höghöjdsbana vid Nydalasjön. Nämnden anser att platsen inte är lämplig.

Ansökan gällde att skapa planmässiga förutsättningar för naturnära aktiviteter och rekreation i anslutning till Nydalabadet. Planen skulle också möjliggöra bevarandet av kulturhistoriskt intressanta stugor i enlighet med intentionerna i översiktsplan, fördjupningen för Nydala. Planen skulle också säkerställa allmänhetens tillgänglighet till strandområdet.

En enig byggnadsnämnd avslog ansökan.

– Nästan två tredjedelar av planen ligger inom strandskyddsområdet, säger Mikael Berglund (S), ordförande i byggnadsnämnden. En sådan här anläggning behöver inte ligga nära vatten, utan den kan lika gärna etableras på annan plats. Vi vill skydda strandremsan runt Nydalasjön.

Kontakt

Mikael Berglund (S)

ordförande

byggnadsnämnden

070-559 71 84

[email protected]

Ulrik Berg (M)

vice ordförande

byggnadsnämnden

070-679 75 03

[email protected]

Alireza Mosahafi (MP)

2:e vice ordförande

byggnadsnämnden

070-678 82 87

[email protected]

 

 

Umeå kommun har 12 000 medarbetare och är regionens största arbetsgivare. Verksamheterna präglas av medborgarfokus, öppenhet, tillit och en strävan att ständigt förbättra kommunens service. Umeå är en av Sveriges mest växande städer. Här bor omkring 125 000 personer och kommunens mål är att nå 200 000 invånare år 2050.

I Umeå finns två universitet, ett livskraftigt näringsliv och ett attraktivt utbud av kultur och fritid. Här finns också västvärldens snabbaste bredband.

Dela på sociala medier

 

Från Umeå kommuns hemsida

 

Kommunstyrelsens
näringslivs- och planeringsutskott

Uppgifter och befogenheter

Näringslivs- och planerings utskottet är kommunstyrelsens organ för

  • strategisk omvärldsbevakning av näringslivsfrågor och samhällsbyggnadsfrågor
  • främjande av en gynnsam utvecklingsmiljö för näringslivet i Umeå genom aktiv extern marknadsföring av kommunen och dess resurser
  • samordning av näringspolitiskt riktade insatser genom kommunens egna eller närstående organ
  • motiverande och stödjande av utvecklingsprojekt i samverkan med näringslivet universiteten och andra aktörer
  • strategisk omvärldsbevakning av internationell/nationell samverkan, EU, högre utbildning och forskning
  • samverkan med högre utbildning och forskning som syftar till strategisk tillväxt och utveckling i näringslivet samt utveckling av strategiska branscher
  • strategiskt samarbete med universiteten och näringslivet för kommersialisering av forskning
  • utvecklingsplanering inom samhällsbyggnadsområdet för socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling, bland annat fysisk planering, mark och bostäder; näringsliv och arbetsmarknad; trafik och samfärdsel; natur, miljö och energi; utbildning; social välfärd, kultur, fritid och rekreation samt Umeås regionala roll
  • mål och riktlinjer för bebyggelseplanering, trafikplanering och övrig fysisk planering
  • upprätta förslag till översiktsplan/utvecklingsplan
  • utfärda särskilda riktlinjer och planeringsförutsättningar som underlag för detaljplanearbete, programarbete och övrig planering samt riktlinjer för markpolitiken
  • ta initiativ till planläggning enligt byggnadslagstiftningen.

Näringslivs- och planeringsutskottet beslutar i följande ärenden,
med undantag för vad som delegerats till annan att besluta om:

  • näringslivsfrämjande marknadsföring och utvecklingsprojekt i samverkan med näringslivet, universitet och andra näringslivsfrämjande parter
  • utvecklingsprojekt som syftar till internationell marknadsutvidgning för näringslivet
  • utvecklingsprojekt inom områdena högre utbildning och forskning
  • upprättande och avslutande av samverkansavtal, avsiktsförklaringar för samverkan med högre utbildning och forskning
  • utvecklingsprojekt och samverkansavtal inom områdena utbildning och forskning kopplat till näringslivsutveckling och samhällsbyggnadsområdet
  • yttranden över fastighetsplaner och över detaljplaneförslag
  • yttrande om en detaljplan ska anses vara av principiell art/större vikt eller om den kan antas av byggnadsnämnden med stöd av delegation.
  • godkänna exploateringsavtal för detaljplaner som antas av byggnadsnämnden
  • markanvisning för kommande exploatering
  • utse förtroendevalda inom utskottet att delta i utbildning, konferenser, studieresor med mera.

