Etikett: Vänsterpartiet

Stabilt 10% i mätningar för V

Av , , 2 kommentarer 4

Idag kom en till mätning, som visar att väljarstödet för Vänsterpartiet ligger stabilt på 10%. Det är SVT/Novus mätning, som du kan läsa här och här. Så här beskriver SVT delar av resultatet. ” kan man se att det går bra för Vänsterpartiet, medan två partier befäster sin krissituation. Miljöpartiet fortsätter att pendla kring riksdagsspärren medan Liberalernas hopplösa läge under tre procent består. ”

En mätning är bara en mätning, men över tid går det att se hur stödet utvecklas och förändras för olika partier. Sedan är det självfallet så att det är på valdagen som det hela avgörs.

 

Även den tidigare mätningen av Tv4, i slutet av januari visar på samma mönster, som kan läsas här. För mitt eget parti innebär det stöd runt 10% nationellt. Vore intressant att se hur det regionalt skiljer sig. Vet att stödet i bland annat Stockholm, Göteborg och tidigare också Västerbotten brukar ligga högre än rikssnittet. För de två förstnämnda finns det också mätningar som visar på att vi där ligger på siffror över 15%. I mätningen i länken ovan, som är en sammanvägning av alla väljarbarometrar och gjort av forskare på Göteborgs universitet visar följande stöd för tillfället

V: 9,9%

S: 23,5%

MP: 4,6%

 

C: 8,7%

L: 3,7%

 

M: 17,6%

KD: 6,4%

SD: 24%

Mark till bostadsbyggande

Av , , Bli först att kommentera 3

Under hösten skickade jag in en interpellation till kommunfullmäktige med frågor om kommunal mark för framtida bostadsbyggande och arbetsplatser och om det säkerställs i tillräckligt stor utsträckning. Tyvärr blev det varken i december eller nu i januari någon debatt om enkla frågor eller interpellationer i kommunfullmäktige i Umeå. Ett lokalt demokratiskt problem. Som fullmäktiges presidium och gruppledarna måste lösa ut. Förväntar mig det som fullmäktigeledamot.

Men då frågorna jag ställde fortfarande är lika aktuella lägger jag ut dem och svaret på frågorna, samt mina fortsatta funderingar här. Får återkomma i KF när det är möjligt, skriftliga svar ger inte så mycket möjlighet till samtal, resonemang och debatter. Hela interpellationen kan du läsa här.

De frågor jag ställde i interpellationer var:

  • Säkerställs tillräcklig med kommunal mark för bostadsbyggande och arbetsplatser?
  • Hur ser utvecklingen ut när det gäller det kommunala markägandet från 2017 till idag? Har mängden kommunal mark minskat?
  • Hur stor andel av inkomsterna från markförsäljning sedan 2017 har återinvesterats i inköp av ytterligare kommunalmark?

Hela svaret kan du läsa här: Interpellation Säkerställs tillräcklig med kommunal mark till framtida bostadsbyggande Mattias Sehlstedt (V)

Men känns bra att få veta att mängden kommunal mark inte minskat de senaste tre åren, sedan principen om att över tid återinvestera inkomsterna över tid från såld mark i ny mark togs bort av de andra partierna. Jag tycker att kommunalrådet Janet Ågren svarar bra och utförligt på de tre frågor jag ställde. Även om jag inte håller med om allt hon skriver i svaret.

Delar av svaret hade jag velat diskutera i fullmäktige. Då svaret på den första frågan innebär att de styrande partierna S och MP förlitar sig allt mer på privat markägande, utifrån det svar jag fick. Väljer att lyfta fram en del av svaret på den första frågan som löd ” högre andel av tillväxten ska ske inom befintliga strukturer och helt eller delvis på privat mark, ”

Alla som håller på med samhällsplanering vet att mark är makt. Äger kommunen mark kan vi sätta krav på vilka bostäder som byggs, exempelvis om ett område har få hyresrätter kan vi kräva att det ska vara just hyresrätter, eller den boendeform som är underrepresenterad. Men är det privat mark har vi inget sådant verktyg. Vilket tyvärr inte heller vår regering som består av samma partier som styr i Umeå, S och MP,  vågat eller velat lägga några skarpa förslag på förändring kring. Varför detta med att kunna bestämma vilka bostäder som byggs handlar till en central del om:  Att säkerställa att Umeå ska kunna växa utan att vi får storstadsproblem och boende segregation, att bostadsområden blandas. Dessa frågor hade jag i kommunfullmäktige velat diskutera med berört kommunalråd och andra i fullmäktige.

En risk med att ta bort den tidigare principen att över tid återinvestera inkomster från markförsäljning i ny mark, är att det kan finnas större risk att Umeå kommun gör det misstag som andra kommuner gjort. Vilket är att använda inkomster från markförsäljning (eller annan kommunal egendom) för att klara andra delar av kommunens investeringar. En sådan utveckling har skett i andra kommuner, både socialdemokratisk och högerstyrda kommuner. Hoppas bara att minoritetsstyret i Umeå inte går in i den återvändsgränden, för det skulle försämra möjligheten att gemensamt demokratiskt styra samhällsplaneringen i Umeå.

