Grundidén med allmän välfärd.

Allmän välfärd!

Grundidén med ett allmänt välfärdssystem är att möta människors behov av sjukvård, utbildning, omsorg och bostad.
Välfärden garanterar också medborgarna en grundläggande försörjning och ger trygghet i de perioder av livet då man inte kan försörja sig själv, som när man är ung, gammal, arbetslös eller sjuk.
Det handlar helt enkelt om ett ekonomiskt och socialt skyddsnät som ger både trygghet och frihet – ett skyddsnät som vi i Sverige finansierar solidariskt genom skattesystemet.
Försämringar i detta är ett hot mot välfärden!

Välfärden motverkar orättvisor.
Den omfördelar resurser och skapar förutsättningar även för människor med låga eller inga inkomster att klara sig.
På så sätt blir klasskillnaderna mindre betydelsefulla.
Tillsammans med bland annat facklig lönekamp fungerar välfärden också som ett sätt att på sikt minska dessa skillnader, eftersom det ger alla människor större möjligheter.

Om inte välfärdssystemet fanns skulle fattigdomen vara mycket mer utbredd och samhället betydligt mer ojämlikt än det är.
I länder där välfärden inte är allmän berövas stora delar av befolkningen ofta möjligheten att leva ett gott liv. Så är det till exempel i USA, där människors behov av utbildning, sjukvård och omsorg inte garanteras av samhället utan till stor del är upp till individen att ordna själv.
Detta gör att miljoner fattiga inte har råd med till exempel sjukvård eller högre utbildning.

Är det USA modellen som Alliansen strävar efter?

De senaste årtiondena har satsningarna på den gemensamma välfärden på flera sätt stannat av och rullats tillbaka. Det handlar om nedskärningar i sjukvård, omsorg och utbildning, och i
a-kassan och sjukförsäkringen.

Det beror inte på att samhället har blivit fattigare.
Sveriges BNP har ökat med 80 procent i fasta priser under de senaste 30 åren, samtidigt som resurserna till den allmänna välfärden inte alls ökat i samma takt.

Hade de offentliga utgifterna i förhållande till Sveriges BNP varit lika höga år 2006 som de var år 1981 hade den offentliga sektorn haft 95 miljarder mer att röra sig med.
Det motsvarar lönekostnaderna för ca 285 000 heltidsanställda vårdbiträden eller barnskötare.

Källa: Europa är ditt

/ Mattsson