 

 

 

 

Enkel fråga till Hans Lindberg(S) kommunstyrelsens ordförande

Tänker S privatisera Nydala?

På byggnadsnämnden den 22 augusti 2018 fanns ett ärende om planbesked för Nydala på dagordningen (Ärendet: 273/18 Planbesked för Nydala 1_51mfl – inleda planläggning ) . I ärendehandlingarna handlade det om ”att skapa planmässiga förutsättningar för rekreation…”

Inför och under sammanträdet fick jag vetskap om att planläggningen av ett ”rekreationsområde” egentligen handlar om att ett finskt företag ville etablera en höghöjdsbana vid Nydalasjön. Det innebär att släppa in ett privat företag inom rekreationsområdet, vilket inte framgick i nämnds handlingarna.

Den fördjupade översiktsplanen för Nydalaområdet föreskriver att området rund sjön ska vara ett park och rekreationsområde för Umeåborna, inte ett etableringsområde för privata företag. Antagandet av den fördjupade översiktsplanen var också en överenskommelse mellan S, V om att skydda Nydalaområdet från privata intressen och säkerställa allmänhetens tillgänglighet till området.

I förordet till den fördjupade står det: ” Nydala är ett viktigt rekreationsområde för Umeå och för en växande befolkning. Planområdets huvudändamål är rekreation och friluftsliv. Översiktsplanen främsta mål är att Nydala ska bidra till en hållbar utveckling för Nydalaområdet och för hela Umeå.”

 

Fråga:

–          Tänker du och Socialdemokraterna tillåta att ett privat företag etablerar sig vid Nydalasjön, inom det område som i den fördjupade översiktsplanen är avsatt som park             och rekreationsområde för Umeåborna?

 

——————————————————————————————————————————————————————————————————————————–

 

Enkel fråga till Hans Lindberg(S) kommunstyrelsens ordförande

Varför informerades inte KNSP om planerna att privatisera Nydala?

Det har framkommit att ett finskt företag vill etablera sig vid Nydalasjön. Ingen information om denna företagsetablering har getts till kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott(KSNP), det organ i kommunen som ansvarar för näringslivsetableringar och kommunens översiktliga planering.

Det har dock framkommit att Umeås kommunalråd redan i vintras informerades om det finska företagets intresse att etablera sig. Information som det är rimligt att hela KSNP får, men inte fått. Ett sådant tillvägagångssätt har tydliga demokratiska brister från de styrande partierna.

 

Fråga:

–          Varför informerades inte kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott om planerna på att tillåta ett privat företag att etablera sig vid Nydalasjön och tycker du              att detta tillvägagångsätt demokratiskt är förenligt med fullmäktiges och kommunstyrelsens delegation och uppdrag/lämnade befogenheter till KSNP?

 

 

 

————————————————————————————————————————————————————————————————————————————

 

Enkel fråga till Hans Lindberg(S) kommunstyrelsens ordförande

Vem gav Mark och exploatering i uppdrag att ansöka om plan för att möjliggöra privatisering av Nydala?

Umeå kommuns mark och exploateringsavdelning (MEX), har skickat in en ansökan till Byggnadsnämnden om att påbörja planläggning av ett område vid Nydalasjön. Ärendet: 273/18 Planbesked för Nydala 1_51mfl – inleda planläggning. Ärendet har inte gått via KS näringslivs- och planeringsutskott, som är den politiska organet som är ansvariga för MEX.

Ansökan gällde att starta planläggning av ett område vid Nydalasjön som enligt kommunens fördjupade översiktsplan för Nydala (FÖP Nydala)är avsatt som parkmark. I FÖP Nydala står det:

”Nydalaområdet är en viktig del i Umeås övergripande grönstruktur. Förutom höga sociala värden som ett vidsträckt stadsnära rekreations- och friluftsområde, ingår området även i ett nätverk av gröna ekologiska korridorer kring Umeå. Gröna ekologiska korridorer är av betydelse utifrån ett ekologiskt landskapsperspektiv men har även rekreationsvärden. Korridoren kan ses som del av en grön infrastruktur som underlättar spridning av biologiska arter mellan naturmiljöer och underlättar tillgängligheten för människor till naturen i och utanför staden. Viktiga gröna korridorer som leder till Nydalaområdet är till exempel stråket från universitetsområdet via Noret till Nydala och från Carlshöjd/Carlshem via Tomtebo till Nydalasjön. På östra sidan Nydalasjön sträcker sig en ekologisk skogsmarkskorridor från E4 ner till Grössjön. Korridoren har stor betydelse för att sammanlänka skyddsvärda naturmiljöer och skapa möjligheter för spännande naturobservationer av djurarter som förflyttar sig längs korridoren.”