 

Jag tycker också att det är intressant att möjligheten att utveckla I20 området tas upp i svaret. Det är ett område som Vänsterpartiet sedan 1980 talet arbetat för ska utvecklas och planeras om till bostäder och (civila)arbetsplatser. (V) blev på 1980-talet utskällda i fullmäktige av alla andra partier för att vi ville planera området för bostäder och flytta den militära verksamheten därifrån. Tur att andra partier allt eftersom ändrat åsikt. Synd bara att kommunen beslutade att pausa översiktsplaneringen för området.  I20 området är som en tårtbit som skulle ha potentialen att knyta ihop Umeå geografiskt och möjliggöra tusentals bostäder under många år.

 

 

 

Byggnadsnämndens senaste möte

Av , , Bli först att kommentera 4

I förra veckan hade vi Byggnadsnämnd i Umeå kommun. Flertal intressanta frågor var på dagordningen. Tänkte jag skulle skriva om några av dessa men också om Sandbäckens verksamhetsområde och Vänsterpartiets åsikt om detta.

Kommande bostadsbyggande: Vi fick dragning hur det ser med pågående detaljplaner för kommande bostadsbyggande. Mycket planeras men tveksamt om det som ligger närmast att bli antagna planer räcker för att klara behovet, så att alla som vill bo i Umeå ska kunna få en bostad. Frågan om att säkra så att det byggs tillräckligt och bekämpa bostadsbristen är något som Vänsterpartiets ledamöter och ersättare i nämnden ständigt bevakar och driver på för. Var synd att kommunfullmäktige i oktober avslog våra förslag om uppdrag, som hade lett till att vi i förväg tagit fram fler planer för mer bostäder. Vilket behövs för att komma tillrätta med bostadsbyggandet. Mer byggbar och byggklar mark måste tas fram för att klara av bostadsförsörjningen.

Vattenfrågor: Vatten är ett av vårt allra viktigaste livsmedel och en allt mer återkommande fråga i byggnadsnämnden är den om vatten och avlopp. Vi hade flera ärenden, där det som var i centrum handlade om de frågorna. För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att säkra det dricks vattenkällor vi har och få till så bra lösningar som möjlig när det gäller avlopp. Ska bli intressant hur riksdags-propositionen om ” Vägar till hållbara vattentjänster” som läggs fram för riksdagen den 2 mars kommer att innehålla. Även arbetet med den reviderade vatten och avlopps strategin arbetas med i kommunen, även om just byggnadsnämnden inte är ansvarig för den kommer den påverka mycket inom samhällsplaneringen.

I detaljplanefrågan om Sörmjöle som nämnden tog inriktningsbeslut om ville vi helst vänta med planarbetet tills propositionen kommit, men fick i alla fall genom vårt yrkande att fortsatt planering ska ta hänsyn innehåller i propositionen.

Marklov på Sandbäcken/Bauhaus etablering
Bauhaus ansökan om marklov var uppe i nämnden. De ansökte om att kunna påbörja arbetet med att planera marken. De har redan fått markreservation av kommunstyrelsen för etableringen. Då ansökan inte innehöll allt som behövdes kunde inte nämnden fatta något klart beslut. Men nämnden var enlig om att det går att lösa de frågor som återstår. Då frågan att delegera till ordförande eller presidiet att fatta beslut om ansökan dök upp som förslag lade vi som representerar V i nämnden ett förslag som löd

” Att om nämnden delegerar till presidiet att fatta beslut om marklov, så ska: ”sökande redovisat hur dagvattensituationen(Fördjupad dagvatten plan) ska lösas på ett tillfredställande sätt; sökande justerat ansökan så att gator och parker anser och yttrar sig att lösningen skapar möjlighet för tilltalande och trygga lösningar för gång och cykelvägen, innan beslut kan tas på delegation”.

Vi fick med oss hela nämnden på vårt yrkande, vilket är glädjande. Just detta med att säkerställa tilltalande och trygga lösningar för gång och cykelvägen var något vi från vänstern lyfte upp i samtalet om lösningar.

Etableringen av verksamhetsområde på Sandbäcken: Ser att det ibland blir diskussion både i tidningar och sociala medier om just verksamhetsområdet på Sandbäcken: Etableringen av detta område är ett måste för att klara av den omvandling som Umeå genomgår. Exempelvis den framtida flytten av Motorcentralen på haga och möjliggöra framtida bostadsbyggande på den marken är beroende av att Sandbäckens verksamhetsområde ska blir verklighet. Från Vänsterpartiets sida har vi gång på gång drivit och arbetat för att det vi kallar I20 XL området ska planeras för bebyggelse. Samma gäller flytten av motorcentralen.

Vi stod bakom detaljplanen för Sandbäcken och var tydliga inför valet vad vi vill: Det Vänsterpartiet beslutat är vår partis politik är att vill är att verksamhet som idag drar in tung trafik i bostadsområden måste flyttas, exempelvis motorcentralen på Haga. Vilket skulle minska buller, utsläpp i boendemiljöer. Även verksamheter på andra områden exempelvis på teg vid fd E4:an måste flyttas på sikt. Därför behövs ett nytt område med verksamhetsmark. Området vid Greenzone än bullerutsatt från norra länken och ersmarksvägen och är inte lämpligt för bostadsbebyggelse. Det skulle däremot vara lämpligt som verksamhetsområde dit verksamheter kan flytta. det måste säkerställas kollektivtrafikförsörjning och området måste blandas med flera olika verksamheter, exempelvis ditflyttad befintlig verksamhet, kontor, sällanköpshandel och nya arbetsplatser. Just detta är det som nu händer och planeras för. Jag har respekt för de som inte delar Vänsterpartiets åsikt i denna fråga, men det är vad vi demokratiskt beslut är vår politiska linje. Vilket också tydliggjordes då vi ställde oss bakom detaljplanen för Sandbäcken.

Träbyggande och klimatkrav på byggnationer

Av , , 5 kommentarer 5

Gårdagens morgon började med digitalt runda bordssamtal om träbyggande i Umeå. Nu på morgonen nytt morgonmöte på liknande tema, nu om klimatkrav på byggnationer och färdplan 2045. Hoppas dagens möte kommer bli lika givande som gårdagens. Klimatomställningen måste vässas på alla fronter.

Onsdagens möte om träbyggande arrangerades av Nätverket för hållbart byggande och förvaltande. Det var en intressant blandning av personer med olika bakgrunder: Kommunala tjänstepersoner från olika förvaltningar, företrädare för olika fastighetsbolag och politiska företrädare, jag var med i min roll som andra vice ordförande för Byggnadsnämnden i Umeå och var den från (V) som deltog.

Blandningen av deltagare gav intressanta samtal. Få vet att Umeå är den kommun i Västerbotten och Norrland som bygger mest i trä, i byggnationer. Men det gäller att inte vara nöjd med det utan se till att vässa oss mer. Byggbranschen står för en betydande andel av klimatpåverkan och behöver och vill bidra till att minska sin miljöpåverkan. Just att branschen vill bidra blev tydligt igår, då vi fick inspel inför Umeå kommuns arbete med att ta fram en träbyggnads strategi.

Kommande utmaningar kring att minska klimat- och miljöpåverkan från byggande är många. Men intresset finns och även goda exempel. När det just gäller byggande i trä och den arbetet med att ta fram en träbyggnadsstrategi i Umeå ser jag själv några knäckfrågor som exempelvis:

  • Den första är att uppmuntra byggande i material som har störst klimatnytta. Trä är självfallet ett yttersta bra material, men också blandmaterial har visat sig kunna ha stor klimatnytta.
  • Den andra är att skapa möjlighet till flexibilitet för att uppmuntra ett byggande som minskar klimatpåverkan och bidrar till klimatomställningen, utan att skapa nya problem.
  • Sedan att riksdagen inte gett kommunerna och oss förtroendevalda tillräckligt med verktyg och möjligheter att uppmuntra hållbart byggande. Här har S och Mp regeringen ett stort ansvar att ge oss förtroendevalda i kommuner verktyg för att öka på takten i klimatomställningen som sker.

Det går att bygga mer klimatsmart, vi måste klara av det samtidigt som att bygga bostäder så att alla får någon stans att bo, alltså bygga bort bostadsbristen. Men även arbeta för att de komma stora investeringar i Umeå och Norrland som sker görs på ett klimatsmart sätt. Investeringarna är positiva då det skapar mer arbeten och minskar arbetslösheten och det går att kombinera detta med att bygga det som behövs på ett sätt som inte har lika stor klimatpåverkan.

Dagens möte om färdplanen för 2045 om klimatkrav på byggnation har just börjat och ska bli en intressant dag. Hoppas dagens möte ger lika mycket som gårdagens.

 

 

Bilder nedan från gårdagens möte om träbyggande.

 

V växer till 10%

Av , , Bli först att kommentera 4

I den senaste Sifo mätningen växer Vänsterpartiet till 10% . Hela undersökningen kan du läsa här i GP. Mätningen baseras sig på 5029 intervjuer som genomförts mellan den 5 och 10 oktober. Vänsterpartiets ökning är enligt undersökningen den enda statistisk säkra.

Så här skriver GP om mätningen

”Vänsterpartiet växer i ny mätning

Vänsterpartiet växer i GP/Sifos senaste väljarbarometer. Om det vore val idag skulle tio procent av svenskarna rösta på partiet.– Vi har visat att vi har stor betydelse i svensk politik, säger Nooshi Dadgostar (V), som tar över som partiledare om ett par veckor. Samtidigt kämpar Liberalerna fortsatt under riksdagsspärren.
– Vi har visat att vi har stor betydelse i svensk politik. Det har handlat om anställningstryggheten som är så viktigt för så många människor och som avgör våra liv, säger Nooshi Dadgostar. ”

Säkerställs tillräcklig med kommunal mark till framtida bostadsbyggande?