I kombination med det ansökta området är avsatt som parkmark, ingår området också i strandskyddsområdet för Nydalasjön. Min och Vänsterpartiets tolkning att denna ansökan inte är förenlig med den antagna FÖP Nydala.

Om kommunens egna ansökan bryter emot en FÖP måste beslutet att ansöka om planläggning tas av Närings- och planeringsutskottet.

 

Fråga:

–          Varför togs inte beslutet om att ansökan om planläggning av området av kommunstyrelsens näringslivs och planeringsutskott och vem gav Mark och exploatering i                 uppdrag att ansöka om plan för att möjliggöra privatisering av Nydala?

Kommunen måste ställa krav på tillgänglighetsanpassning och energikrav, även vid byggandet av större fritidshus

Av , , 9 kommentarer 2

På förra veckans byggnadsnämnd den 18 april startade jag igång en intressant diskussion. Kring en fråga som inte varit löst sedan tidigare i Umeå kommun.

Det handlar om kraven att på bostäder ska vara tillgänglighetsanpassade och att personer med funktionsvariationer ska kunna bo i dem, samt att energikraven ska följas. Om man bygger en så kallad åretruntbostad är de här två sakerna ett krav.  Vi i Vänsterpartiet tycker det är en självklarhet att vi ska ha ett samhälle där nya bostäder byggs så att alla ska kunna bo i dem, oavsett om man har en funktionsvariation eller inte. Vilket är en lika rimlig självklarhet som att nya bostäder ska  uppfylla energikraven, så att vi kan skapa ett mer hållbart samhälle. Men så fungerar det inte i praktiken i Umeå kommun. Det finns en bugg i systemet, som jag uppmärksammade i samband med ett ärende på byggnadsnämnden.

Om en person ansöker om att bygga ett fritidshus, även om byggnaden är 150-200 kvadratmeter (kvm) på en fritidshustomt behöver sökande inte uppfylla tillgänglighet – eller energikraven.

Då punkten på dagordningen handlade om ett enskild ärende kunde jag inte lägga ett yrkande i principfrågan. Men jag och Vänsterpartiet fick muntligt stöd från de andra partierna i nämnden i frågan och presidiet lovade att ta upp frågan i beredningen för att säkerställa att tjänstepersonerna ska få i uppdrag att skriva fram ett förslag till riktlinjer som fastställer funktionshinderanpassning och energikrav på bostäder som till stor sannolikhet kommer att användas till åretruntbostad.

Jag skickade in följande text till presidieberedningen i byggnadsnämnden för att förtydliga vad Vänsterpartiet tycker i frågan:

Att ge kontoret i uppdrag att ta fram ett förslag på riktlinje till nämnden, när det gäller huvudbyggnader på fritidshustomter. En riktlinje som innebär att om huvudbyggnaden är stor ska nämnden ställa kravet att åretruntstandard ska gälla och bygglovet ska vara enligt året runt bebyggelse.

Jag hoppas att denna fråga inte hamnar i en långbänk, utan att flertal partier stödjer den linje som jag och Vänsterpartiet lagt fram i denna fråga. Vi vill skapa ett samhälle som är tillgängliga för alla, detta är en pusselbit på vägen dit. Man borde sätta kravet på att huvudbyggnader (på fritidshustomter) som är större än 100kvm, helst 80kvm ska omfattas av krav på funktionshinderanpassning och energikrav.

 

Bakgrund till frågan:

För några år sedan, före min tid i kommunfullmäktige beslutades att ta bort hur stort ett fritidshus får vara. Tidigare var den maximala storleken för ett fritidshus i Umeå kommun 150kvm. Före det var den maximala storleken 80kvm för huvudbyggnad och 70 kvm för komplementbebyggelse. En konsekvens när man tog bort max taket för fritidshus innebär att allt fler bosätter i byggnader som är klassade som fritidshus, det är idag en verklighet i Umeå kommun.

När fullmäktige beslutade om att ta bort 150kvm som max för fritidshus missades att hantera frågan om funktionshinderanpassning och energikrav. En byggnad på över 80-100kvm kommer still stor sannolikhet användas som åretruntbostad inom en rimlig framtid. Därför att det enda rimliga att kommunen stoppar denna bugg i systemet.