Av , , 1 kommentar 6

Lämnade i slutet av veckan in en fråga inför kommunfullmäktige med rubriken ”Säkerställs tillräcklig med kommunal mark till framtida bostadsbyggande? Umeå växer varje år och om alla som vill bo här ska kunna få en bra bostad krävs att kommunen säkerställer tillräckligt med mark för att garantera ett tillräckligt bostadsbyggande. För det är endast genom att kommunen äger mark som vi verkligen kan se till att det byggs bostäder, att det blir bostadsområden med blandade boendeformer och tillräckligt med gröna ytor.

Nedan kan du läsa interpellationen i sin helhet: 201015-Interpellation-V-Säkerställs-tillräcklig-med-kommunal-mark-till-framtida-bostadsbyggande-

 

Till Umeå kommunfullmäktige, 2020-10-15

Interpellation till planeringsutskottets ordförande: Janet Ågren(S)

Säkerställs tillräcklig med kommunal mark till framtida bostadsbyggande?

Umeå kommun har under en lång tid byggt upp ett ägande av mark för att säkerställa att det finns ytor som går att planera för nya bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. För att bygga bort bostadsbristen och långsiktigt säkerställa att alla som vill ska kunna få bostad i Umeå är kommunens markägande centralt. Mark handlar om makt, inflytande och att kunna styra utvecklingen hållbart.

Tidigare politiska förtroendevalda har haft ett långsiktigt tänkande och planerande i dessa frågor, något vi idag ska vara tacksamma för. Speciellt när kommunal rätt och möjlighet att före andra intressen kunna köpa mark har minskat. Den långsiktiga horisonten har gjort att kommunen har haft bra med mark att kunna planera för nya bostäder, arbetsplatser och infrastruktur.

Detta markägande är idag väldigt viktigt för att det innebär att kommunen kan ställa krav på de som vill bygga på marken. Exempelvis att det ska byggas hyresrätter på kommunal mark där det finns en för liten andel hyresrätter. Vilket bidrar till att motverka segregation. Markägande innebär helt enkelt för en kommunmakt att kunna styra hur kommunen planeras i större utsträckning.

Fram till 2017 rådde en bred politisk överenskommelse i kommunen att när kommunen säljer mark så ska pengarna över tid återinvesteras i inköp av ny mark. Kommunen själv formulerade detta som följande (beslut från 2005 i kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott):

”Sedan länge tillämpas principen att kostnaderna för kommunens samlade exploateringsverksamhet över tiden skall täckas av intäkterna från försäljning av tomtmark i exploateringsområdena. Konkret betyder det att kommunens kostnader för markförvärv, tekniska utredningar, planläggning, lantmäteriförrättningar, utbyggnad av infrastruktur, grönytor mm skall motsvaras av tomtintäkterna. Således skall kommunen varken belasta skattekollektivet eller tjäna pengar på exploateringsverksamheten.”

En långsiktig kommunal rådighet över Umeås utveckling är nödvändig.  I grund och botten blir det här en fråga om det demokratiska inflytandet över stadens utveckling. När kommunen säljer mark bl. a för bostadsbyggande vore det rimligt att samtidigt säkra resurser för att kompensera med köp av ny mark. Ett nollsummespel för intäkter och utgifter vid försäljning av mark vore därför en klok princip för att säkerställa en långsiktig demokratisk samhällsplanering. Att övriga partier år 2017 aktivt valde att gå ifrån denna viktiga princip var olyckligt. Att likt många andra – ofta borgerliga – kommuner sälja mark för att täcka andra budgethål är oseriöst och kortsiktigt. Att fortsätta längst en sådan bana vore ett hårt slag mot Umeås utveckling.

Frågor:

  • Säkerställs tillräcklig med kommunal mark för bostadsbyggande och arbetsplatser?
  • Hur ser utvecklingen ut när det gäller det kommunala markägandet från 2017 till idag? Har mängden kommunal mark minskat?
  • Hur stor andel av inkomsterna från markförsäljning sedan 2017 har återinvesterats i inköp av ytterligare kommunalmark?

 

Mattias Sehlstedt, kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet.

Fler utförsäljningar av hyresrätter föreslås i Umeå

Av , , 3 kommentarer 7

Idag har de samlade högerpartierna i Alliansen i Umeå på nytt föreslagit mer utförsäljningar av allmännyttans hyresbostäder. Återigen ser de folks hem som vilka andra handelsvaror som helst, istället för att se bostaden som ett hem. Förslagen läggs inför kommunfullmäktiges budgetsammanträde denna månad.

I ett gemensamt uppdrag skriver de fyra tillsammans ” (Förslag)4. Avyttra delar av AB Bostadens fastighetsbestånd för att möjliggöra ökad nyproduktion och upprustning av befintligt bestånd.”

De säger inte hur många de vill sälja ut, men deras tidigare förslag, speciellt Moderaternas som leder deras samarbete brukar föreslå mellan 1/4 till 1/3 av AB Bostadens ca 14 500 hyreslägenheter. Alltså mellan 3625-4785 lägenheter.

På förra årets budgetfullmäktige var faktiskt inte ens de fyra partierna i Alliansen överens om detta, då Centerpartiet de året valde att inte lägga något förslag om utförsäljning i sitt budgetförslag. Synd att de anslutit sig till de andras iver till utförsäljningen igen.

De fyra partiernas övriga förslag handlar i stort om att privatisera och lämna över så mycket de kan komma på av det vi demokratiskt styr över idag till marknaden( hela listan finns längst ner). Delar andemeningen i vad Anderas Lundgren (S) skriver här om detta, att det är ” den mest extrema utförsäljnings- och privatiseringsagendan i Sverige.”

Bra att Andreas och S är inne på linjen att utförsäljningar av hyresrätter och andra kommunala egendomar och privatiseringar inte är en klok politik, hoppas bara de står kvar vid den linjen denna gång. Så (S) inte ”råkar” göra om det de gjorde 2017 och ansluta sig till M:s politik och sälja ut mer hyreslägenheter ut AB Bostaden. Då S tillsammans med Alliansen sålde ut över 1600hyres lägenheter på Carlshem och Mariehem. Som jag skrev om 2017, här, här och här.

Här kan du läsa mitt och Nooshi Dadgostar( Som då var Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson) debattartikel med Vänsterns alternativ till att sälja hyreslägenheterna 2017 ut AB Bostadens bestånd.

Vänsterpartiets grundsyn är att bostad är en social rättighet, inte en handelsvara. Både situationen med bostadsbrist och behovet av renoveringar av miljonprogrammet beror på politiska beslut. Politiska beslut kan också ändra detta. Vänsterpartiet har både nationellt och lokalt flertalet förslag både för att kunna bygga bort bostadsbristen och renovera miljonprogramsområdena, utan utförsäljningar. Att privatisera och sälja ut är att göra bostäder till en handelsvara, inte att göra bostadspolitiken till en självklar del av välfärdspolitiken.

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedan förslag har de fyra högerpartierna i Umeås Allians skickat ut:

Ett pressmeddelande skickades ut för några timmar sedan, och jag passar på att lägga upp våra gemensamma uppdragsförslag nedan:

Gemensamma uppdrag Alliansen

  1. Uppdra till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag på hur Umeå kommun kan införa Rättviksmodellen för att förbättra förutsättningarna för framgångsrikt företagande i kommunen och därigenom öka tillväxten.
  2. Inför utmaningsrätt inom kommunal verksamhet, vilket innebär att enskilt drivna företag kan utmana kommunal verksamhet för upphandling.
  3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att med externt stöd genomlysa all kommunal verksamhet, såväl inom förvaltningarna som de kommunala bolagen, gällande förekomsten av osund konkurrens. Kommunen ska skyndsamt ge förslag för att åtgärda eventuell förekomst av osund konkurrens.
  4. Avyttra delar av AB Bostadens fastighetsbestånd för att möjliggöra ökad nyproduktion och upprustning av befintligt bestånd.
  5. Inför ett obligatoriskt och aktivt val av skola samt ett skolpengssystem i Umeå som beslutas av kommunfullmäktige.
  6. Inför en elevhälsogaranti i skolan – garanterad kontakt med elevhälsan inom 24 timmar.
  7. Kommunfullmäktige ger för- och grundskolenämnden i uppdrag att stimulera etablering av externa aktörer inom förskoleverksamheten.
  8. Skapa större fokus på kvalitet och öka valfriheten för brukarna genom att införa Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende, funktionshinderomsorg och daglig verksamhet.
  9. Kommunfullmäktige ger äldrenämnden samt individ- och familjenämnden i uppdrag att justera ersättningsnivåerna så att de privata hemtjänstutförarna och den kommunala hemtjänsten får samma ersättning och kan konkurrera på lika villkor.
  10. Återinför en form av köp/sälj-modellen för att bland annat reducera kommunens lokalkostnader.
  11. Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden i uppdrag att konkurrensutsätta driften av nämndens badverksamhet.

 

Ekonomisk jämlikhet och minskade klassklyftor

Av , , 2 kommentarer 5

Ekonomisk jämlikhet och minskade klassklyftor

Idag har Vänsterpartiet lagt fram vårt förslag till höstbudget, hur vi som parti vill fördela de pengar som staten har. Förslaget innebär en betydande omfördelning mellan rika och fattiga och att ha råd med permanenta och väl tilltagna satsningar på den gemensamma välfärden. För Vänsterpartiet är det viktigaste att satsa på att de som har det sämst får det bättre, att klassklyftorna minskar och att satsa tillräckligt med resurser på välfärden. Ett ytterligare område som prioriteras i vårt budgetförslag är självfallet också en plan för grön omställning av Sverige.

Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson har utryckt det på ett klokt sett: ”– Vår budget syftar till att bryta den farliga trenden med ökade klyftor som regeringen blundar för. Ojämlikhet skapar ett samhälle som inte funkar bra. Vänsterpartiet inte bara inser, utan agerar efter att ekonomisk jämlikhet är nödvändig för att få ett Sverige där vi alla kan känna tillit och hopp inför framtiden”

I partiets centrala information om budgetförslaget finns också följande text med: I slutet av sommaren presenterade Jämlikhetskommissionen sin rapport som visade en skrämmande utveckling i Sverige, med ökade klyftor mellan en liten men allt rikare ekonomisk elit och den övriga befolkningen. Välfärdsstatens omfördelande funktion har helt avstannat. Intrycket förstärktes när regeringen presenterade sin höstbudget, förhandlad med C och L. Medan ägare till dyra fastigheter och storbolag får ytterligare skattesänkningar är satsningarna på arbetslösa tillfälliga och välfärdens tillskott till stor del tillfälliga.

Tvärtom är det i Vänsterpartiets budgetmotion som presenteras idag. Här beskattas förmögenheter, arv och fastigheter progressivt, medan de satsningar som görs på välfärden är rejält tilltagna och permanenta.

 

Vänsterpartiet föreslår bland annat:

  • Upprustning av äldreomsorg, vård och skola: 12 miljarder per år.
  • Satsning på små kommuner i landsbygd.1,9 miljarder per år.
  • Karensdagen avskaffas permanent liksom sjuklöneansvaret för småföretag.1.65 miljarder 2021. Sjuk och aktivitetsersättningen höjs med 2,3 miljarder/år
  • Nytt högkostnadsskydd i tandvården.2,2 miljarder. Utgångspunkten är att det inte ska kosta mer än högst 2000 kronor när du går till tandläkaren.
  • Grön investeringsplan. Sol-och vindkraft på offentliga byggnader. Statligt investeringsstöd till byggande av förskolor, skolor och äldreboenden. Grön statlig investeringsbank. 29 miljarder 2021.
  • Progressiv beskattning av kapital och förmögenheter. 33 miljarder.

Vänsterpartiet lägger drygt 70 miljarder mer än regeringen på reformer i budgetmotionen, för att bygga ett robust och rättvist samhälle för alla. Vänsterpartiet har samma finansiella sparande som regeringen vilket innebär att de reformer vi tillskjuter är finansierade via ökade skatteinkomster som höginkomsttagare och personer med stora förmögenheter och kapitalinkomster får bära.

– Sverige håller på att slitas isär av den nyliberala politik som tragiskt drivs vidare av en S-ledd regering. Vår budgetmotion handlar i grunden om att ekonomisk jämlikhet är avgörande för ett hållbart samhälle för alla. Det stärker demokratin, sammanhållningen, tryggheten, skolresultaten, hälsan och tillväxten. För att skapa utrymme för sociala reformer måste vi omfördela. Det är alltså bra för ekonomin, men den politiken kommer inte av sig själv och den kommer definitivt inte från en S-ledd regering som samarbetar med nyliberala partier, säger Ulla Andersson.

– Vi måste precis som den tidiga arbetarrörelsen våga driva en politik för ökad jämlikhet. Idag är det enbart Vänsterpartiet som gör det, säger Ulla Andersson.

Här kan du läsa Vänsterpartiets budgetförslag i sin helhet:

Gröna lungor, bostadsbyggande och Lundåkern

Av , , Bli först att kommentera 5

När en stad och kommun växer, får fler innevånare är det viktigt att det byggs bostäder så alla har någon stans att bo. Lika viktigt är att gröna områden sparas. Människor mår bra av att det finns gröna lungor som vi kan vara i och sådana behövs det mer av även i centrala lägen i Umeå. Förtätning, att bebygga områden som idag nyttjas ineffektivt är något som är bra, men det måste ske med en balans. En balanserad förtätning. Det är att planera långsiktigt och hållbart.

Förra veckans kommunfullmäktige i Umeå: Det är roligt och glädjande att förra veckans kommunfullmäktige med stor majoritet biföll min motion, (som du kan läsa här) om att bevara naturområdet Lundåkern vid Umeälven, men även att utveckla området så att det kan bli en tillgång för alla. Istället för att bebygga området.Detta är den första motionen denna mandatperiod som Vänsterpartiet får igenom och bifall till i fullmäktige i Umeå. Konstruktivt av de andra partierna att kunna ställa sig bakom motioner och förslag även fast det kommer från ett oppositionsparti.

Detta blogginlägg är en blandning av mina inlägg i kommunfullmäktige (som du kan se här, 53 min in i sammanträdet) och delvis som ett svar på den rapportering och debatt som varit om denna fråga. Som du kan läsa om här och här. Tanken var att lägga ut detta efter KF men annan debatt kom emellan.

Långsiktigt arbete ger resultat: Jag började arbeta med frågan om att spara området Lundåkern från tänkt bebyggelse för över sju år sedan. Ett arbete jag och min tidigare ”vapendragare” i Byggnadsnämnden Örjan Mikaelsson också från V tillsammans arbetade med länge. När vi drev denna fråga var vi och Vänsterpartiet ensamma som ville och föreslog att det inte skulle byggas bostäder på Lundåkern, i byggnadsnämnd och andra planeringsorgan i kommunen. Roligt att nu fler partier anslutit sig till vår åsikt, alla utom ett parti ställde sig bakom motionen.

Varför just spara Lundåkern? I närområdet har det byggts och planeras för mer bostäder. Då är det rimligt att också säkerställa att det finns gröna lungor kvar. Området har också stora ekologiska värden med både när det gäller växtlighet med också djurliv. Ett exempel som många inte vet är att det vanligtvis runt Tvärån och Lundåkern finns bävrar, men även andra djur och växtlighet.

Tillgängliggör och utveckla Lundåkern. I min motion föreslog jag inte bara att området skulle sparas som en grön lunga tillgänglig för alla utan även att området skulle utvecklas. Utvecklas till en tillgänglig plats med exempelvis parkbänkar och sittplatser och om möjligt en äventyrslekpark. Kanske en i mindre format än den som (V) drev igenom beslut om och som byggdes på Ersboda.

Rapportering i VK anspråk.Västerbottens kuriren hade den 16 juli en artikel om motionen och debatten i fullmäktige som du kan läsa här. I stort en saklig och korrekt rapportering men en sak i artikeln stämmer inte med verkligheten. På slutet av artikeln citeras en moderat företrädare som enligt VK ska ha sagt ” Vi har varit med om och tagit fram en praxis om att man ersätter grönytor som måste tas i anspråk med andra grönytor”

  • Något sådant beslut finns tyvärr inte. Allt för många gånger tas eller föreslås gröna områden tas i anspråk, utan att det finns rimliga underlag eller att de ersätts med andra ytor. Kanske dags att föreslå att en sådan princip införs. Eller vad tycker du som läser detta?
  • När frågan om att ta grönområden i anspråk har vi i Vänsterpartiet allierat sig med de som delar mitt partis syn i det aktuella fallet. I vissa fall har det varit V, C och M. I andra fall med andra partier.

Bostadsbyggande kontra spara grönområden: Som enda parti i KF var Moderaterna emot motionen. De försöker ställa frågan om att spara Lundåkern som en grön lunga emot byggande av bostäder. På ett sätt så visar de tydligt sin klasstillhörighet. OM det skulle byggas bostäder på Lundåkern så skulle det bara bli bostäder som väldigt rika skulle ha råd att bo i. Verkligheten är sådan att marken är väldigt sank och skulle behöva förankras så ordentligt att det skulle också bli väldigt dyrt, vilket skulle ha lett till höga hyror. Nog dyrare än på Öbacka strand. Kanske då inte så konstigt att ett högerparti ställer sig bakom iden att bebygga det? Bostadsbyggande är viktigt, att planera från kommunens sida för att möjliggöra bebyggelse så att alla som vill bo i Umeå får möjlighet att göra det, med rimliga hyror. En fråga som jag drivit under många år.

I sammanhanget skulle Lundåkern lett till få tillkommande bostäder. En märklig sak i sammanhanget är att det i kommunen fattades ett beslut under våren att skjuta upp arbetet med att planera ett område som långsiktigt skulle kunna ha lett till bostäder för upp till 50 000 innevånare. Det handlar om ”tårtbiten” som I20 XL innanför norra länken utgör. Förstår inte hur kommunen kan vara så passiva som de själva skriver här. Vilket innebär att kommunen avvaktar med planering för att vänta på försvarets ställningstaganden. Istället borde kommunen aktivt tagit initiativ till dialog med försvaret om att få till en flytt av skjutbanan som är det största hindret för att bebygga området eller delar av området i alla fall. Om det inte ledde framåt så går det också att ta initiativ på rikspolitisk nivå för att få till en lösning så att planeringen av I20 området kan fortsätta. Helt enkelt behövs det politiskt handling för tt något ska hända. Kommer återkomma till hösten om frågan kring I20 och planeringen av området. Om något beslut ska kallas negativt för ett ökat bostadsbyggande är det beslutet om att avvakta med planeringen av I20.

Avslutning: Umeå växer. För att utvecklingen ska vara hållbar och ske utan att vi får storstadsproblem krävs att förtätningen sker balanserad. Tillkommande bostäder och bebyggelse måste också i fortsättningen innebära att gröna lungor sparas. Hoppas att segern med att Lundåkern förblir en grön lunga bara är den första av fler segrar.

Bahnhof, tillgänglighet och likabehandling

Av , , 5 kommentarer 1

Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget handlar inte om byråkratiskt krångel. Det handlar om arbetsmiljö och tillgänglighet, även för de med funktionsnedsättning.

Jag i min roll som andra vice ordförande för Byggnadsnämnden i Umeå för (V) skriver om detta tillsammans med Mikael Berglund(S) ordförande i byggnadsnämnden och Nils Seye Larsen ledamot (MP) i byggnadsnämnden, tillika gruppledare för Miljöpartiet i Umeå kommun. En insändare i VK som han läsas här och nedanför

 

 

Ordet fritt: Bahnhof, tillgänglighet och likabehandling

Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget handlar inte om byråkratiskt krångel. Det handlar om arbetsmiljö och tillgänglighet, även för de med funktionsnedsättning.

I flera insändare har Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget kritiserats. Det har framstått som att det bara är en byråkratisk fråga men i verkligheten handlar det om arbetsmiljö och att alla arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla även de med funktionsnedsättning.

Vi blir faktiskt uppriktigt förvånade över att företrädare för andra partier inte delar vår syn om vikten av en arbetsmarknad där även de som exempelvis sitter i rullstol ska ha samma möjligheter, inte minst vid ett kundcenter där funktionsnedsättningen inte är ett handikapp. Dessutom handlar det om att behandla företag på ett likvärdigt sätt.

Varför kan då inte bygglov ges? Det är i huvudsak fyra punkter som gör att ansökan inte kan bifallas.

För det första så är området planerat för handel. Denna punkt är kanske inte den svåraste att medge undantag från då inga stora negativa effekter för omgivningen bedöms uppstå.

Den andra punkten är att lokalen har för låg takhöjd i förhållande till vad reglerna kräver. Även denna punkt skulle sannolikt byggnadsnämnden kunnat acceptera om tillräckliga åtgärder för ventilation med mera vidtas. Takhöjd är ju i stort omöjligt att justera och i vissa fall får man acceptera att en byggnads förutsättningar kräver undantag.

Den tredje punkten gäller dagsljus. Reglerna kräver att utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska ha tillgång till dagsljus. Anledningen är att det finns forskning som tydligt visar på de negativa effekter på hälsan som uppstår om människor inte har tillgång till dagsljus.

Det är därför svårt för byggnadsnämnden att bortse från detta krav i en lokal där verksamheten kräver att man vistas hela arbetsdagarna. Även om man har gjort justeringar med konstgjort dagsljus så är vår bedömning att det inte blir en god arbetsmiljö i källaren för dessa 52 medarbetare. Det är därtill en metod som bara ska användas när alternativ saknas, exempelvis ett driftrum som inte kan ligga vid yttervägg. Frågan handlar därtill inte bara om ljus utan även möjligheten till utblick.

Den fjärde punkten är att lokalen saknar hiss mellan våningsplanen. Det gör det i stort sett omöjligt för personer med nedsatt rörelseförmåga att söka jobb på denna arbetsplats. Detta står helt i strid med både nationella regler och FN:s deklaration.

Det är alltså inte en fråga om byråkratiskt krångel. Avvikelser från planbestämmelser och exempelvis rumshöjder hanterar byggnadsnämnden varje månad och hittar ofta lösningar. När det gäller dagsljus är det en av de frågor som alla arkitekter och byggföretag får kämpa hårt med att klara. Ofta är det just detta villkor som avgör hur djupt ett kontorshus kan byggas. Frågan om tillgänglighet är också ofta uppe för diskussion men lokaler, butiker, arbetsplatser med mera dit alla ska ha tillgång ska också vara tillgängliga för alla.

Om byggnadsnämnden i detta fall skulle medge undantag så skulle det vara väldigt orättvist mot både andra företag och fastighetsägare samt mot personer med nedsatt rörelseförmåga.

Umeå kommun har som en av sina uppgifter att se till att lagstadgade krav och regler följs, dels för att det kan finnas negativa hälsoeffekter och för att upprätthålla en rättvis konkurrens. Det innebär inte att vi är stelbenta, paragrafryttare eller saknar konsekvenstänk som det uttryckts i insändare och intervjuer. Tvärtom försöker vi hitta lösningar och ser gärna att fler företagare etablera sig här och kan erbjuda jobb, men det måste alltid vara med rättvisa krav på alla aktörer.

När vi i Umeå, precis som i många andra städer, omvandlar och utvecklar stadskärnan kommer lediga affärslokaler att vara alternativ för kontor och andra typer av verksamheter. Det är i sig inget stort problem utan många gånger positivt.

Det kan dock inte ske vare sig för lokala företag eller etableringar genom att vi ser mellan fingrarna när det gäller arbetsmiljö eller tillgänglighet. Det skulle inte befrämja vare sig företagsklimat eller våra invånare.

 

Mikael Berglund, ordförande (S) i byggnadsnämnden i Umeå

Mattias Sehlstedt, 2; e vice ordförande (V) i byggnadsnämnden

Nils Seye Larsen ledamot (MP) i byggnadsnämnden